Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bocconia cordata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bocconia cordata
Bokföring
Bocconia cordata är en till vallmofam. hörande
högvuxen flerårig ört, som särskilt för sina prydliga blad
och gulvita blomklasar ofta odlas, mest som solitär.
Den hör hemma i Kina och Japan och kan odlas upp i
mellersta Sverige. H. G. S.
Bock, se Slädar.
Bockbcnt, se Exteriörbedömning.
Bockförening, se Getskötsel.
Bockliov, se Hovsjukdomar.
Bockrot, se Backanis.
Bocktörne (Lycium barbarum eller halimijolium) är
en till nattskattefam. hörande buske med långa,
vidje-lika grenar, lansettlika blad, violetta blommor och
röda bär. Såsom synnerligen vindhärdig planteras den
särskilt i kusttrakter och förvildas ofta. H. G. S.
Bog, se Exteriörbedömning.
Bohuslind, se Lind.
Bok (Fagus silvatica fam. Fagaceae) är ett av södra
Sveriges viktigaste skogsträd, karakteristiskt i
synnerhet för Skåne, men spritt i östra Sverige ungefär till
Kalmar och i väster upp i Bohuslän samt dessutom
planterat betydligt längre norrut. B. är utmärkt av
en ofta ganska hög rak och pelarformig stam med slät
grå bark. Bladen äro i ungt stadium mjukhåriga,
Bokollon.
senare glatta, blanka, i kanten vågiga.
Hanblommorna, som framkomma samtidigt med bladen, sitta i
långskaftade runda hängen, honblommorna, liksom
senare nötterna, sitta två tillsammans, omgivna av en
taggig skål. Ollonår, d. v. s. år med riklig
fruktsättning inträda med några års mellanrum och kunna
förutsägas redan hösten förut, då de knoppar, som
innehålla blomställningsanlag äro större och tjockare än
de, som endast innesluta bladanlag. Bokollonen äro
skarpt trekantiga med blankt brunt skal, och deras
kärna är rik på näringsämnen, framför allt fett, varför
man i vissa trakter, dock ej hos oss, begagnar dem för
utvinning av en klar ljust gul olja, vilken kan användas
som matolja, i tvåltillverkning m. m. Ett vanligt sätt
att tillgodogöra ollonen var förr att på senhösten, då
de mogna nötterna fallit till marken, släppa svin
»i ollonskog». Härvid befordrades även föryngringen,
då svinen genom sitt bökande nedmyllade många ollon.
Numera går man, där bokskogen skötes rationellt,
så tillväga med föryngringen att man använder
trakthuggning med en tät fröträdsställning före ollonår
och bereder marken genom uppluckring.
Bokplantorna kräva nämligen beskuggning under de första
åren, senare utglesas fröträdsbeståndet efter hand.
En annan metod är att så ollonen i plantskola för senare
utplantering. Gallring påbörjas efter omkring 20 år.
Bokvirket är ganska tungt och lättklyvt. Det finner
användning i möbelindustri och tunnbinderi, särskilt
till smördrittlar. I fria luften är det mindre hållbart,
men under vatten mycket varaktigt. Hos oss begagnas
det dock mest till bränsle, och bokved är bland de
vanligare slagen av vedbränsle den värdefullaste.
H. G. S.
Bokföring, bokhålleri, en systematiskt ordnad
redovisning av tillgångar och skulder samt
värdeomsättningen av pengar, varor, kreatur och arbete.
B:s uppgift är att:
1) visa kapitalets storlek och förändringar,
2) fastställa driftens ekonomiska resultat,
3) visa förhållandet till borgenärer och gäldenärer,
4) utgöra deklarationsunderlag,
5) lämna statistiskt material för ekonomisk analys
och förhandskalkyler.
Under årens lopp ha utbildats tvenne olika
bokföringssystem: Enkel B. och Dubbel B. Vid enkel B.
noteras bokföringsposterna endast en gång, vanligen i
kronologisk ordning i en dagbok (kassabok, memorial),
och vid dubbel B. noteras bokföringsposterna, dels
primärt och kronologiskt i en dagbok, dels sekundärt
och systematiskt på konton i en huvudbok. Vid B.
på konton sker detta två gånger på sådant sätt, att
ett konto blir debiterat och ett annat blir krediterat.
Vid enkel B. kan företagarens totala ekonomiska
resultat för räkenskapsåret fastställas, men från vilka
rörelsegrenar det erhållits framgår icke av B. Dubbel B. är
mera arbetskrävande men giver större möjlighet att
analysera företagarens ekonomiska resultat från en
eller flera rörelsegrenar.
Inom jordbruket användes i allmänhet det dubbla
bokföringssystemet. Med hänsyn till B:s omfattning
skiljes inom jordbruket mellan B. med enkelt bokslut,
då endast resultatet från lanthushållningen och övriga
driftsgrenar var för sig fastställes, och B. med
utvidgat bokslut, då särskilda konton uppläggas icke blott
för att särskilja lanthushållningen och övriga
rörelse-grenar utan även för att kunna analysera resultatet
från lanthushållningen.
En räkenskapsperiod omfattar normalt ett år.
Räkenskapsåret eller bokföringsåret (bokåret) bör
väljas med hänsyn till:
1) att tiden närmast efter räkenskapsårets slut ej
bör vara för bråd,
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
