Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blåälving ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blåälving -
Blåälving, älväxing (Sesleria caerulea) ett tuvigt,
i allmänhet lågvuxet gräs med tät blåanlupen axvippa,
som förekommer på fuktig mark från Skåne till södra
Norrland. Föga värdefullt. H. G. S.
Bläcka. Då man önskar märka träd för visst ändamål,
avhugges barken på en liten yta, så att veden blottas;
träden bläckas (blekas). Vanligen sker detta på träd,
som skola avverkas, varvid såsom kontroll ett märke
instämplas i bläckan; träden utstämplas. Ofta stämplas
träden både vid brösthöjd och rot, varvid avses att
rotstämpeln skall såsom kontroll kvarsitta å stubben.
Bläckning av träd förekommer även, ehuru
olämpligt, vid markering av rågångar och andra linjer,
tillfälliga stigar o. dyl. Enär träd, som skola kvarstå,
taga skada genom bläckning (särskilt gran och en del
lövträd), bör sådan ej ske annat än vid utstämpling
för avverkning. I det rationella skogsbruket användes
rödfärgning vid märkning för andra ändamål än
stämpling. Särskilda apparater finnas för sådan märkning
(klappalätt, klappen). R. L-k.
Blacken, se Vattenklöver.
Bläcksvamp, se Coprinus.
Blödning. — 1. Vid sårskada uppkommer B. Om
endast hårrörskärl (kapillärer) skadas, sipprar blodet fram
från sårytan, utan att man kan påvisa någon starkare
B. från något bestämt ställe. Om en blodåder blivit
skadad, flyter eller sprutar mörkrött blod i en jämn
ström eller stråle ur såret, och om en pulsåder
avsku-rits, kommer ljusrött blod stötvis i en starkare stråle,
svarande mot pulsslaget. Om B. ej avstannar, kan
döden följa genom förblödning. Detta kan inträffa
vid avskärning av större puls- eller blodådror men i
regel ej vid skador å mindre kärl. Som regel upphör
nämligen B. i dessa, genom att kärlet avstänges av
en blodpropp. B. kan stillas, genom att blodkärlet
avbin-des, genom tryckbandage, eller när det gäller mindre
kärl, genom att sårytan behandlas med vissa
blodstillande medel. N. L.
■— 2. B. hos växter är utträdande av saft ur sår
eller stundom på annat sätt. Hos ett flertal såväl
ört-som vedartade växter har man konstaterat att
avskärning av stammen, helst icke alltför högt över
rothalsen, medför ett utflöde av saft, ofta under ganska
lång tid. Den utrinnande vätskekvantiteten kan därvid
bliva avsevärt större än vad som samtidigt rymmes i
rotsystemet. Genom anbringande av en manometer på
den avskurna stamstumpen kan man konstatera att
den kraft, rottrycket, som åstadkommer B., är ganska
betydlig, exempelvis hos vinrankan över en atmosfärs
tryck, och hos en del tropiska lianer betydligt mera.
Rottrycket måste tydligtvis åstadkommas av levande
vävnader, men en förutsättning är riklig tillgång på
vatten, och temperaturen spelar också en viktig roll. B.
förekommer också hos blad. Iakttagelser ha emellertid
- Blötröta
visat att B. är en periodisk företeelse, och när den en
gång kommit i gång, visa sig dagliga svängningar i dess
intensitet, tämligen oberoende av temperaturändringar
och andra växlingar ifråga om yttre faktorer. I regel är
B. starkast under förmiddagstimmarna. Någon
förklaring av denna periodicitet har man ej lyckats finna.
Däremot låter sig nog den årliga växlingen i
blödningsintensitet förklara, då denna är starkast på våren
under saftstigningen, innan ännu bladen hunnit
utvecklas så långt att en betydligare avdunstning från
dem inträtt. Blödningsvätskan utgöres till mycket stor
del av vatten, men ej ringa mängder av lösta ämnen,
framför allt socker, ingå däri, vilka skola tillföras
växande unga delar. Bekant är ju tappningen av
björklake på våren, och att denna innehåller socker, dock
knappast över 1 %. Betydligt större är sockerhalten i
saft av lönn. Detta gäller om vår vanliga lönn (Acer
platanoides), men i ännu mycket högre grad om saften
av de amerikanska sockerlönnarna (A. saccharum
m. fi.), där sockerhalten vid början av savstigningen
kan lämna ända till 4 % socker och däröver vid
indunstning, varför en ej obetydlig sockerproduktion
sedan gammalt baserats på safttappning ur dessa.
Senare på våren, särskilt sedan bladen kommit till
utveckling, fortsätter visserligen B. rätt länge, men
kvantiteten av saft och framför allt sockerhalten
sjunker raskt. Avskärning av unga blomställningar medför
också en liknande saftutrinning, och härpå grundar sig
mexikanarnas framställning av pulche ur de stora
Agave-arterna liksom framställningen av palmsocker och
palmvin av vissa palmer. Även avskurna saftiga blad
kunna giva blödningssaft, t. ex. de nämnda agaverna.
Ett med B. nära besläktat fenomen är s. k. guttation,
d. v. s. det förhållandet att vid nedsatt avdunstning
men fortsatt stark vattenupptagning
överskottsvattnet kan utpressas droppvis från blad och andra
delar, vilket ju lätt iakttages hos daggkåpa, men
även hos hussvamp, mögel m. fi. H. G. S.
Blötröta kallas sådan förruttnelse av saftiga växtdelar,
vid vilken vävnaderna upplösas i en grötlik massa
genom att cellerna skiljas från varandra. Särskilt
uppmärksammad är B. hos potatis. Den förorsakas
av ett flertal olika bakterier, bl. a. Erwinia phytophthora,
vilken även är orsak till stjälkbakterios*. Sår- och
frostskador samt svampangrepp (särskilt brunröta) bana
väg för bakterierna. Fuktighet och bristande
luftväxling såväl i jorden som i förvaringsrummen
befordra i hög grad angrepp. Temperaturen under
lagringen är av mycket stor betydelse. Vid 4—5° kunna
bakterierna ej föröka sig, vid 8—10° träda de i livlig
verksamhet, vilken ökas med stigande temperatur.
Sjukdomen bekämpas genom hänsynstagande till dessa
förhållanden. Lagerlokaler böra desinfekteras, t. ex. genom
svavelrökning, när de icke äro i bruk. Th. Lfs.
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
