Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kolning
Koloradoskalbaggen
I skorstensmilor har man ernått goda resultat även med
mindre torr ved. Kolningstiden har nedbringats till
hälften (5 à 6 dygn) och utbytet blir större.
Sedan hela vedmassan är kolad, släckes milan.
Därvid kan den antingen dämmas genom att stybben tätas
med vatten eller ock sker utrivning efter ett par dagar,
varvid glödande kol släckas med vatten. Vid dämning
kunna kolen kvarligga i milan till borttransporten. Vid
omedelbar utrivning måste kolen skyddas mot regn
genom inläggning i kolhus (enkla skjul invid milan).
En enkel kolningsmetod har även framförts genom
K. i små ugnar (Trollebougnen, Sparreholmsugnen m. fi,).
Dessa ugnar uppmuras till ett omfång av omkring 3x3
m och en höjd av 2 m. På en sida anbringas en plåtdörr.
Såsom tak användas lösa plåtar, som tätas med sand.
Draget erhålles genom i golvet och de fyra hörnen
anbragta rör. Vid denna kolningsmetod hava goda resultat
uppnåtts även med rå lövved. Kolen bli mycket rena,
och metoden har funnit användning särskilt vid
framställning av kol för bildrift.
I större skala sker ugnskolning i större ugnar, som
■drivas antingen såsom självständiga företag eller
vanligare i samband med större trävarurörelse. Sådana
ugnar anordnas oftast kontinuerliga, varvid veden
antingen framföres i vagnar (amerikanska, Aminoffska,
Gröndalska) eller ock störtas ovanifrån för att efter
kolningen ramla ned i en kylkammare (schaktugnar).
Vid K. i större ugnar erhålles utom kol även en
mångfald biprodukter, tjära, terpentinolja, träsprit
(metylalkohol, giftig, bör ej förväxlas med sulfitsprit),
ättikssyra m. m.
Kolutbytet vid skogskolning brukar vara 1 m3 kol,
mätt i 20 hl-mått, av 1 m3 kolved, fast mått. Kolen
mätas i läst (20 hl, någon gång benämnd småstig,
1 storstig innehåller 40 hl). 1 hl väger c:a 15 kg och
innehåller c:a 50 volymprocent kol. Kolen böra vid
förvaring skyddas för väta, vattenhalten bör ej
överstiga 15 %. Torra kol ge, då man kastar dem,
en metallisk klang. Kostnaden för K., inkl. huggning
av veden och forsling av kolen 5 km, kan beräknas till
c:a 16 kr. pr läst (1939). Kol säljes antingen efter
stjälp-läst, vanligen mätt i 20 hl stora mått, eller efter
vagns-kuberad läst, mätt i järnvägsvagn. Vid vagns kubering
falla kolen tätare, varför priset efter stjälpläst vanligen
är 15 % lägre än vid vagnskubering. R. L—k.
Kolokvint, (Citrullus colocynthis), en gurkväxt, som
som härstammar från Ostindien och har femflikiga
blad samt gula blommor. De vackra, gulbrokiga
frukterna användas i torkat tillstånd och befriade
från skalet dels som malmedel dels också som
avföringsmedel (kolokvintdroppar). G. Dbg.
Kolonat, se Kolonisation och Nybyggen.
Kolonisation inom eget land har i Sverige
huvudsakligen förekommit i Norrland. Verksamheten påbörjades
1909, då riksdagen beslöt att upplåta i förväg avdikade
och i vissa fall bebyggda lägenheter å Alträsks
kronopark i Norrbottens län. Den alltjämt pågående K.
där står under ledning av en särskild nämnd, Alträsks
nybyggesnämnd.
Sedermera liar med början 1918 K. anordnats
försöksvis å olika kronoparker inom hela Norrland samt
Dalarna. Inom detta område upplåtes
jordbruks-lägenheter, kolonat, vilka skola vara så belägna, att
deras innehavare, kolonister, kunna erhålla
förtjänstarbete i trakten. Varje kolonat erhåller 8—17 ha
odlingsmark och upplåtes med nyttjanderätt under
15 år samt rätt för kolonisten att därefter inlösa
kolo-natet. Kolonisten skall under de första 15 åren
uppodla minst tre tiondelar av honom tilldelad odlingsmark,
varvid han åtnjuter odlingshjälp med 750 kronor.
Under de första 5 åren erlägges ej arrende, men
därefter med belopp, som stiger till 3,6 % av
odlingsmarkens för inköp åsatta värde. Inom viss tid, i regel
5 år, skall kolonist hava uppfört nödiga byggnader.
Härtill erhåller han kontant byggnadshjälp med intill
3 500, i vissa fall 4 500 kronor. Skatter utom vägskatt
erläggas av statsmedel.
För handläggning av kolonisationsåtgärderna kan
Kungl. Maj:t i de sex nordligaste länen utse
kolonisationsnämnder. F. n. finnas sådana endast i
Västerbottens och Norrbottens län, medan i de övriga länen
verksamheten handhaves av domänstyrelsen.
E. W—n.
Kolonisationsnämnd, se Kolonisation.
Kolonist, se Kolonisation.
Koloniträdgård är en mindre jordareal 300—1 000 kvm,
som i de flesta fall arrenderas ut av kommun. K. ligga
samlade i utkanten av städer och industrisamhällen
och utgör stadsbefolkningens ofta enda tillfälle att
komma i kontakt med jorden. I Sverige finnas över
30 000 K. och sammanlagda arealen torde uppgå till
c:a 1 000 ha. K. har stor betydelse ur
rekreationssynpunkt men även genom att den lär befolkningen att
begagna köksväxter ävensom att älska blommor,
Koloniträdgårdsrörelsen åtnjuter intet statsunderstöd,
men kommunerna arrendera ut jorden billigt och sköter
i de flesta fall gångarna mellan lotterna samt hämtning
av avskräde. I gengäld får arrendatorn ej bygga hur
som helst, och arrendetiden är kort, ofta blott 1 år. I
Stockholm och Malmö anställa städerna
koloniträdgårdskonsulent. I de flesta städer finnas
sammanslutningar, som sortera under Sveriges
Koloniträdgårdsförbund. S. G—n.
Koloniträdqårdsförbund, Sveriges, se
Trädgårdsförening.
Koloradoskalbaggen (Doryphora decemlineata Say.)
är potatisodlingens farligaste fiende bland insekterna.
Det är en c:a 10 mm lång, oval och starkt kullrig
33—905197
513
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
