Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En
Endokrina körtlar
begagnas för brygd av enbärsdricka, och vid
destillation av sprit över dem erhålles genever. Bären ha
också medicinsk användning. H. G. S.
Enbet, se Anspänning.
Enbär, se En.
Endemi. En sjukdom, som ideligen uppträder i en viss
trakt, säges vara endemisk i denna trakt. Orsaken kan
vara ett smittämne, som på grund av speciella
förhållanden är svårt att utrota och envist håller sig
kvar i trakten i fråga (kolera i Gangestrakten).
G. Dbg.
Endokrina körtlar. Samarbetet mellan kroppens organ
regleras ej endast genom nervsystemet utan även av
kemiska ämnen, som avsöndras i vissa körtlar och
direkt upptagas av blodet. Man har kallat dessa ämnen
hormoner, och körtlarna ifråga kallas på grund av att
sekretionsprodukterna icke bortföras genom
utförsgång, inresekretoriska eller endokrina. De viktigaste E.
äro hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörtlarna,
binjurarna, könskörtlarna och bukspottkörteln. De fyra
förstnämnda ha produktionen av hormoner som sin
enda uppgift, medan bukspottkörteln även avsöndrar
en viktig digestionsvätska (bukspott) och
könskörtlarna (se Könsorgan) producera könsceller. Flera
hormoner äro numera kända till sin kemiska
sammansättning. De äro icke artspecifika, utan ett visst hormon
har samma kemiska sammansättning och fysiologiska
verkningar, från vilket djurslag det än härstammar.
Läran om de inresekretoriska körtlarna och deras
sekretionsprodukter kallas för endokrinologi.
Hypofysen eller hjärnbihanget är ett litet organ, som
hos nötkreaturen väger omkring 2,5 gr. Hypofysen är
belägen på hjärnans undre sida strax bakom
synnervskorsningen, och den består av en främre och en bakre
lob. I främre loben bildas ett stort antal hormoner.
Ett av dessa (prolactin) utlöser mjölksekretionen, sedan
mjölkkörtlarna genom andra hormoners inverkan nått
en viss grad av utveckling, ett annat hormon stimulerar
sköldkörteln och ett tredje binjurarna till ökad
verksamhet, medan ett fjärde reglerar tillväxten. Vid brist
på tillväxthormon under individens normala
tillväxtperiod uppkommer dvärgväxt och vid överskott
jätte-växt. Om tillväxthormonet produceras i stora mängder
efter den egentliga kroppstillväxtens avslutande,
uppkommer förstoring av kroppens perifera delar
(akrome-gali). Hypofysen avsöndrar även flera hormoner, som
inverka på kroppens ämnesomsättning, samt två
hormoner (enl. vissa forskare endast ett hormon), som
reglera könskörtlarnas verksamhet (gonadotropa
hormoner, prolan A och B). Man brukar säga, att
hypofysen är »könsfunktionernas motor». Vid underfunktion
av hypofysen hos unga, växande djur utvecklas icke
könskörtlarna normalt och djuret blir starkt disponerat
för fettansättning (sexuell infantilism). Vid hyper-
funktion uppträder förtidig könsmognad och stegrad
könsdrift. Hos honan anses prolan A speciellt inverka
på de graafska folliklarnas tillväxt och prolan B
stimulerar utvecklingen av gula kroppar i äggstockarna efter
ovulationen. Genom att injicera gonadotropa hormoner
på infantila djur kan man framkalla en hastig tillväxt
av ovarierna samt follikelmognad. Även testiklarnas
utveckling och spermatozobildningen påverkas av dessa
hormoner.
Även i hypofysens bakre lob bildas flera hormoner.
Ett av dessa (vasopressin) verkar stegrande på
blodtrycket, särskilt i kroppens inre organ; det ökar även
den glatta muskulaturens retbarhet och
tarmperistal-tiken. Ett annat (oxytocin) inverkar på livmoderns
glatta muskulatur och de sammandragande elementen
i mjölkkörtlarna. Med hjälp av detta hormon kan man
stegra livmoderns kontraktioner för att därigenom
påskynda en förlossning, som redan är i gång, eller
efter-bördens utdrivande, sedan fostret framfötts. Ett tredje
baklobshormon inverkar på urinavsöndringen.
Sköldkörteln ligger fästad vid luftstrupen strax
nedanför struphuvudet. Den består av en höger och en
vänster lob, vilka stå i förbindelse med varandra genom
en brygga på luftstrupens framsida. Sköldkörteln
bildar hormonet thyroxin, som är känt till sin kemiska
byggnad och har en hög halt av jod. Man liknar
sköldkörteln vid kakelugnens spjäll, som reglerar draget vid
förbränningen. Överskott på thyroxin orsakar en
stegring av ämnesomsättningen och ökad nervös retbarhet,
medan underskott medför långsammare förbränning
och ökad benägenhet för fettansättning. Om
sköldkörtlarna bortopereras på ett ungt djur hämmas
tillväxten och könsorganens utveckling. I vissa trakter
förekommer stark sköldkörtelförstoring, struma, hos
både djur och människor. Sådan lokalbunden struma
anses på en del håll bero på jodbrist i näringen varför
man söker förebygga den genom att tillföra jodsalter.
Vissa typer av struma och andra störningar i
sköldkörtlarnas funktion anses vara ärftigt betingade.
Bisköldkörtlarna äro mycket små bildningar, som
ligga en på vardera sidan av luftstrupen i omedelbar
närhet av sköldkörteln. De äro livsviktiga organ. Om
de bortopereras, följa krampanfall och döden.
Bisköldkörtlarna reglera kroppens kalkomsättning
Binjurarna ligga vid främre ändan av njurarna, med
vilka de dock icke ha något samband. I förhållande till
njurarna äro de mycket små, plattryckta bildningar.
Ytterst ha de ett brunt barklager och innanför detta en
gulfärgad märg. Barken bildar ett hormon, cortin, som
är nödvändigt för livets bestånd. Detsamma inverkar
på hela kroppens ämnesomsättning och har även ett
visst inflytande på könsorganens verksamhet. I märgen
bildas hormonet adrenalin, som verkar
sammandragande på blodkärlens väggar och därför användes för
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
