Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kornsjuka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kornsjuka -
Kornsjuka, även kallad åkersjuka eller korntrötthet,
förorsakas av en nematod den s. k. kornålen
(Tijlen-chus hordei). Denna lever på rötterna av de unga
kornplantorna och ger upphov till tillspetsade, krokiga
och vridna bildningar. Vid svåra angrepp dö
kornplantorna, vid svagare bliva de förkrympta och
utbilda ax med endast ett fåtal kärnor. Enda
möjligheten att utrota ifrågavarande nematod är att upphöra
med odling av korn ett antal år. Då kornålen
emellertid även kan leva på rötterna av en del gräs (t. ex.
timotej och ängskavle), är det bäst att även undvika
odling av gräs på en jord, i vilken kornål förekommer.
K. förekommer huvudsakligen i norra delarna av vårt
land. Ew. Å.
Kornskal, se Kvarnavfall.
Kornskruv, äldre beteckning för magasinstyp, där
säden upptill fylldes i schakt, vilka löpte genom
byggnadens hela djup. Säden ventilerades genom tvärgående
lufttrummor. S. E—n.
Kornstorlek är en viktig egenskap hos utsädet.
Stor-kornighet innebär nämligen i regel, att groddarna äro
kraftigt utvecklade och ha en riklig upplagsnäring till
sitt förfogande. Ett storkornigt utsäde ger därför flera,
kraftigare och mot vissa sjukdomar mera
motståndskraftiga plantor än ett småkornigt. Ju näringsfattigare
jorden är, desto större betydelse har det, att utsädet
är storkornigt, då eljest växtligheten kan bli lidande
under de första utvecklingsstadierna. K:s betydelse
visar sig bl. a. i sambandet mellan utsädets sortering
och skördens storlek. K. angives genom den s. k. 1
000-kornvikten, d. v. s. vikten av 1 000 korn. Denna är en
sortegenskap, som varierar med årsväderlek, gödsling,
jordart m. m. För att siffrorna för 1 000-kornvikten
skola vara fullt jämförbara böra de avse torrvikten.
Det är alltid denna, som angives vid t. ex.
utsädesutställningar. — Såtiden utövar helt naturligt ett
inflytande på K., tidig sådd ger större korn än sen,
desto större ju senare en sort är. Vad här sagts om
betydelsen av K. gäller givetvis endast för variationer inom
en sort, ej vid jämförelser mellan olika sorter. En
små-kornig sort kan naturligtvis vara lika odlingsvärd som
en storkornig.
K. hos våra åkerbruksväxter angives i resp. artiklar.
H. O—d.
Korntal, ett tidigare allmänt använt tal för att angiva
avkastningens storlek eller rättare dess storlek i
förhållande till utsädesmängden. Om K. är 10, betyder det,
att skörden är 10 ggr större än utsädesmängden; ännu i
dag hör man ofta i synnerhet äldre jordbrukare tala
om att t. ex. rågen gav tionde kornet, d. v. s. K. var
då 10. Då emellertid utsädesmängden är underkastad
stora växlingar, nu mera än förr, har man allmänt
övergått till att ånge skördens storlek i vikt eller
rymdmått pr ytenhet. H. O—d.
- Korrelation
Kornvallmo, se Vallmo.
Kornvikt utgör vikten av 1 000 rena frön av en
utsädesvara (1 000-kornvikt), antingen i befintligt skick
(friskvikt) eller i vattenfritt tillstånd (torrvikt). K.
hos étt och samma fröslag kan visa avsevärda växlingar
beroende på årgång, växtplats, odlingsmetod etc.,
varjämte olika sorter (t. ex. av havre, korn, vete, ärt,
vicker m. fi.) kunna hava ärftligt olika K. eller
kornstorlek. H. W—e.
Kornvivel, se Spannmålsvivlar.
Kornål, se Kornsjuka och Nematoder.
Korphacka, se Hackor.
Korrelation, samvariation, användes som beteckning
för det förhållandet, att mellan två egenskaper hos
en samling individer förefinnes ett mer eller mindre
tydligt samband. Långa personer ha i allmänhet längre
armar än korta personer. I det enskilda fallet kan
man emellertid ej vara säker på att en person, som är
längre, skall ha längre armar än en, som är kortare
till växten. När det gäller att få en uppfattning om
hur starkt sambandet är, har utarbetats flera
statistiska metoder, som äro tillrättalagda för olika
situationer. Man måste i regel taga hänsyn till att när
exempelvis kroppslängden ökar 1 cm, kan inte armlängden
samtidigt öka i genomsnitt 1 cm. Armlängden har en
mera begränsad variationsbredd än kroppslängden
och mot en ökning av 1 cm. i kroppslängd bör därför i
genomsnitt svara en väsentligt mindre ökning i
armlängd. Man brukar därför uttrycka de avvikelser man
vill mäta i delar av variationsbredden (vanligen i
standard deviationen). Ofta är situationen den, att
om den ena egenskapen ökar, så ökar också den andra.
Man talar då om positiv korrelation. Om den andra
egenskapen minskar, då den första ökar, talar man om
negativ korrelation. Emellertid finnas även fall av s. k.
kroklinjig korrelation. När man exempelvis sätter
pris på en bok, föreligger ett samband mellan det pris,
som bestämmes, och förläggarens vinst. Om priset
sättes för lågt, bli ej omkostnaderna täckta, hur många
exemplar, som än säljes. Om priset sättes högre ökar
vinsten. Om man emellertid sätter ett mycket högt
pris, blir vinsten återigen liten, och om priset är oerhört
högt, säljes ingen bok. Korrelationen är med andra ord
kroklinjig, och förläggaren strävar att gissa sig till
var kurvans topp ligger. Ett exempel på kroklinjig
K. lämnar sambandet mellan mjölkavkastning och
ålder hos kor. Hos yngre kor är avkastningen
förhållandevis liten. Den stiger därefter med åldern för att vid
högre ålder sjunka. Särskilt när det är fråga om mycket
varierande företeelser, äro korrelationsberäkningar av
stor betydelse för utredande av samband. Utan
beräkningar kan man inte överskåda ett material, och de
omdömen man fäller bli under sådana omständigheter
endast gissningar. Beräkningar av K. äro ofta tids-
.530
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
