Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korrelation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korrelation
Kotte
ödande. Metodiken är invecklad och dessutom äro
resultaten ej alltid lätta att tolka. Ett samband mellan
två egenskaper kan vara direkt, så att den ena beror
på den andra, eller tvärtom. Det kan emellertid också
vara indirekt och betingas av att bägge egenskaperna
sammanhänga med en tredje, som påverkar dem bägge.
Frekvensen av tvillingfödslar stiger i allmänhet med
åldern såväl hos djur som hos människor.
Tvillingfödelsernas relativa antal ökar också med
födelsenumret. Detta samband är emellertid troligen av
indirekt karaktär. I allmänhet äro individer äldre vid
förlossningen nr 2 än vid den första förlossningen och
äldre vid förlossningen nr 3 än vid den nr 2. Genom
speciella sammanställningar kan man visa, att
förlossningsnumret hos jämnåriga inte påverkar
frekvensen av tvillingfödelser. Detta har bland annat visats
för människan. K. mellan frekvensen av
tvillingfödelser och födelsenummer beror alltså på att bägge
sammanhänga med moderns ålder. G. Dbg.
Korrugerad, se Plåt.
Kors, se Exteriörbedömning.
Korsbefruktning, se Fortplantning, växter.
Korsform, se Exteriörbedömning.
Korsförlamning eller myoglobinuri är ett för hästen
säreget lidande. K. träffar hästar av alla raser men
framförallt tyngre arbetshästar, särskilt sedan dessa efter
en period av hårt arbete av en eller annan anledning,
t. ex. under några helgdagar bli stående på stall. K.
inställer sig, när hästarna åter tagas i arbete, speciellt
om de under stillastående erhållit kraftig utfodring.
Under viloperioden har i muskulaturen upplagrats
rikligt med glykogen och vid begynnande arbete bildas
här mjölksyra i stor mängd. Denna hinner ej hastigt
nog avlägsnas utan kommer att verka toxiskt på
muskulaturen. Härvid uppstå degenerativa
förändringar i muskulaturen, varvid muskelfärgämnet utlöses
och via blodet avgår med urinen. Vad symtomen angår
är hästen fullt frisk, när den sättes i arbete, men sedan
den gått en kvart till en timme eller längre börjar den
svettas, får stel gång med bakbenen och, om den
icke genast stannas, blir den vanligen mycket halt
på ett eller båda bakbenen, sjunker samman med
bakdelen och faller omkull. Kroppens och lårens
muskulatur kännes vanligen ansvälld och hård och urinen är
svartbrun av muskelfärgämne. Sjukdomens förlopp
varierar allt efter muskeldegenerationens utbredning.
I lindriga fall blir hästen bra efter några dagar, i
svårare fall kan den dö i hj ärtförlamning. Om hästen
överlever, kvarstår ofta en höggradig hälta beroende på
förtvining i knästräckarmuskulaturen. Hästen går då
med nigande steg, och lårets framsida är alldeles
tom på muskulatur. Så gott som alltid återbildas
muskulaturen, men detta kan ta en tid av 6—9
månader. Behandlingen av K. skall framför allt vara
förebyggande. Om man vet, att en häst skall stå några
dagar, sedan den gått i hårt arbete, bör den icke få
något som helst kraftfoder under sista arbetsdagen
och ej heller under de dagar, den står stilla. Hästar,
som ha anlag för K., böra aldrig få stå på stall utan
motion under flera dagar. Vid arbetets början bör
man under de två första timmarna köra mycket
försiktigt med en sådan häst. Om den angripes av K.,
skall man omedelbart stanna och ej föra hästen från
platsen, även om man har relativt kort väg till en gård.
Varje steg kan nämligen medföra fara för djurets
liv. Hästen täckes och, sedan den stått stilla några
timmar, kan den i regel sakta ledas steg för steg en
kortare väg till något hus. Blir hästen liggande, måste
den fraktas hem på vagn eller slip. Veterinär bör
snarast tillkallas. N. L.
Korsning, se Avelsmetoder.
Korsning för produktion av bruksdjur, se Avelsmetoder.
Korsning mellan inavlade linjer, se Avelsmetoder.
Korsningsförädling, se Växtförädling.
Kors- och tvärsarv, se Ärftlighetslära.
Korspollination, se Fortplantning, växter.
Korsräv, se Pälsdjursavel.
Korsspindel, se Spindeldjur.
Korstavla, se Fältmätning.
Korsvirke, se Väggar av trä.
Korsört (Senecio vulgaris) är en liten ettårig
korg-blomstrig ört med gula blommor i små smala korgar.
Den är ett vanligt ogräs, ej minst i trädgårdar, där den
kan bli till mycken förargelse, då den blommar och
sprider sina frukter under en stor del av året.
Ytterligare ett par arter kunna uppträda som ogräs.
H. G. S.
Kortliornsras, se Nötkreatursraser.
Kortsluten motor, se Elektriska motorer.
Kortslutning, se Elektricitet.
Kortulliga får, se Fårraser.
Kortvågsbehandling, se Ljus.
Korund, se Mineral.
Kosmäre, se Lucern.
Kostall, se Ladugård.
Kota, se Exteriörbedömning och Skelett.
Kotelydoner, se Könsorgan.
Kotte, fröställningen hos barrträd. Honblommorna hos
våra barrträd äro till största delen förlagda till
kronornas övre del. Hos granen sker utvecklingen från
honblomma till K. pä en sommar. K. har nått full
storlek på hösten, men fröet når full grobarhet först i
december. Fröspridningen sker tidigt på våren. Efter
ovanligt varma somrar har någon gång inträffat, att
fröspridningen skett på hösten, varigenom dels
självsådden i regel gått om intet, dels insamling av gran-
.531
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
