Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klätt
Klöver
Klätt.
med bland säden. Sådan råg ger ett illasmakande bröd,
och fröna äro dessutom giftiga. H. G. S.
Klättcrrot, se Rot.
Klösliarv, se Harvar.
Klöv kallas hornbeklädnaden på den yttersta tåleden
hos svin och idisslare. K. är byggd på samma sätt
som hästens hov*. I. J—n.
Klöver, väppling (Trifolium), ett artrikt
baljväxtsläkte av medelstora eller små örter med trefingrade
blad och större eller mindre, bladskaftet vidväxta stipler,
vanligen sågtandade småblad och tämligen små
blommor i täta, runda eller avlånga huvuden (eller
huvudlika klasar). Baljan är kort, vanligen äggformig, rak,
1—5-fröig, avfallande oöppnad eller slutligen
upp-bristande, oftast innesluten i fodret eller den vissnade
kronan. Av de i Sverige vildväxande eller införda
arterna ha flera betydelse som foderväxter.
Rödklöver (T. pratense L.), en flerårig art med grov
djupgående pålrot, kraftiga, upp till 1 m höga stjälkar,
ovala eller omvänt äggrunda, oskaftade, helbräddade
småblad, vanligen försedda med en grå fläck,
hinnar-tade, skarpt och plötsligt tillspetsade stipler, röda
(sällan vita) blommor i rundat — avlångt huvud,
och enfröig balja; fröet är omkring 2 mm långt,
bön-formigt med utbuktning för lillroten, gult eller violett
i växlande proportioner; dessa färgvarianter ha
ingenting med mognaden att skaffa utan bero på ärftliga
olikheter. Då fröet mognar under ogynnsamma för-
hållanden, blir en del av fröna bruna; dessa frön ha
redan från början sämre grobarhet än de övriga, och
under lagring går grobarheten ytterligare tillbaka;
en stor mängd bruna frön sänker därför en frövaras
värde. Gott, välbärgat frö bevarar sin grobarhet 2—3
år, om vattenhalten ej överstiger 15 %. ■— Rödklövern
är en utpräglad korsbefruktare och är för
frösättningen helt beroende av pollenöverföring medelst
insekter. På grund av blomrörets längd kunna bina ej
komma åt honungen; befruktningen ombesörjes därför
främst av humlor och frösättningen är så gott som helt
beroende av humleförekomsten. — Rödklövern, som
förekommer vildväxande över större delen av Europa,
Norra Amerika och Norra Asien, är vår utan jämförelse
viktigaste vallväxt; den ger en hög avkastning av ett
smakligt, näringsrikt foder, som är användbart för
de flesta djurslag, och den är en ypperlig förfrukt.
De odlade formerna anses härstamma från Mindre
Asien eller från Västeuropa, och odlingen synes ha
tagit sin början i Italien redan under 1300-talet. Ännu
så sent som under förra hälften av 1800-talet möttes
rödklövern i vårt land med misstro, vilket sannolikt
delvis berodde på att fröet var importerat och mestadels
föga lämpligt för våra förhållanden. Av namnen »spansk
klöver» och »holländsk klöver» att döma synes fröet
huvudsakligen ha kommit från Västeuropa. Sedan
oviljan väl övervunnits, tilltog odlingen snabbt, och
man kan väl säga, att det framför allt är rödklövern,
som möjliggjort växtföljdsvallen; därigenom har den
spelat en mycket stor roll i den omvälvning av vårt
jordbruk, som ägde rum under 1800-talet. Under slutet
av 1800-talet torde fröet huvudsakligen ha varit av
mellaneuropeisk eller amerikansk härkomst, men
numera fylles större delen av behovet genom inhemsk
fröodling. — Rödklövern är en mycket formrik art.
Den i vårt land vildväxande formen (var. spontaneum
Willk.) är lågvuxen, med nedliggande, bågformigt
uppstigande, täta, tilltryckt håriga stjälkar,
rikblom-mande och tidig; den odlade formen (var. sativum
Schreb). är större och kraftigare med pipiga, nästan
kala stjälkar. Därjämte finnes en amerikansk
odlingsform (var. americanum Harz.) som är stor och grov,
med stjälk och bladskaft utspärrat håriga. Även inom
den odlade varieteten föreligga mycket stora
olikheter med hänsyn till varaktighet, tidighet,
avkastningsförmåga, blomfärg, hårighet m. m. Varaktigheten är
emellertid icke endast en ärftligt betingad egenskap
utan även i hög grad beroende på jordmån, väderlek,
sjukdomsangrepp m. m. Tack vare den stora
variabiliteten har ett stort antal lokalstammar, anpassade
efter skiftande klimat och jordmånsförhållanden
ut-differentierats. Genom den överallt vanliga metoden
att ta frö av K. i första årets vall ha de kortvariga,
under första året rikligast blommande typerna gynnats
499
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
