Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvaller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kväller
Kvarnavfali
skör, och även helt små bitar av den växa ut till nya
plantor. Förr ha unga blad av den ätits som ett slags
»kål», och växten har också gällt som ett medel mot
podager (gikt). H. G. S.
Kvalster (ordn. Acarida) är ofta mikroskopiskt små
spindeldjur med en vanligen rund eller oval kropp.
Framändan bär mundelar, som ofta äro nålfina och
avsedda att förmedla upptagande av flytande näring.
K. fortplanta sig i regel genom äggläggning. Många
ha en utomordentligt stark förökningsförmåga, vilket
gör, att de på kort tid kunna bli enormt talrika. De
förekomma överallt, ej minst bland förmultnande
växtämnen och bidraga verksamt till de döda
organismernas sönderdelning. Många angripa även levande
växter och djur. X vårt land förekommer ett högst
betydande antal arter, fördelade på en mängd större
eller mindre grupper, såsom gallkvalster*,
havre-kvalster*, spinnkvalster* och vitaxkvalster (se
Vit-axighet). Se även Ohyra. A. T.
Kvarbliven efterhörd, se Efterhörd, kvarbliven.
Kvarka är en hos häst uppträdande smittsam,
var-görande näskatarr. I anslutning till denna uppstår
en vargörande inflammation i de lymfkörtlar, som ligga
i käftgropen och här bildas som regel bölder, vilket
är det mest karakteristiska symtomet, som säkrast
skiljer K. från vanliga katarrer i näsan och svalget.
Sjukdomen angriper oftast unghästar i åldern 1—3 år
och synes efterlämna en viss grad av immunitet.
Ehuru dödlighetsprocenten är låg, orsakar dock K.
på grund av sin stora utbredning betydande årliga
förluster och är i vårt land den mest utbredda av
hästens smittsamma sjukdomar.
K. orsakas av en bakterie (Streptococcus cqui), vilken
rikligt förekommer i flytning från näsan eller i var från
kvarkbölder. Överföringen sker lätt såväl direkt från
djur till djur som genom infekterade krubbor,
vatten-hoar eller skötare. Sjukdomen börjar med hög feber
och flytning från båda näsborrarna. Flytningen är
till en början tunnflytande och slemmig, men blir
snart varig och antar då en gråvit eller gulgrön färg.
Samtidigt börja lymfkörtlarna i käftgropen att bli
ansvällda och ömma. Inflammationen i körtlarna
griper över på den omgivande bindväven och hela
käftgropen utfylles av en sammanhängande öm och
varm ansvällning. Efter 8—10 dagar öppna sig här
en eller flera bölder. Sjukdomen har i regel ett
godartat förlopp med återgång till hälsa inom 2—3 veckor.
Komplikationer kunna dock inträffa, vilka i hög grad
försvåra sjukdomsförloppet, såsom inflammation i
svalg och struphuvud med svårighet att svälja samt
bildning av bölder i de lymfkörtlar, som ligga bakom
och på utsidan av svalget. Sjukdomen kan även
spridas till pann- och käkhålan samt till luftsäcken,
då kroniska lidanden lätt uppstå i dessa organ.
Svåraste komplikationerna uppstå emellertid, om
smittämnet med blod- eller lymfbanor föres till andra
organ, såsom lungor, njurar, lever, mjälte, hjärna etc.
I dessa organ uppstå då kvarkbölder, s. k. kastad K.
Angripna hästar böra såvitt möjligt isoleras och givas
sådant foder, som utan större svårighet kan förtäras.
För att hastigare få de angripna lymfkörtlarna att
mogna är lämpligt att smörja in någon mognande
salva på det ansvällda området eller att lägga ett
fårskinn eller ett våtvärmande omslag kring hästens
hals. I vissa fall synes serumbehandling kunna höra
nytta, särskilt då i förebyggande syfte. Då K. är en
allvarlig sjukdom, som kan medföra svåra
komplikationer, bör veterinär i god tid tillkallas. N. L.
Kvarn, se Gröpkvarnar.
Kvarnavfall. Fodermjölet erhålles vid finmjölets*
siktning och innehåller därför endast obetydliga mängder
skal. Dess näringsvärde framgår av följande
sammanställning:
Mjölen efter råg, vete och korn äro likvärda, medan
havrefodermjölet är något mindre värt beroende på
en högre växttrådhalt. Risfodermjölet intar en
mellanställning. Fodermjölen äro proteinrikare än
motsvarande sädesslag.
Dessa fodermedel äro synnerligen användbara till
alla husdjur. På produkternas kvalitet ha de med
undantag av risfodermjölet icke något speciellt
inflytande. Risfodermjölet däremot synes enligt utförda
försök sänka mjölkens fetthalt ganska avsevärt. Till
mjölkkor bör därför detta fodermedel användas med
försiktighet. Det har också visat sig ha ett ogynnsamt
inflytande på fläskets fasthet.
Kli är det grövsta avfallet vid sädens förmälning
till mjöl eller gryn. Därjämte ingår i kliet andra
föroreningar i säden. Ibland händer det även, att i
kliet inblandas värdelösa ämnen såsom skal o. dyl.
Vid större köp av kli bör därför försäljningen ske under
garanti med analysattest. Allt efter utmalningsgrad
skiljer man på grovt och fint kli.
Näringsvärdet framgår av följande medeltal:
F o d e r m j ö 1 a v
råg vete korn havre ris
Kg per fe (g)....... 1,08 1,06 1,08 1,27 1,14
» » » (s) ....... 1,02 1,01 1,09 1,48 1,33
» » » (h)....... 1,03 0,96 1,08 1,36 1,17
Smältbar äggvita: % . 10,0 10,5 8,8 8,4 7,3
per fe (g)
gram .... 110 110 100 110 80
35—9051 9 7
545
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
