Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaktlagstiftning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jaktlagstiftning -
Jaktstadgan innehåller dels djurskyddslagstiftning*,
dels bestämmelser om skottpengar för vissa skadedjur,
nämligen 100 kr. för varg och 20 kr. för järv (hälften
för årsunge före 1/9), dels fridlysning* för såväl vissa
mera sällsynta rovdjur (staten ersätter skada av
björn, lo och örn), som under större delen av året för
allt matnyttigt villebråd, något olika tider i olika
landsändar. Sålunda är tillåten jakttid i regel (en del
län ej här medtagna) för älg (årskalv hels fridlyst)
några dagar f. o. m. 9/10, rådjur 16/9—31/12 (Skåne,
Blekinge o. Halland 1/10—30/11, hare 1/9—15/2, tjäder,
orre och ripa 21/8—15/9 (Värmland o. Gävleborg 1/9
—15/10, övriga Norrland 1/9—31/12) samt tjäder- och
orrtuppar även 1/12—31/12, rapphöns och vaktel 16/9
—31/10 fasantupp 16/10—31/12 och fasanhöna 1/11
—30/11, änder och vadare 1/8—15/11 (Norr- o.
Västerbotten 11/8—15/11, Jämtland och Västernorrland
förbud), morkulla 16/5—31/5 och 21/8—31/12, duva
1/8—31/12 samt ejder och svärta runt kusten från
Kullens spets till Västerbottens södra gräns 1/4—20/4
och 16/9—31/12, norr om Kullen 1/12—31/1 och i
Bottniska viken från finska gränsen till Västerbottens södra
gräns 1/5—10/5 och 16/9—31/12. Jakttiden å älg kan
genom licens av K. B. (marken skall räcka för god
vård av beståndet) utsträckas till en månad (kronhjort
2 mån.), och vid stor skada å odlad jord kan även extra
älgjakt beviljas. (Helt fridlyst djurslag kan av liknande
orsak få gallras). Vid särskild licens erlägges en avgift
av 30 kr. för varje nedlagd älg, eljest 15 kr., att.
ingå till älgskadefonderna, ur vilka ersättning lämnas
mindre jordbruk (i regel ej över 15 har odlad jord)
efter skadans värdering av 2 ojäviga och kunniga män,
därav en med kommunaluppdrag o. d. Å. E—d.
Japanskt liumle, se Humle.
Japanskt kvitten, se Kvitten.
Japansk sippa, se Sippsläktet.
Japansk sippranka, se Clematis.
Japansk trämördare, (Celastrus articulata) har strödda
blad och oansenliga blommor. Den odlas för sina
vackert färgade frukter, som äro köttigt
scharlakansröda och ha gula tillbakaböjda fruktblad. Den
stammar från Kina och Japan men kan odlas som
klät-terväxt upp till Mälardalen. G. Dbg.
Jarovisering. Termen J. infördes år 1932 av den ryske
forskaren Lysenko och betyder egentligen försomring.
Den användes för att beteckna den behandling av
utsädet före sådden, varigenom förkortning av en växts
vegetationsperiod uppnås. På våren sådda frön av
vinterannuella växter utvecklas efter dylik behandling
till plantor, som redan samma år blomma och lämna
mogen skörd. Sommarannuella växters frön giva upphov
till plantor, som blomma och mogna tidigare än eljest
varit fallet.
De använda metoderna grunda sig på den av Ly-
- Jarovisering
senko uppställda teorien, att den retning, som erfordras
för att en växt skall inträda i ett visst
utvecklingsstadium, inte nödvändigt måste komma just vid
tidpunkten för övergången från ett utvecklingsstadium
till ett annat. De flesta växter kunna mottaga den vid
vilken tidigare tidpunkt som helst. Redan då grodden
står i begrepp att genombryta fröskalet, kan den
påverkas så, att växten kan blomma och sätta frukt,
då de normala betingelserna härför inte finnas. Den
grundläggande tanken i Lysenkos teori är följande.
Tillväxten hos en planta är en ökning av plantans storlek
och vikt, som inte behöver medföra några djupare
gående förändringar i växtdelarna. Med utveckling av en
planta menas däremot överförande i ett nytt stadium,
som vad de kvalitativa egenskaperna beträffar skiljer
sig från föregående utvecklingsstadium. Det är inte
säkert, att de faktorer, som påverka en växts tillväxt,
även påverka dess utveckling. När vårvete sås på våren,
har det alla för tillväxt och utveckling nödvändiga
betingelser, medan höstvete, sått vid samma tid, har
alla betingelser för tillväxt, men saknar den för
ohämmad utveckling nödvändiga köldperioden. J. avser
att avhjälpa denna brist.
De vid J. använda behandlingsmetoderna för stråsäd
äro i viss mån överensstämmande, vilket i första hand
gäller sättet att avbryta kärnornas vilostadium och
förmå dem att gro. Detta åstadkommes genom att
normalt torkat utsäde (med 12—14 % vatten) tillföres
vatten motsvarande 31—37 1 pr 100 kg. Vattnet
tillföres successivt, för att det bättre skall kunna
upptagas. Höstsäden måste efter denna tillsats av
vatten ligga 2—3 dagar i temperatur av 5—10° C
Under denna tid påbörjas groningen, som ej får fortgå
längre än till det stadium, då grodden börjar
genomtränga groddhinnan. Temperaturen minskas då till
den för J. önskvärda, som för höstvete är 0—2° C.
Vårsädessorterna behandlas på samma sätt som
höstsäden, men temperaturen är för sena sorter 3—6° C.
och för tidiga 8—15° C. Denna låga temperatur
erfordras under en period, som alltefter stråsädesslag
och sort vanligen varierar mellan 10 och 60 dagar.
J. enligt de angivna metoderna gäller för de s. k.
lång-dagsväxterna och måste utföras i ljus. J. av
kortdags-växter måste ske i mörker och, då de flesta
kortdags-växterna tillhöra de varmare odlingsområdena, måste
de även j äro viseras vid relativt hög temperatur (20—
30° C.).
De resultat, som hittills erhållits genom jarovisering,
synas tala för att åtminstone för svenska
förhållanden än så länge ej har någon praktisk betydelse. För
förädlings- och försöksarbeten kan den däremot vara
av ett icke ringa intresse, då man med hjälp av
jaro-viseringen kan frambringa flera generationer pr år.
Ew. Å.
435
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
