Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bolag
Bondgård
ansvara blott enligt andel, pro rata parte. Driver enkelt
B. handel eller annan rörelse med bokföringsskyldighet,
inträder ansvarighet såsom för handelsbolag.
Aktiebolag (lag 12/8 1910) stiftas av minst fem
personer (juridiska lika väl som fysiska) enligt
stiftelseurkund, kungjord i tidningarna och ingiven till
länsstyrelsen. Efter aktieteckning å utlagda teckningslistor
beslutas vid konstituerande bolagsstämma med viss
majoritet, huruvida B. skall komma till stånd, och i
så fall antages bolagsordning samt utses styrelse och
revisorer. Till aktiebolagsregistret hos Patent- och
registreringsverket skola lämnas en mängd uppgifter,
och först efter registrering blir aktiebolaget en juridisk
person, för vars förbindelser aktieägarna (efter fullgjord
inbetalning för aktierna) icke vidare häfta. Firma
tecknas av styrelsen, resp. den eller de, som denna
därtill utsett, och beslut härom skall registreras. Stämning
kan delgivas vilken styrelseledamot som helst.
Särskilda bestämmelser gälla för vissa aktiebolag, t. ex.
banker (lag 22/6 om bankrörelse) och försäkringsbolag
(lag 25/5 1917 om försäkringsrörelse). Vid
gemensam-hetsfiske (lag 3% 1913) kunna delägarna enhälligt
besluta att driva detta i B., närmast då handelsbolag.
Å. E-d.
Bolby eller odalby är äldre by, å vars utmark avgärda
by eller torp kan hava upptagits vid odlingens
utbredning. Å. E-d.
Boletus, se Rörsopp.
Bollblomster, se Ängsboll.
Bollviva, se Rrimula.
Bolmört (Hyoscyamus niger), nattskattefam., är en
tvåårig ört, som första året bildar en stor bladrosett,
ur vilket följande sommar en halvmeterhög
gaffel-grenad stjälk skjuter upp. Bladen äro oregelbundet
flikade, ludna, och blommorna grågula med violetta
nerver och sneda. Frukten är en lockkapsel. Hela
växten är mycket giftig på grund av sitt innehåll av
flera alkaloider* II. G. S.
Bomullsfröförgiftninrj. Denna sjukdom orsakas av ett
i bomullsfröna befintligt ämne gossypol, som är starkt
giftigt. Särskilt svin äro känsliga, medan nötkreatur
tycks kunna tåla större mängder. Kalvar under 3—4
månader bli lätt förgiftade vid förtärandet av större
mängder bomullsfrön. Under upphettningsproceduren
vid utvinnandet av bomoljan omvandlas ämnet till
en annan närbesläktad kemisk förening, som är
betydligt mindre giftig, vilket således också blir fallet
med bomullsfrömjölet resp. kakorna. Vid forcerad
utfodring av bomullsfrömjöl har det i amerikanska
försök visat sig, att förgiftningssymptomen delvis
orsakades av en samtidig kalk- och A-vitaminbrist.
Korrigerades dessa brister genom höutfordring, försvunno
sjukdomssymptomen. Under svenska förhållanden
föreligga inga risker för denna förgiftning. F. J-l.
Bolmört.
Bomullsfrökakor, se Oljekakor.
Bomullsfröolja, se Margarin.
Bomullsfröskal, se Oljekakor.
Bondböna, se Böna.
Bondbönsrost, se Rostsvampar.
Bonde, egentligen boende eller bofast, betecknade i
äldre tid fria innehavare av jordegendom, varvid
man skilde mellan odalbonde med full äganderätt,
allmänningsbonde med inskränkt äganderätt till
hemman å allmänning* samt landbonde eller landbo,
som mot lega brukade annans jord. Medan i nästan
hela Europa omkring år 1000 under feodalväsendets
tryck självägande B. upphört att finnas och liknande
tendenser framträdde i Sverige under senare
medeltiden, den s. k. unionstiden, förlorade B. här aldrig sin
frihet (se vidare Jordnatur). Å. E—d.
Bondgård. Med B. i modern bemärkelse förstås en
mindre eller medelstor jordbruksgård på vilken
brukarens egen manuella arbetskraft motsvarar en mera
väsentlig del av den totala arbetsförbrukningen. För att
förtjäna benämningen B. bör brukningsdelen vara
minst så stor, att dess avkastning är i huvudsak
tillräcklig för en medelstor brukarfamiljs uppehälle. Vid
stigande storlek kan brukningsdelen betecknas som B.
intill den punkt, då innehavarens arbetskraft till sin
allra största del kommer att tagas i anspråk av med
gårdens skötsel förenat intellektuellt arbete. Gårdar med
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
