Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handel
Handelsväxter
råvaror liksom motsvarande förädlingsprodukter,
såsom mjöl, socker, kött och fläsk gå dock i regel över
något partihandelsorgan, även om dessa organs
självständighet till följd av utvecklingen på handels
område i vissa fall begränsats eller helt upphört. De tre
anförda grupperna av handelsorgan representerades
tidigare nästan uteslutande av för varje grupp
fristående företag. Emellertid förekommer numera en
ganska stark tendens inom handeln till koncentration
och integration, varigenom uppdelningen på speciella
fristående företag inskränkes. Motivet härför är en
strävan att utnyttja de fördelar, som storföretaget kan
erbjuda. Med koncentration (horisontell kombination)
avses sammanförandet av flera företag, som arbeta
inom samma led i produktionsprocessen, såsom
sammanförandet av flera mejerier till en förening och
på den enskilda handelns område upprättandet av
varuhus eller filialföretag. Med integration (vertikal
kombination) avses sammanförandet av på varandra
följande led inom produktionen och handeln under
samma företag. När mejeriföreningar eller
slakteriföreningar försälja sina produkter i egna butiker,
förekommer sålunda en integration.
Hur långt koncentration och integration med fördel
kunna drivas är beroende av en hel del
omständigheter. I jordbrukets ekonomiska föreningar kan
koncentration genom bildandet av stora föreningar och
föreningssammanslutningar medföra förbilligandet av
omkostnaderna, underlätta framställandet av mera
enhetliga och likformiga produkter samt ge ökat
inflytande på prisbildningen. En förnuftigt driven
integration giver företagen större möjlighet att utnyttja vid
förädlingen erhållna biprodukter (till exempel
slakteriernas charkuterifabriker), att effektivare påverka
minutpriserna, så att de hastigare anpassa sig efter
partipriserna, samt att bedriva aktivt
försäljnings-arbete. Ju kortare avståndet är mellan producenter
och konsumenter, d. v. s. ju färre de fristående
mellanhänderna äro, desto lättare ha producenterna att
lära känna efterfrågans verkliga karaktär och att
påverka denna. Förutsättningen för en långt driven
integration är dock, att i stort sett varusortimentet är
någorlunda detsamma inom olika led. Inom de
branscher, där detaljhandeln för i huvudsak samma varor
som förädlingsverksamheten (exempelvis
charkuteri-butiker — charkuterifabriker och slakterier;
mjölkbutiker — mejerier), har också integrationen gått
längst. Där äro de ekonomiska möjligheterna för en
sådan utveckling också betydande, medan däremot
för sådana jordbruksprodukter som potatis och ägg,
vilka föras i ett flertal olika detalj butiker tillsammans
med för jordbruksproduktionen främmande
varusortiment, integrationen ända fram till konsumenten
icke torde vara ekonomiskt fördelaktig.
Förutom H. med varor, varuhandel, förekommer H.
med penningar, växlar och värdepapper samt med
jord och byggnader. — Med hänsyn till det område,
inom vilket H. rör sig, skiljer man mellan
inrikes-och utrikeshandel. Den samlade utrikeshandeln
mellan alla jordens länder och folk kallas världshandel.
Utrikeshandeln uppdelas i import- och exporthandel
samt mellanhandel och transithandel. Mellanhandel
förmedlar varuutbytet mellan olika främmande
länder, transithandel utför endast transport och
spedition i genomfartslandet. Med avseende på, för vems
räkning handelsavtal ingås, skiljer man mellan H.
för egen räkning och kommissionshandel. G. Y-n.
Handel med (ljur. Man skiljer i allmänhet mellan
livdjurshandel och slaktdjurshandel, även om i viss
utsträckning handel med såväl livdjur som slaktdjur
ombesörjes av samma organ och samma personer.
Tidigare ägde en stor del av livdjurshandeln rum på
s. k. marknader. Dessa ha emellertid förlorat i
betydelse. Under 1939 skulle enligt tillgängliga uppgifter
hållas 243 dylika marknader, varav dock endast för
15 en betydligare omsättning uppgives äga rum.
Förutom på marknader bedrives handel med livdjur
av enskilda kreaturshandlare samt vid
avelsför-eningarnas auktioner. Under de senaste åren har
livdjurshandel upptagits även av slakteriföreningarna,
varvid något olika metoder komma till användning.
Antingen hållas vid vissa tillfällen livdjursauktioner
eller också sker handeln över ett livdjursregister,
som föres av föreningen. Handel med slaktdjur
bedrevs tidigare i övervägande grad av slaktare och
kreaturshandlare, som vanligen reste omkring bland
jordbrukarna och köpte upp slaktdjuren eller
företogo uppköp på ovannämnda marknader. Djuren
levererades eller hämtades till av slaktarna ägda små
slakterier, där de uppslaktades, eller varifrån de
transporterades vidare till befintliga offentliga
slakthus för uppslaktning. Sedan några år tillbaka
hand-haves den övervägande handeln med slaktdjur av
jordbrukarnas slakteriföreningar (jfr Föreningsrörelse).
Slaktdjuren anmälas till ifrågavarande slakteriförening,
som genom sina turbilar hämtar upp de anmälda
djuren på vissa bestämda platser. I föreningens
slakteri uppslaktas djuren och klassificeras, varefter
jordbrukaren får avräkning efter den för
ifrågavarande vecka och för klassen ifråga gällande
noteringen, vilken offentliggjorts. G. Y-n.
Ilandelsklasser, se Standardisering.
Handclstcknik, se Marknadslära.
Ilandelsträdgårdsmästareförbund, Sveriges, se
Trädgårdsförening.
Handelsväxtcr, en strängt taget vilseledande
beteckning på vissa kulturväxter. På en del håll definieras
H. såsom sådana växter, vilkas användbara delar äro
356
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
