Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elevunderstöd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elevunderstöd -
erhålla understöd av statsmedel. Sålunda kunna
obemedlade och mindre bemedlade elever vid Alnarps
driftsledarkurs och handelsträdgårdsmästarekurs, vid
lantmannaskola, lanthushållsskola, trädgårdskurs vid
folkhögskola, kurs för ladugårdsskötare samt vid
vinterkurs vid lantbruksskola i Norrland alltefter
behovsgraden erhålla statsunderstöd med högst 45—15
kronor per månad. Behövande elever vid
lantbruksskola och trädgårdsskola kunna erhålla i
statsunderstöd för varje årskurs, mindre bemedlad högst 100
kronor och obemedlad högst 180 kronor. Till elever i
lägre mejeriskolor utgår understöd med 50 kronor och
100 kronor för varje årskurs till resp. mindre bemedlad
och obemedlad.
Med obemedlad elev förstås den, som varken själv
äger tillgångar för genomgående av en kurs eller kan
med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förhållanden
från hemmet påräkna bidrag för ändamålet, samt med
mindre bemedlad elev den, som antingen själv äger
tillgångar, men dock icke fullt tillräckliga för kursens
genomgående, eller från hemmet kan påräkna något,
ehuru otillräckligt bidrag.
Deltagare i fast småbrukarkurs med fast antagna
elever, vilka ha sin verksamhet vid jordbruk med
högst 15 ha åker, erhålla statsunderstöd med 1 krona
50 öre per dag, och till deltagare i husmoderskurs och
specialkurs med särskilt antagna kvinnliga elever
utgår statsunderstöd med 2 kronor 50 öre per dag.
Ansökan om understöd för genomgående av
ovannämnda kurser med undantag av småbrukarkurs,
husmoderskurs och specialkurs ingives till vederbörande
skol- eller kursstyrelse, som med eget yttrande
överlämnar densamma till Kungl. Lantbruksstyrelsen, som
sedan fattar beslut i ärendet.
Ansökan om understöd för deltagare i sistnämnda
kurser ingives till förvaltningsutskottet hos det
hushållningssällskap, inom vars område kursen anordnas.
Förutom understöd av statsmedel kunna behövande
elever vid vissa skolor komma i åtnjutande av bidrag,
beviljade av vissa ortsmyndigheter t. ex. landsting.
Närmare bestämmelser finnas i Kungl, kungörelsen
angående understöd åt elever vid lägre
lantbruksundervisningsanstalter m. m. Svensk
författningssamling 356/1938 och 232/1939. A. A-n.
Embryo, se Fortplantning, växter.
Embryotomi eller fostrets styckande i livmodern
kommer till användning, när vid förlossningshinder fostret i
sin helhet icke kan extraheras utan stor risk för
moderdjuret. Numera användes vid E. hos de större
husdjuren huvudsakligen Thygesens embryotom, vilken
utgöres av två parallellgående, sammanfogade rör, i
ena änden försedda med härdade rullar, genom vilka
rör en trådsåg löper. Genom detta instrument har E.
i hög grad underlättats. N. L.
- En
Emdengås, se Gåsskötsel.
Emfysem betyder uppblåsning med luft och avser dels
det tillstånd, då lungalveolerna äro starkt uttänjda av
luft, och dels det, då luft eller gas ansamlas i
underhudsbindväven. Lungefysem förekommer framförallt
hos häst (se Kvickdrag) och orsakas i regel av en
kronisk luftrörskatarr. E. i underhudsbindväven kan
uppkomma till följd av flera orsaker. Så kan vid sår
genom huden, t. ex. bakom bogen i den luckra
bindväven, luft inpumpas och sprida sig över
skulderbladspartiet. Vid vissa lunglidanden, särskilt hos nöt, kan
en bristning uppstå av lungalveolerna, s. k.
interstiti-ellt lungemfysem. Luft från luftrören kan då gå ut i
brösthålan och ut genom bröstöppningen och sprida
sig under huden och halsen och efter ryggen. En av de
vanligaste orsakerna till E. i underhudsbindväven
är infektion med gasbildande bakterier t. ex.
frasbrands- eller gasödemsbaciller. (Se Frasbrand och
För-lossningsgasbrand). Ett E. kännes å det luft- eller
gasförande området knastrande vid beröring. N. L.
Emmenthalerost, se Ostsorter.
Emmervcte, se Vete.
Emulsion består av blandningar av vätskor, som ej
lösa sig i varandra. Benämningen användes ibland
även om vätskor, som hålla fasta partiklar
uppslammade (mandelemulsion). Vanligen använder man vatten,
som blandas med ett olösligt ämne, ofta olja, i vilken
kanske finnes löst ett tredje ämne (t. ex. kamfer).
Genom omskakning sönderdelas oljan i små droppar,
vilka sväva omkring i vattnet. För att dessa droppar
ej skola flyta samman, fordras, att man tillsätter något
speciellt skyddsämne. Sådana ämnen som äggvita,
gummi, maltextrakt m. m. kunna bilda en hinna
kring oljedropparna, vilket gör att de, då de stöta
samman, ej uppgå i varandra. Mjölk är en E., där
skyddsämnet kring fettdropparna utgöras av
äggviteämnen. Liksom mjölken ha E. i allmänhet en vit,
ogenomskinlig färg. Om E. får stå, avskiljer sig
emellertid det uppslammade ämnet, varför E. måste
omskakas före användandet. På apoteket påsättes därför
en etikett, att läkemedlet skall omskakas. G. Dbg.
En (Juniperus communis) skiljer sig från övriga
barrträd genom kransställda barr och bärlika kottar, de
s. k. enbären, vilka fordra tre år för sin mognad.
Han-och honblommor finnas på skilda stånd. E. har en
mycket vidsträckt utbredning, bl. a. hos oss över hela
landet ända upp i fjällregionen, där den blir
nedläggande. Annars är den vanligen en buske, stundom
dock trädformig. Grövre dimensioner lämna på grund
av segheten och motståndskraften mot röta ett mycket
användbart virke för åtskilliga ändamål. Veden, liksom
för övrigt alla växtens delar, är rik på eterisk olja, som
ge dem en utpräglad arom, varpå användningen av
enris vid rökning av köttvaror grundar sig. Enbär
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
