Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkpensionering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkpensionering
Forsythia suspensa
sion, som utgår med olika belopp inom tre olika
ortsgrupper. I ortsgrupp I är högsta beloppet 250: — kr., i
ortsgrupp II är det 350: — kr. och i ortsgrupp III
erhålles högst 450: — kr. Om pensionsberättigad har
egen inkomst, minskas ovannämnda belopp med ’/io
av årsinkomsten i vad den överstiger 100: — kr.
Personer, som ej hunnit avlägga pensionsavgift i tillräcklig
utsträckning, erhålla en med 50: — kr. förhöjd
tilläggspension, allt efter ortsgrupp, d. v. s. 300: —, 400: —
och 500: — kr med avdrag på grund av egen inkomst,
som ovan nämnts. I lagen om F. finnas inga
bestämmelser om barntillägg. Denna hjälpverksamhet regleras
genom en särskild lag om barnbidrag av den 18 juni
1937. F. handhaves av pensionsstyrelsen och av
särskilda pensionsnämnder i orterna. Därjämte finnes ett
antal av pensionsstyrelsens ombud för större områden.
Pensionsstyrelsen bedriver sedan år 1915 en
sjukvårdande verksamhet i syfte att förebygga invaliditet och
därigenom inbespara pensionskostnader. Denna
verksamhet är huvudsakligen inriktad på fall av reumatism
och nervösa sjukdomar. Till pensionsstyrelsens
förfogande stå bl. a. tre anstalter (i Åre, Nynäs och Tranås)
samt ett antal reumatikerpaviljonger vid en del
länslasarett. Invalider, som önska erhålla hjälp i form av
vård eller pension, ha att vända sig till
pensionsnämnden på orten och att införskaffa läkareintyg och
underkasta sig eventuell behövlig ytterligare
undersökning. G. Dbg.
Follikulin, se Endokrina körtlar.
Fonden för svenska hornboskaps- ocli fåravelns
förädling bildades av stamholländeri- och
stamschäferi-fonderna, vilka utgjorde behållningen efter
försäljningen av statens stamholländerier och stamschäferier.
Fonden skulle enligt de första bestämmelserna
användas dels till prisbelöning av likartade och för sitt
ändamål utmärkta besättningar, dels till amorteringslån
för inköp av avelsdjur från utlandet. Från 1886
utgingo de stora statspriserna vid de allmänna
lantbruksmötena från fonden och numera bestrides ur densamma
kostnaderna för kontrollnämndens (se
Avkastnings-kontroll) arbete. I. J-n.
Formalin. Formaldehyd, är en färglös gas med
stickande lukt, som erhålles genom sönderdelning av träsprit.
Den retar kraftigt ögon och näsa och är starkt
bakteriedödande. En 35 %-ig vattenlösning av denna gas
kallas F. och användes i stor utsträckning för
desinfektion, betning av utsäde, konservering av anatomiska
preparat m. m. Däremot är det ej användbart som
konserveringsmedel för matvaror. Tvättning med F.
garvar huden och användes exempelvis vid fotsvett.
Då man använder F. för desinfektion kan man köpa
s. k. paraform, vita kakor, vilka vid upphettning med
särskild lampa ge formalinångor. G. Dbg.
Formfel, se Ostfel.
Formhöjd, skogsmatematisk term, utgör produkten av
trädets höjd (i meter) och dess brösthöjdsformtal (se
Formtal). R. L-k.
Formklass, skogsmatematisk term, som änger ett träds
stamform. Den användes vid beräkning av trädets
kubikmassa samt dess avsmalning. Olika
skogsmatematiska författare ha vid uppställande av
kubik-massetabeller använt skilda formklasser. Tor Jonsons,
som f. n. torde vara de mest använda, grunda sig på
avsmalningskurvor, bestämda av trädets höjd, trädets
diameter på halva avståndet mellan brösthöjd och topp
samt brösthöjdsdiametern. R. L-k.
Formkvot, skogsmatematisk term, anger förhållandet
i procent mellan diametrarna på två olika höjder av
ett träd. Vanligen är den lägre höjden brösthöjd (1,3
m ovan marken). R. L-k.
Formpunkt, skogsmatematisk term, den punkt i ett
träds krona, där vindtrycket, ersatt av en enda kraft,
tänkes koncentrerat. I en regelbundet byggd krona,
vars genomskärningsyta längs stammen utgör en
triangel, ligger F. på 2/3 av kronans längd från toppen
räknat. Kronans ansättning och därmed F:s läge har
inflytande på stammens form. I Tor Jonsons
avsmal-nings- och kubikmassetabeller kan formklassen
beräknas efter F:s läge och F:s läge bestämmes så att
F:s höjd utgör viss del av trädets hela höjd. R. L-k.
Formtal, skogsmatematisk term, utgör förhållandet
mellan ett träds volym och volymen av en cylinder av
trädets längd och med en diameter lika med trädets
diameter vid stubben. För att undgå olägenheten av
den oregelbundna ansvällningen i ett träds nedersta
del beräknas vanligen diametern vid brösthöjd (1,3
m ovan marken) och F. benämnes då brösthöj
dsform-tal. Om detta för en viss skog är känt, och en viss
regelbundenhet gör sig härvid gällande, kan ett träds
kubikmassa uträknas såsom en produkt av trädets
höjd, brösthöjdsgrundyta och brösthöjdsformtal. Ett
bestånds virkesmassa kan även uträknas som en
produkt av medelhöjden, summan av trädens grundytor
och formtalet.
Brösthöj dsformtalet ligger vanligen mellan 0,45—
0,50. På undertryckta träd och i överslutna bestånd är
det högre och på fristående träd samt i glesa bestånd
lägre. R. L-k.
Formtorv, se Bränntorv.
Forstmästarc, titel för person, som utexaminerats från
skogshögskolans forstmästarekurs. Den första kursen
började 16/7 1894. Genom den högre
skogsundervisningens omorganisation har utbildningen av F.
upphört; de sista eleverna utexaminerades hösten 1938.
I Finland utgör F. den finlandssvenska titeln för
tjänstemän, motsvarande svenska jägmästare. R. L-k.
Forsythia suspensa, Guldbuske, hör till familj
sy-rénväxter. Den har gula blommor på bar kvist. Det
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
