Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kasein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kastning -
erhållna kakorna rivas sönder och kaseinet torkas i
varmluft. Det färdiga kaseinet får ej ha mer än
10—12 % fuktighetshalt, då det eljest möglar.
Vid tillverkning av syrakasein användes 3—5 %
mjölksyra eller 0,3 % rå saltsyra.
Vid framställning av s. k. textilkasein för
beredning av mjölkull, varav lanital tillverkas, användes
svavelsyra.
Av kasein beredes ett flertal olika näringspreparat.
Tillsammans med alkalier bildar K. starkt klibbiga,
limartade föreningar, som efter torkning och
behandling med formaldehyd kunna bilda celluloid-, horn- och
elfenbensliknande massor, varav knappar, kammar
etc. tillverkas. K. användes även såsom bindemedel
i trävaru- och färgindustrien, som
impregneringsmedel och för limning av papper vid
papperstillverkningen. E. C-g.
Kasevia, se Jättegröe.
Kassabok, se Bokföring.
Kassakreditiv, se Bankräkning.
Kast, se Växthus.
Kastanje (äkta, Castanea vesca) är ett träd av fam.
Fagaceae, sålunda besläktat med boken. Den kan ofta
uppnå hög ålder och utmärkes då av grov ehuru sällan
vidare hög stam. Bladen äro elliptiska, skarpt sågade,
på övre sidan glänsande gröna, blomställningarna äro
hängen med honblommor vid basen och hanblommor
på hela den övriga axeln. Honblommorna äro omgivna
Kanstanje. Svepeskål av äkta kastanje med tre nötter.
av en taggig, svepeskål, liksom hos boken, men här
tre. Vid mognaden finner man sålunda inom skålen tre
stora bruna nötter, som särskilt efter kokning eller
röstning äro både välsmakande och rika på
näringsämnen, i synnerhet stärkelse. Hos oss planteras trädet
med fördel i landets sydliga delar, men även där är
användbar frukt icke alla år att påräkna. Söderut i
Europa spela K. dock en betydlig roll som födoämne
och exporteras i stor skala. Med hästkastanjen*
räknar K. ingen släktskap, men en viss likhet finnes
mellan den förras kapsel och den senares skål, liksom
mellan äkta K:s nötter och hästkastanjernas frön, och
detta har föranlett namnsammanblandningen.
H. G. S.
Kastanjeborre, se Ollonborrar.
Kastmaskin, se Frörensningsmaskin.
- Kastning
Kastning. Med K. eller abort avses ett för tidigt
avbrott av det dräktiga tillståndet med utstötande av
fostret. Man skiljer mellan för tidig födsel och K.
føbort). Med för tidig födsel avses då sådana fall, där
fostret, ehuru det kommer för tidigt, dock blir vid liv,
under det att vid K. fostret är så outvecklat, att det
ej kan leva utanför moderns kropp. K. kan inträffa
vid vilken tidpunkt som helst av dräktigheten. I vissa
fall, särskilt om K. sker på tidigt stadium, utstötes
fostret, utan att modern visar tecken till en förestående
förlossning. Ju senare i dräktigheten, som K. inträffar
ju mera liknar den en normal förlossning. K. kan hos
samtliga husdjur uppstå genom att livmodern utsättes
för yttre våld, t. ex. hos ston, som gå i mycket hårt
arbete, eller hos en ko, som blir stångad på buken.
Sådan traumatisk K. är emellertid icke vanlig hos
husdjuren. Vid vissa infektionssjukdomar inträffa
kastningsfall, så hos stoet vid hästens influensa, hos
nötkreatur i samband med mul- och klövsjuka och hos
sugga vid rödsjuka. Vid vissa förgiftningar kan även
K. inträffa, så t. ex. vid förgiftningar, orsakade av
mögligt foder. De flesta fall av K. orsakas emellertid
av att infektionsämnen slå sig ned i livmodern och där
åstadkomma sjukliga förändringar. Olika infektioner
träffas hos de olika djurslagen. K. hos nöt orsakas
framför allt av den Bangska abortbacillen men
dessutom i vissa fall av spiriller, tuberkelbaciller, bac.
pyogenes, streptokocker, paratyfus och enligt de senaste
årens iakttagelser även av infektion med trikomonader.
Av de ovan nämnda smittämnena spelar den Bangska
abortbacillen en avgörande roll, då den är orsak till
s. k. smittsam K. Med smittsam K. hos nötkreatur avses
den sjukdom, vid vilken djuren äro infekterade med
Bångs abortbacill, oavsett om de kasta eller ej. Själva
kastningen av fostret är endast ett symtom i
sjukdomsbilden, och en besättning kan, sedan den genomgått
ett akut utbrott av sjukdomen, fortfarande i flera år
vara smittad av sjukdomen och smittfarlig för andra
besättningar utan att något djur i besättningen kastar.
Sjukdomen är känd sedan lång tid tillbaka. Först
1896 lyckades emellertid Bang och hans medarbetare
Stribolt upptäcka den bacill, som orsakar den
smittsamma kastningen hos nötkreatur, vilken därför
också vanligen gått under namn av Bångs abortbacill
(Bacillus abortus Bang). Långt senare eller 1911
konstaterade Traum, att en liknande bakterie är
orsaken till smittsam kastning bland svin. Några år
senare påvisade Evans, att dessa kastningsbakterier
voro mycket nära besläktade med en mikroorganism,
som upptäckts av Bruce 1887, när denne utforskade
en sjukdom hos människa på ön Malta, vilken gick
under namn av Maltafeber eller medelhavsfeber. År
1921 påvisade Bevan i Sydrhodesien en om
medelhavsfebern erinrande sjukdom hos människa, som
485
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
