Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotorer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förbränningsmotorer
Förbränningsmotorer
1. Anslutning tör tändkabel. 2. Fördelare. 3.
Strömbrytare. 4. Automatisk tändförställare. 5. Kondensator. 6.
Smörj kopp.
Förbränningsmotorer. Fig. 11. Strömbrytare och
strömfördelare vid batteritändning.
då kopplingen automatiskt sättes ur funktion och
ankaret roterar normalt.
Vid batteritändning utgöres strömkällan av ett
ackumulatorbatteri, vars ström transformeras upp till
hög spänning. Detta åstadkommes i en induktionsspole,
kallad tändspolen. Strömmen från batteriet,
primärströmmen, ledes genom en primärlindning (få varv,
grov tråd) i spolen och därefter genom en av motorn
driven strömbrytare tillbaka till batteriet. Runt
primärlindningen finns en fintrådig sekundärlindning med
många varv. I denna uppstår en högspänd strömstöt,
då primärströmmen brytes av strömbrytaren. Vid
flercylindriga motorer tillkommer, liksom vid
magnet-tändning, en strömfördelare. Denna och
primärkretsens strömbrytare äro vanligen sammanbyggda,
ehuru de icke ha något direkt elektriskt gemensamt.
För laddning av ackumulatorbatteriet tillkommer
vanligen en av motorn driven likströmsgenerator.
Batteritändning är särskilt lämplig i de fall, då batteri
med generator redan finnes för belysning,
självstart o. s. v.
Vid båda slagen av tändning kräver strömbrytaren
en viss tillsyn och ev. justering, så att dess brytkon-
takter vid brytning få rätt avstånd från varandra,
vanligen 0,4—0,5 mm. Batteriet kräver givetvis en
viss tillsyn.
Tidpunkten, då gnistan bör uppstå, är icke alltid
densamma. Vanligen skall den komma något innan
kompressionen är avslutad, emedan en viss tid sedan
förflyter, tills gasen verkligen antänts och dess tryck
börjat ökas. Ju fortare motorn går, dess tidigare bör
tändningen äga rum. En viss reglering av
tändnings-tiden bör därför vara möjlig. Den sker genom vridning
av strömbrytaren, som då kan bringas att bryta
tidigare eller senare. Denna inställning sker på stationära
småmotorer och på traktorer vanligen för hand men
på automobiler i regel automatiskt.
Tändkulemotorn karakteriseras av att
bränsleinsprutning sker under kompressionens början och
mot eller i närheten av en het kropp i cylindertoppen,
den s. k. tändkulan. Bränslet förgasas delvis tack
vare värmen från denna kropp och blandar sig med den
förut insugna luften i cylindern. Antändning sker sedan
därigenom, att luftens sammanpressning och
tändku-lans värme i förening höja gasblandningens temperatur
tillräckligt. Den inträffar först, när kolven pressat upp
frisk luft i tändkulan. Motorn utföres nästan alltid
som 2-taktsmotor. Som bränsle användes främst
solarolja.
Förbränningsmotorer. Fig. 12. Schematisk bild av
2-takts tändkulemotor.
287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
