Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningsrörelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Föreningsrörelse -
boskap med 1 845 medlemmar och Avelsföreningen
för svensk kullig boskap med 751 medlemmar; för svin
Svenska svinavelsföreningen med 92 enskilda och 11
länsföreningar såsom medlemmar — till
länsföreningarna äro anslutna 2 906 medlemmar; för får
Svenska fåravelsföreningen med 728 medlemmar samt
för fjäderfän Sveriges fjäderjäavelsförening med 25
länsföreningar, till vilka äro anslutna 9 946 medlemmar.
I detta sammanhang bör även nämnas Sveriges
päls-dj ursuppfödares riksförbund, Sveriges
kaninavelsför-eningars riksförbund och Sveriges biodlares riksförbund.
Av ideella föreningar, som ha till uppgift att
tillvarataga intressen för landsbygdsbefolkningen i sin helhet,
må framhållas Riksförbundet* landsbygdens folk eller
för viss grupp av landsbygdsbefolkningen
Småbrukarnas riksförbund. Till förstnämnda riksförbund voro
1938 anslutna 107 ortsförbund med 68 460
medlemmar. Av småbrukaresammanslutningar funnos 1938
6 länsföreningar med cirka 6 000 medlemmar. — För
tillvaratagande av sockerbetsodlingens speciella
intressen äro odlarna på området sammanslutna i
betodlareföreningar länsvis. För närvarande finnas 5
betodlareföreningar, varav 4 stycken med 5 490
anslutna betodlare äro uppbyggda på enskilda
medlemmar, medan en, Skånes betodlares centralförening, är
uppbyggd av 19 lokalföreningar med cirka 23 000
medlemmar.
Jordbrukets F. i andra länder.
Jordbrukets F. förekommer i större eller mindre
utsträckning i de flesta jordbruksländer i världen.
I Danmark fick F. redan vid tiden före sekelskiftet en
betydande utveckling. Den växte emellertid från
lokala och små förhållanden att efterhand omfatta
hela landet utan någon på förhand uppgjord plan,
varför man i viss mån saknar den grad av enhetlighet och
samverkan föreningarna emellan, som nu är
karakteristisk för vårt land. I Finland har F. under Pellervos
ledning utvecklats på ett sätt, som mera
överensstämmer med förhållandena i vårt land. Likaså har man i
Norge under senare år bemödat sig att leda F:s
utveckling mot större enhetlighet och bättre samverkan
föreningarna emellan. Bland övriga europeiska länder
må nämnas Tyskland, Schweiz och Irländska Fristalen,
där man länge haft en ganska väl utvecklad F. Av
betydande omfattning men av mera lokal natur är
F. i Frankrike, Italien och Ryssland. I de två
sistnämnda länderna liksom i Tyskland har F. ej kunnat
undgå att påverkas av i dessa länder rådande
politiska åskådning. I de länder, som efter världskriget
blevo självständiga, t. ex. de baltiska staterna och
Polen, har F. sedan dess utvecklats hastigt. I
nuvarande läge saknas närmare uppgifter om
förhållandena. Bland utomeuropeiska länder torde Nord-
- Föreningsrörelse
amerika uppvisa den mest utvecklade F. Speciellt
ifråga om upptagande av mera rationella
förädlings-och försäljningsmetoder äro Förenta Staternas
ekonomiska organisationer föregångare. I orienten med dess
relativt lågt stående jordbruk har sedan gammalt F.
haft en icke obetydlig utbredning, ehuru den arbetat
under primitiva former. De senaste åren ha
statsmakterna i dessa liksom i många andra länder
vidtagit åtgärder för att främja F:s utbredning.
Föreningslagstiftning.
Den ekonomiska F. regleras, såsom redan
framhållits, av särskild lagstiftning, lagen om ekonomiska
föreningar av den 22 juni 1911 med däri senare gjorda
ändringar. Dessutom finnas särskilda författningar,
som reglera speciella delar av den ekonomiska F.,
såsom jordbrukskassor, bostadsföreningar m. fi.
Ekonomisk förening skall för att kunna registreras i det
hos länsstyrelsen förda föreningsregistret bestå av
minst 5 medlemmar samt ha antagit stadgar av visst i
föreningslagen angivet innehåll och utsett styrelse.
Föreningens medlemmar kunna helt eller delvis
utgöras av bolag eller samfälligheter av annat slag.
Genom registreringen erhåller föreningen möjlighet att
förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt att
kära och svara inför domstol eller annan myndighet.
Handlar föreningens styrelse, innan registrering
verkställts, få dess ledamöter personligen svara för
därigenom uppkommande förbindelser. För ekonomisk
förenings förbindelse svara endast dess tillgångar samt
förfallna men icke guldna insatser, när fråga är om
förening utan personlig ansvarighet, samt dessutom
ett visst belopp per medlem, när fråga är om förening
med begränsad personlig ansvarighet. Här anförda
bestämmelser äro ägnade att giva betydande stadga åt
ifrågavarande föreningar, och detta torde, bland
annat, ha bidragit till att de kunnat utveckla sig till
storföretag av den klass, som i våra dagar är fallet.
Föreningens organ äro beslutande, som utgöres av
föreningsstämman, verkställande, som utgöres av
styrelsen, och granskande, som utgöres av revisorerna.
Medlem utövar inflytande på föreningens verksamhet
genom sitt deltagande i föreningsstämman. Varje
medlem äger därvid en röst eller det antal stadgarna
föreskriva. Som föreningens beslut gäller den mening,
för vilken de flesta rösterna avgivits. För ändring av
stadgarna samt för beslut om föreningens trädande i
likvidation fordras dock särskild i lagen föreskriven
röstpluralitet. Denna är något olika för de skilda fallen.
Ändring av stadgarna skall för att gälla registreras
hos länsstyrelsen. Medlem får ej deltaga i behandling
av fråga rörande avtal mellan honom själv och
föreningen. Ärende får ej upptagas till beslut på
föreningsstämma, om det ej varit upptaget i kallelsen,
294
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
