Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krake ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krake
Kreatursförsäkring
denna solfjäderformigt. Därefter ställes kärven med
denna utbredda axända på marken, varvid rotändan
av sig själv faller ut i solfjäderform. Med en gaffel
ordnas rotändan i full cirkelform, varefter kärven
underifrån fattas med gaffeln och föres upp på K:s
topp, så att stören går igenom centrum. Med gaffeln
ordnas hatten till att jämnt och likformigt täcka
toppen som ett paraply (se fig.).
^ m
Krake. (Stor krake med krängd hatt).
En sådan K. rätt gjord motstår hur mycket regn
som helst utan att nämnvärt skadas. Arbetsåtgången
blir betydligt mindre än för den förutnämnda lilla K.,
likaså störåtgången, ty det åtgår bortåt dubbla
antalet kärvar per stör vid denna metod. N—g.
Krakstör, se Stör.
Kramp. Vid vissa sjukdomstillstånd uppkomma
ofrivilliga muskelkontraktioner. Man skiljer mellan
klo-nisk och tonisk kramp. "Vid den förra sker omväxlande
sammandragning och förslappning av muskulaturen
och vid den senare äro muskelkontraktionerna
ihållande och långvariga. K. är ett symtom, som kan
uppträda vid ett flertal olika sjukdomar, som^vid
förgiftningar, infektions- och
ämnesomsättningsrubbningar. Soin symtomatisk behandling kan användas
krampstillande medel, men viktigast är dock att
behandla grundlidandet. N. L.
Krampanfall, se Rachitis.
Krampkolik, se Kolik.
Kransalyer, se Alger.
Krasse. Under detta namn gå örter av tre helt skilda
släkten. Den ena, för vilken namnet rätteligen borde
reserveras, är trädgårdskrasse (Lepidium sativum)
av de korsblomstrigas familj, en liten ört, som odlas
som grönsaksväxt på grund av sin friska, skarpa
smak (dock rätt litet hos oss). Den andra är
brunns-eller källkrasse (Nasturtium officinale), som är in-
hemsk i södra Sverige, en saftig, skarpt smakande
ört med parbladiga blad och vita blommor. Den växer
vid bäckar och diken och håller sig frisk ocli grön, så
länge ej vattnet tillfryser. I England och Tyskland
odlas den allmänt vid rinnande vatten och är en mycket
omtyckt salladsväxt, vilken för den angenäma
smakens skull borde vinna insteg även hos oss. Den
tredje är den s. k. indianska K. (Tropæolum majus),
även kallad kapuciner- eller blomsterkrasse, en
från Peru härstammande växt med sköldnerviga blad
och stora, i gult och brunrött tecknade blommor.
Denna odlas, liksom ett par andra arter av samma
släkte, mest som prydnadsväxt, men såväl knoppar
som unga frukter kunna också användas som krydda.
Fjärilskrasse (Tropæolum peregrinum) eller
kanariefågelskrasse är en upp till 4 m hög ettårig
slingerväxt med flikiga blad och starkt flikig, gul krona.
Tropæolum speciosum är en flerårig art med röda
blommor och blå bär. H. G. S.
Kratta användes dels i trädgården för finfördelning
och utjämning av jorden, dels för rengöring av
gräsmattor och gångar från löv m. m. Numera användas
K. med både kam och pinnar av järn.
För sammanförning av hö och säd, t. ex. i och
utefter diken, användas sedan gammalt räfsor. De äro
byggda precis som K. men ha ända tills på senare
tid uteslutande gjorts av trä. Kammen göres av
segt trä, såsom ask eller björk, medan pinnarna göras
av hårt trä, såsom syren, oxel eller rönn. Skaftet,
som bör vara minst 2 m långt, göres vanligen av tall
eller gran. På en del nyare modeller tillverkas kam
och pinnar av ståltråd. N-g.
Kreatur. Med K. förstås vanligen större husdjur:
hästar, nötkreatur, får, getter och svin. Då
nötkreaturen äro kvantitativt viktigast, brukar man ofta
uttrycka hela K.-antalet i nötkreatursenheter. Som en
sådan enhet räknas: 1 vuxet nötkreatur, 2 ungnöt,
% vuxen häst, 4/3 unghäst, 4 svin samt 10 får och
lamm. I. J-n.
Kreatursenheter, se Kreatur.
Kreatursförsäkring eller husdjursförsäkring avser att
bereda skydd mot ekonomisk förlust genom sjukdom
eller olycksfall, som drabba husdjuren. Försäkring
tecknas å hästar, nötkreatur, svin, får, getter, hundar
och pälsdjur.
Alla försäkringsföretag i Sverige äro byggda på
principen om ömsesidighet, varför försäkringstagarna
själva äro företagens ägare. — Antalet bolag och
föreningar, som driva försäkringsverksamhet i Sverige,
var år 1937 826 st. Fördelningen av
försäkringsbeståndet för olika grupper av bolag var nämnda år
följande:
.533
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
