Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruksstatistik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbruksstatistik
Jorddelning
1927, 1932 och 1937. Dessa äga rum i samband med
allmän fastighetstaxering. Uppgifter inhämtas från
samtliga brukningsdelar och avse i huvudsak bl. a.
arealen fördelad på olika ägoslag, brukningsdelarnas
antal, åkerjordens användning och antalet husdjur.
Det åligger hushållningssällskap att biträda de
uppgiftsskyldiga med råd och anvisningar ävensom
länsstyrelserna med uppgifternas granskning.
Resultaten publiceras i »Jordbruksräkningen». Tre
årgångar finnas: 1927, 1932 och 1937 (utgiven 1941).
2) Årsväxtrapporter den 31 maj, 15 juli, 31 augusti
och 30 september samt preliminär uppgift om
skörden den 15 november. Insamlingen, som sker
genom hushållningssällskapen, avser c:a en uppgift
från varje härad. Årsväxtrapporterna utgöra
omdömen rörande skördeutsikterna för de 15 viktigaste
växtslagen och angivas med en skala, där 5
angiver mycket god skörd, 3 medelgod skörd och 1
nära missväxt. Resultaten publiceras i »Sammandrag
av årsväxt och skörderapporter». Preliminära uppgifter
om skörden publiceras sedan 1911 i »Årsväxten,
preliminär redogörelse». 3) Uppgifter rörande skörden per
hektar under nästföregående år samt uppgifter om
åkerjordens användning och antalet husdjur
(kreaturs-räkning) vid brukningsdelar med mera än 2 hektar
åker. Insamlingen, som sker genom
hushållningssällskapen, berör vad beträffar skörden per hektar varje
socken och skall vara färdig före den 15 januari samt
vad beträffar antalet husdjur 1/10 av samtliga
brukningsdelar med mera än 2 hektar åker. Resultaten
härav publiceras sedan 1913 mycket specificerat i sin
helhet i »Jordbruk och boskapsskötsel» samt delvis
och i sammandrag sedan 1913 i »Statistisk årsbok».
4) Uppgifter rörande mejerihanteringen: antalet
mejerier, mjölkinvägning, mjölkens användning,
personal etc. Resultaten publiceras sedan 1913 i
»Mejerihantering».
Sedan 1930 ha svinräkningar i Svea och Götaland
förekommit relativt regelbundet, de senaste åren
tvenne gånger per år. Resultaten 1930, 1931 och 1932
äro publicerade. Räkning av antalet galtar och antalet
betäckta suggor sker sedan 1933 varje månad.
Ändamålet med statistiken av de båda sistnämnda slagen
är att göra det möjligt för jordbrukarna att följa och i
tid bilda sig en uppfattning om svinbeståndets
förändringar. Sedan 1931 har i januari inventering
företagits i Svea och Götaland dels rörande med höstsäd
besådd areal, dels saluöverskottet av vete och råg.
Resultaten för 1931 äro publicerade. Förutom anförda
mera regelbundna räkningar och inventeringar har
förekommit bl. a. räkning av antalet pälsdjur och
inventering av ostlagren.
Slutligen ha vissa större räkningar och
undersökningar förekommit, vilka publicerats i följande arbe-
ten: »Statens utarrenderade domäner arrendeåret
1910—1911», »Husdjursräkningen sommaren 1915»,
»Husdjursräkningen 1 juni 1916», »Husdjursräkningen
1 juni 1917», »Arealinventering den 20 juni 1917» av
folkhushållningskommissionen, »Husdjursräkningen den
1 juni 1918», »Arealinventeringen den 1 juni 1918»,
av folkhushållningskommissionen, »Arealinventeringen
och husdjursräkningen 1 juni 1919»,
»Jordbrukskassorna och Centralkassorna för jordbrukskredit 1916—
1923», »Brödsädesförbrukningen vid vissa mindre
jordbruk 1928», »Undersökning angående
mejeri-hanteringen 1930» och »Undersökning angående
foderförsörjningen åren 1935—1936». G. Y-n.
Jordbrukstekniska Föreningen är en förening med
uppgift att utföra forskningsarbete på det
jordbrukstekniska området. Den har sektioner för
standardisering av redskap och maskiner, för elektroteknik samt
för arbets- och maskinundersökningar. Dess säte är
Ultuna, Uppsala. N—g.
Jorddelning, markens fördelning mellan bestående
eller nybildade fastigheter (skiftesväsen och
fastighetsbildning). Den äldsta formen för skifte av en bys*
inägor* var forn- eller hammarskifte, men vi känna
detta endast till namnet. Under mer än halvt årtusen
var sedan sol- och tegskiftet normen för uppdelning
av den mark i byn, som ej var allmänning*, och det
är detta skifte som avhandlas i Byggn. B. 1 kap. av
1734 års lag. Den därav uppkommande svåra
ägosplittringen — ett hemman kunde ha sina ägor på
50 och flera ställen — berodde på att man ej kunde
gradera jorden och jordlotter i olika gärden därför
ej kunde gå i utbyte mot varandra. Med ett ordnat
lantmäteriväsen (kan dateras från 1628 års
instruktion) infördes gradering, och denna låg till grund för
storskiftet. Lantmäteridirektören J. Faggot hade i ett
memorial 1748 påvisat tegskiftets nackdelar och
påyrkat vitsord för den delägare, som ville
sammandraga sin jord i storskiften. Denna princip
genomfördes i storskiftesförordningen 1757. Antalet skiften
skulle vara två, högst fyra, men utmarken kunde
lämnas oskiftad. Allmogen misstrodde dock
graderingen, och efter ny förordning 1783 tilltog
skiftesantalet betänkligt, upp till ett 40-tal för en delägare.
Nästa steg i riktning mot ett mindre antal skiften
togs under det gustavianska enväldet, sedan frih.
Rutger Maclean visat vägen genom att låta utlägga
fyra till Svaneholms gods i Skåne hörande byar med
73 gårdar i ett skifte för varje gård.
Enskiftesförord-ningarna (för Skåne 1803, Skaraborgs län 1805 och
övriga riket utom Norrland 1807) gåvo den delägare,
som så kunde, möjlighet att få sina ägor på ett ställe,
utan att de övriga behövde få alla sina ägor indragna i
skiftet. Här tillkom ett nytt moment, skyldigheten att
454
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
