Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvickdrag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvickdrag -
förlorat sin elasticitet. Härigenom försvåras luftens
utpressande ur lungorna, vilket medför ansträngd
andning. Näsborrarna synas starkt utvidgade.
Bröstkorgens och flankernas rörelser bli större än normalt
och andningssvårigheterna ökas vid minsta
ansträngning. Då bukmuskulaturen vid utandningen kraftigt
sammandrager sig, bildas på vardera sidan i bukväggen
nedanför revbensbågen en markerad längsgående fåra,
den s. k. kvickdragsfåran. Under hösten och våren i
samband med de då ofta uppträdande
luftrörskatarrerna bruka hästar med K. lida mest av sin åkomma.
Hos dräktiga ston eller hos hästar, som förtära mycket
skrymmande foder som under betesgång, brukar
symtomen bli mindre framträdande. Sjukdomen
utvecklas långsamt, symtomen äro i början ofta
otydliga, men den matta, klanglösa hostan brukar i regel
vara ett bestående symtom. K. är obotligt och
förvärras så småningom, tills hästen blir helt oduglig
till arbete. Som profylaktisk åtgärd är viktigt, att
hästar med luftrörskatarr ej användas i ansträngande
arbete, då K. vanligen lätt kan utvecklas ur en sådan
katarr. Viktigt är, att den sjuka hästen får daglig
motion, att stallet är så dammfritt som möjligt och
att han erhåller skrymmande foder. Medicinsk
behandling kan bidraga till att göra hästen användbar för
längre eller kortare tid. N. L.
Kvickdragsfåran, se Kvickdrag.
Kvicke, se Horn.
Kvickrot, vitrot, äxing (Agropyrum repens) är ett
ogräs med mycket vidsträckt spridning, och
förekommer därjämte mycket på havsstränder och sand-
Kvickrot.
marker. Den är ett axgräs, ganska nära besläktad
med vetet och stundom fört till samma släkte (Ti
i-ticum) som detta. Dess svårutrotlighet beror på den
långledade, starkt förgrenade rotstocken, under det
att frösättningen brukar vara klen. Den är ungefär
meterhög, bredbladig, men växer glest och trives
icke i tätare vegetation, varför man sällan ser den i
vall. H. G. S.
- Kvicksilver
Kvicksand, se Jordarter.
Kvicksilver (Hg) är den enda vid vanlig temperatur
flytande metallen. Den förekommer i naturen dels i
metalliskt tillstånd, dels och huvudsakligen som sulfid
(HgS, Cinnober) inom Europa huvudsakligen i
Spanien och Italien. K. stelnar vid — 39,4° till en fast
metall och kokar vid + 357°, men avger redan vid
rumstemperatur kvicksilverånga, giftig att inandas.
Dess egenskaper ge K. en särställning ifråga om
användbarhet till en mångfald tekniska och
vetenskapliga instrument, såsom termometrar,
kvicksilverbarometrar, manometrar ■— för mätning av
ångtryck — etc. K:s kemiska föreningar äro i regel starkt
giftiga men användbara både inom medicinen och
inom växtskyddet och därför allmänt kända.
Kvicksilverklorid, sublimat (HgCl2) är ett i vatten
lösligt salt, som framställes genom upphettning av
kvicksilversulfat med koksalt, varvid föreningen
förgasas och kan kondenseras till fast tillstånd
(sublimerar, varav namnet). Sublimat är i sig självt färglöst,
men användes för desinfektionsändamål i form av
pastiller, innehållande koksalt —• för att underlätta
upplösningen i vatten — jämte ett vattenlösligt
anilinfärgämne (eosin), vars ändamål är att
tjänstgöra såsom varnande »observandum» (till skydd mot
K.-förgiftning genom förväxling med ofarliga
lösningar). Sublimatlösning användes i regel av styrkan
1: 1 000 (1 gr till en liter vatten). På senare tid har
sublimat i stor utsträckning utträngts av klorhaltiga
desinfektionsmedel, främst kloramin.
Kvicksilverklorur, kalomel (Hg2Cl2) är nästan
olösligt i vatten och därigenom mindre riskabelt såsom
giftämne. Det användes såsom invärtes
desinfektionsmedel vid tarminfektioner och verkar därvid även
avförande. Vid förstoppning föreligger emellertid risk,
att en del K. upptages av kroppen och medför
förgiftning, varför försiktighet är påbjuden vid dess
användning.
Gråsalva är en beredning av metalliskt K., som med
ister är emulgerat till salva, kraftigt verksam vid
behandling av ohyra på djur. Andra kvicksilverhaltiga
beståndsdelar i medicinska salvor äro exempelvis
kvicksilverjodid (HgJ2, i blistersalva) och
kvicksilveroxid.
Nötkreatur äro utomordentligt känsliga för
förgiftning med K., liksom med bly. Man bör av denna
anledning helt avstå från användning av K.-haltiga
beredningar inom nötkreaturspraktiken. Mycket stor
risk förefinnes även för förgiftning av nötboskap
med K.-haltiga betmedel för utsäde, eller med
utsäde, som blivit betat med sådana ämnen och
därefter användas som foder.
Bland växtskyddsmedlen äro de K.-haltiga
preparaten av stor användbarhet och ur praktisk synpunkt
.547
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
