Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hö -
Hö. Med H. menas torkat grönfoder. Detta kan
antingen härstamma från siåtterängar eller
cirkulationsvallar, varjämte stundom betesgräs och ärt- och
strå-sädesgrönfoder o. dyl. torkas till H.
Ängshö. Dess betydelse och förekomst är störst
i Norrland och norra Svealand. Från hårdvallsängar
erhålles vanligen ett gott och näringsrikt H., medan
starrängarna och andra sidlänta marker ge ett mindre
gott och på värdefulla mineralämnen fattigt H.
Näringsvärdet framgår av följande
sammanställning:
Näringsvärde för
bättre ängshö v. skörd i starrhö i
blomning säterhö
blomning
ax-skjutning blomningens början full
blomning
Torrsubstans . . 85,0 85,0 85,0 85,0 85,0
Kg per fe (g).. 1,8 2,2 2,6 2,8 2,0
Kg torrsubstans per fe (g)–– 1,6 1,9 2,2 2,4 1,7
Smältbar
äggvita, % ..... 4,6 3,8 3,0 2,9 5,5
D:o per fe (g), gram........ 90 90 80 80 110
Av dessa höslag är ängshöet skördat i full blomning
och starrhöet att anse som icke fullgott H.
Vallhö. Detta är det viktigaste av alla höslag. De i
beståndet vanligen ingående vallväxterna äro lucern,
röd- och alsikeklöver, timotej m. fi. gräs. Dessa odlas
sällan i renbestånd, varför H. vanligen är en
blandning av baljväxter och gräs. Lucern odlas dock stundom
i renbestånd.
Lucernhö. Dettas näringsvärde framgår av
nedanstående sammanställning.
Lucernhö skördat i
[-knoppningen blomningens-]
{+knopp- ningen blom- ningens+} början full blomning
Kg per fe (g)........ 2,1 2,4 2,7
Kg torrsubstans per fe (g) .............. 1,8 2,0 2,3
Smältbar äggvita: för idisslare, % ........ D:o per fe (g), gram 190 170 150
Skörden bör verkställas relativt tidigt, emedan
annars lucernhöet blir alltför växttrådhaltigt och
halmartat.
Stundom beredes s. k. lucernhömjöl, varvid skörden
företas tidigt, varjämte torkningen ofta sker på konst-
- Hö
gjord väg. Särskilt i U. S. A. beredes stora mängder
dylikt lucernmjöl, som främst användes till höns för
att få den eftersträvade höggula färgen på äggulorna.
Dess näringsvärde varierar med utvecklingsstadium
m. m., men torde 2,0—2,4 kg motsvara en fe (g).
Till en fe (s) vid skörd i knoppning 2,4 kg och vid
skörd i blomningens början 2,8 kg. Till en fe (h) åtgår
2,4 resp. 3,0 kg. Av lucernbladmjöl åtgår både till en
fe (s) och en fe (h) 1,5 kg.
Klöverhö. Rent klöverhö är ganska sällsynt
åtminstone av första skörden. Det utmärkes av en hög
rå-proteinhalt; c:a 16 % vid skörd i knoppning, 13 % i
blomningens början och 11 % vid skörd i full blomning.
Efterskördens sammansättning överensstämmer nära
med huvudskördens. Klöverhöets näringsvärde är
också högt i det c:a 1,9, 2,1 och 2,3 kg åtgå för fe (g)
vid skörd i de tre nämnda utvecklingsstadierna. Den
smältbara äggvitemängden är också hög i det den per
fe (g) uppgår till 170—130 g. Mineralämneshalten är
hög. Detta höslag bör uteslutande användas till de
högproducerande mjölkkorna.
Klöver-gräshö är det viktigaste vallhöslaget.
Klöverarterna äro vanligen röd- och alsikeklöver samt det
viktigaste gräset timotej. Dess näringsvärde är:
Näringsvärde vid skörd i
[-knopp-ning-ax-skjut-ning-]
{+knopp- ning- ax- skjut- ning+} blomningens [-Efter-skörd-] {+Efter- skörd+} i
ax-skjutning blomning
början mitt slut
Torrsuhstans . . 85,0 85,0 85,0 85,0 85,0
Kg per fe (g). . 1,9 2,1 2,2 2,4 2,0
Kg
torrsubstans pr fe (g) 1,6 1,7 1,9 2,0 1,7
Smältbar
äggvita: %.......... 5,9 5,3 4,6 4,0 6,6
pr fe (g), gram 110 110 100 100 130
Den maximala mängden foderenheter per arealenhet
av båda skördarna erhålles vanligen vid skörd något
före begynnande blomning.
Detta höslag kan användas till nötkreatur och hästar.
Främst ifrågakommer det dock till mjölkkorna. Dess
dietiska verkan är god liksom dess inverkan på mjölkens
och mejeriprodukternas kvalitet. Hässjat H. har ett
högre innehåll av A-vitamin, men mindre av
D-vita-min än H. torkat på slag.
Gräshö. I andra- och tredjeårsvallarna dominera
vanligen gräsen, varför detta H. ofta kan karakteriseras
som rent gräshö. Av de ingående gräsen är timotejen
det vanligaste.
408
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
