Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästräfsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hästräfsa
Häxkvast
avläggning sker. Spärren kan på andra typer även
lossas genom att man drager handtaget bakåt, men
detta medför å andra sidan svårigheter att när så
behövs draga räfsan bakåt. Efter avläggningen har
räfsan pinnarna bakåt, varför man genom att ånyo
inkoppla spärren får välta räfsan ännu ett halvt varv,
innan ny räfsning påbörjas. N—g.
Hästsko, se Hovbeslag.
Hiistskyddare. För att bereda våra dragare en lindring
i arbetet — särskilt vid igångsättandet av tungt lastade
fordon eller sådana, som sjunkit ned i lös jord —
användas elastiska dragutjämningsanordningar,
benämnda H., insatta mellan draglinorna och svänglarna.
Flera typer hava varit i bruk — bland annat sådana,
där kautschuk är den elastiska principen. Mest känd
är nog Sidéns H., där spolformade spiralfjädrar av
olika styrka utjämna ojämnheter i dragverkan.
Varierande storlekar för tyngre och lättare hästar finnas
i handeln. E. Å—m.
Häststall. Hästarna kunna ställas utmed en vägg och
utfordras från spiltorna. Denna uppställning, som är
vanlig i södra Skåne, anses dock i allmänhet allt för
arbetskrävande. Samma anordning men med utfordring
genom trummor från andra våningen är både
utrymmes-och arbetsbesparande. Det vanligaste sättet är med
särskild fodergång, vilket dock kräver ökat utrymme,
men är bekvämt ur arbetssynpunkt. I större häststall
kan man också ställa hästarna mot ett dubbelt
foderbord.
Spiltväggarna böra göras enkla, t. ex. med två
bommar mellan ett par stolpar. Höjden från golvet till den
översta bommen tages 120 cm. Det är fördelaktigt att
gjuta en 10 cm hög betongkant utmed golvet under
bommarna. Täta spiltväggar försämra
luftcirkulationen i stallet och äro dessutom dyrare. Stolparna böra
ej vara skarpkantiga och ställas bäst på plintar av
sten med mellanlägg av asfaltisoleringspapp.
Krubborna sättas 85—90 cm över spiltgolvet och
utföras vanligen av betong eller trä med en bredd av
c:a 50 cm. Träkrubborna böra beklädas med en 3 mm
tjock järnskena i framkanten. Hökrubbans botten
lägges 20 cm över golvet och förses lämpligen med en
öppning nedtill för krubbans luftning.
Kraftfoder-krubborna göras 34 cm djupa och 50—55 långa och
anbringas lämpligen till höger i spiltan. Synnerligen
hygieniska krubbor erhåller man genom att i bottnen
lägga ett tredelat saltglaserat höganäsrör.
Golvet i H. får ej vara för glatt. Utföres det av
betong bör det därför gjutas med %—%" skärv, som
bäddas in i starkt cementbruk. Golv av tuktad sten
äro hållbara men svårare att rengöra.
Gödselrännan göres 60—70 cm bred med c:a 5 % fall
på tvären och 1,5 % på längden.
Se även Ventilation.
Dimensioner för H.
Spiltbredd: mindre hästar..........................150—160 cm
större » ..........................160—170 »
Spiltlängd: mindre » ..........................200—220 »
större »> ..........................220—250 »
Fodergångens bredd....................................100—120 »
Krubbans höjd över golv..........................85— 90 »
Stallgång bakom enkel spiltrad................200—250 »
» mellan två spiltrader ..............300 »
Spiltväggens höjd........................................120 »
Höjd från golv till tak..............................250 »
Boxar för sto med föl.......... minst 12 m2
» » unghästar............ » 10 »
G. B—r.
Häststyng, se Styng.
Hävd. —■ 1. H. betecknar en fastighets
produktionstillstånd med hänsyn till såväl inägojordens brukning
som underhåll av byggnader, stängsel, vägar etc.
Eftersättes H. genom bristande gödsling, dikning och
annan brukning, nedgår egendomens värde, och vid
arrende* kan ägaren skydda sig häremot genom
bestämmelser i kontraktet om visst antal djur, växtföljd,
kalkning och konstgödsel o. s. v. Till förhindrande av
vanhävd* å bolagsjord och liknande äro
lagbestämmelser utfärdade.
— 2. H. är innehav, oavbruten besittning av fast
egendom. Om någon i god tro förvärvat fast egendom,
fått lagfart* därpå och sedan i 20 år besuttit den
såsom ägare, är rätte ägaren avskuren från att
återvinna egendomen, hans s. k. klander gäller ej emot H.
(K. F. 28/4 1881 om 20-årig H.) Å. E—d.
Hävstång, se Statik.
Häxkvast eller trollkvast kallar man en bildning, som
kan förekomma på ett antal olika träd. H. framkallas
merändels genom angrepp av svampar av släktet
Taphrina eller Exoascus (på svenska ofta benämnt
blåssvamp), och genom den retning, som parasiten
åstadkommer, framkallas en abnorm förgrening, så att
täta klumpar av småkvistar uppstå, vilka särskilt hos
björk ofta bli mycket iögonfallande och visa likhet med
ett skatbo. Bladen på H:s kvistar framträda ofta
tidigare än på trädet i övrigt, men å andra sidan vissna
de också tidigt, ej sällan mitt på sommaren. Även
kvistarna bruka bortdö tidigt, så att H. blir full av
torra skott, vilka dock efterhand ersättas genom ny
skottbildning. Grenen, som uppbär H., dör snart
ovanför denna. Körsbärs- och plommonträd äro ej sällan
utsatta för angrepp av dylika svampar, på det förra av
E. cerasi, på det senare av E. insititiae. Vidare finner
man sådana bildningar på avenbok och även på
barrträd, t. ex. mycket stora och täta på tall. På berberis
orsakas de av en rostsvamp, som utvecklar sitt
skålroststadium på deras blad, under det att sommar- och
vintersporer visa sig på knylhavre. II. G. S.
407
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
