Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karbonat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karbonat
Kasein
svårlösliga, med undantag dock av alkalimetallernas
K. (se Soda och Kalium), de förra (»bikarbonat»*)
ibland lösligare. Så är fallet bl. a. med
kalciumbikarbonat; detta finnes i lösning i hårda källvatten, men,
när kolsyran vid dettas beröring med luft delvis
bortgår, utfaller kalken som bleke, kalktuff e. d. Alla K.
utom alkalimetallernas sönderdelas vid upphettning i
kolsyra och oxid. Då kolsyra är en svag syra, ha
vattenlösningar av dess »neutrala» salter med starka baser
alkalisk reaktion*, t. ex. lösningar av soda och pottaska.
H. E—r.
Karbonsyror (= kolhaltiga syror) benämnas de allra
flesta organiska syror eller de, vilkas sura egenskaper
bero på närvaron av s. k. karboxylgrupper
(COOH-grupper) i syrans kemiska byggnad. Till K. höra ett
stort antal olika serier av organiska, sura ämnen,
såsom fettsyror (myrsyra, ättiksyra, propionsyra och
därtill alla i fetter och feta oljor ingående syror),
oxisyror (mjölksyra m. fi.), tvåbasiska syror (oxalsyra,
bärnstenssyra m. fi. med två COOH-grupper) och deras
oxisyror (äppelsyra, vinsyra), vidare aminosyror
(gly-kokoll, alanin m. fi. byggnadsstenar till äggvita),
aromatiska K. (bensoesyra, salicylsyra, acetylsalicylsyra)
etc. K. äro med andra ord synnerligen talrika och
ytterst viktiga produkter inom växtvärld och
djurvärld. O. S—g.
Ivarborundnm, siliciumkarbid (SiC) erhålles genom
glödning av kol och kvartssand i en elektrisk ugn. På
grund av sin hårdhet användes det för
slipningsändamål. G. Dbg.
Karcinom, se Kräfta.
Karled, hos häst den led som ligger mellan hoven
och kotleden.
Karl Johansvamp, se Rörsopp.
Karnalit, se Kalium.
Karotin är morotens gulröda färgämne. K., som
förekommer i tre sinsemellan mycket likartade varianter,
alfa-, beta- och gamma-K, är emellertid ytterst
utbredd inom växtvärlden. Tillsammans med
färgämnet xantofyll och några andra, närbesläktade
färgämnen, räknas K. till de s. k. karotinoiderna och
förekommer allmänt i gröna växter.
Den kemiska sammansättningen av K. är C40H68,
varav framgår att det är uppbyggt uteslutande av kol
och väte, ett s. k. kolväte, en bland växtvärldens
produkter ovanlig egenskap.
Karotinoiderna bildas, i olikhet mot klorofyll, även
vid frånvaro av ljus och ingår därför i en del organ,
som äro fria från klorofyll.
Sin största betydelse för djur och människor har K.
därigenom, att gamma-karotinet inom djurkroppen
kan omvandlas i Vitamin A. (se Vitaminer). Även de
andra varianterna av K. kunna ge upphov till detta
vitamin, varvid vitaminutbytet dock endast blir
hälften så stort. O. S—g.
Karprygj|, se Exteriörbedömning.
Karriol, se Vagnar.
Karsbcrgs klave, se Klave.
Kartor äro avbildade horisontalmätningar i viss skala,
d. v. s. i förhållandet /, (= avståndet på kartan) till
L, (= avståndet i verkligheten). K. uppsättas för en
mångfald ändamål, de skola vara riktiga, tydliga och
fullständiga och innehålla i resp. fall sådana
enskildheter och konventionella beteckningar deras uppgift
kräver samt utföras såsom enkelblad eller uppdelas
på flera alltefter skalan och omfattningen.
Lantmäterikartor, geometriska primärkartor i
skal-serien 1: 2 000—1: 8 000, utvisa jorddelningen, olika
ägoslag samt i noggrannaste mån alla viktigare
terräng-figurer, men markera ej höjdförhållandena. Upprättade
på enhetligt geodetiskt underlag och anslutna till hela
landet omspännande stomme, triangelnät, lämna de
i sammandragen form material t.ill K. över stora
landsträckor i mindre skala.
Skogskartor, 1: 10 000—1: 20 000, angiva forstliga
beståndsförhållanden, jordmån och markbeskaffenhet.
Ekonomiska K., 1:20 000—1:50 000, lämna
översikt över jordarealens fördelning och disposition inom
större områden. Topografiska K. för civila och militära
ändamål, 1: 20 000—1: 200 000, som äro upprättade
med hänsyn till jordrundningen, upptaga även
längd-och breddgrader samt utvisa bl. a. höjdförhållandena.
Översikts- och general-K. utföras i skalan 1: 200 000—■
1: 10 000 000, geografiska K. i ännu mindre skala.
Geologiska K. på underlag av topografiska K. och i
dessas större skalor, angiva berggrundsförhållanden
och jordavlagringar. Sjökartor markera framförallt
strandfigurationer, bottenförhållanden och anläggningar
till tjänst för navigationen. Fotogrammetriska bildkartor
på grundval av flygfotografering framställas numera i
exakta skalor och ägna sig att på det värdefullaste
komplettera ali teknisk-geometrisk kartografi. — K.
äro i rättsliga och historiska sammanhang akter av
ofta avgörande vikt och tjäna i olika specialutförande
inom vetenskap, undervisning, samfärdsel, press och
propaganda såsom ett bildspråk av stor
begreppsrikedom. — Vårt lands kartväsen har av ålder gott
anseende. Dess ledning och utveckling handhaves i
främsta rummet av Rikets Allmänna Kartverk.
Em. E.
Kasein är huvudbeståndsdel bland mjölkens
äggviteämnen. K. framställes av färsk skummjölk med hjälp
av löpe (löpekasein) eller syra (syrakasein). I kemiskt
rent tillstånd är K. ett vitt pulver.
Vid tillverkning av löpekasein skall koagulet
sönderdelas och värmas till .65°. Sedan råkaseinet väl
sköljts med varmt vatten, pressas vattnet ur. De
484
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
