Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maas-Ijssel-Rhen-ras ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M
Maas-Ijssel-Bhen-ras, se Nötkreatursraser.
Maecration, ett slags sönderfall, som sker i ett foster,
som dött. Man talar också om M., då likdelar få
sönderfalla i vatten, så att endast skelettet kvarstår. "Vid
behandling av växtdelar för att erhålla kemiskt
verksamma ämnen el. fibrer talar man också ibland
om M. G. Dbg.
Mad, sänk äng, antingen ett årligen översvämmat
strandområde vid sjö eller vattendrag eller en öppen
kärryta, vilken som helst. H. O-d.
Magasinsbyggnad användes framför allt för lagring
av spannmål. Vid mindre gårdar kan man ofta bereda
plats för spannmålen på en befintlig vind under
förutsättning, att golvet är tätt och bjälklaget tillräckligt
bärkraftigt. Utrymmets storlek rättar sig efter den
mängd spannmål, kraftfoder o. d., som skall förvaras.
Vid större gårdar måste en särskild
magasinsavdelning uppföras, helst i närheten av logen, då därigenom
transporterna underlättas. Synnerligen bekvämt är det,
om man kan låta kärnan direkt från tröskverket rinna
ned i en grop, från vilken den med tillhjälp av en
elevator eller fläkt automatiskt befordras upp till magasinet.
Detta har tidigare mest bestått av enkla golv i en eller
flera våningar, där spannmålen lagrats till en höjd av
c:a 70 cm. Denna anordning medför emellertid rätt
mycket arbete för sädens luftning och torkning, som,
särskilt när säden tröskas direkt vid inkörningen eller
kanske rent av i samband med skörden, fått allt större
betydelse. Numera bygger man därför ofta en särskild
torksilo, där varm eller kall luft pressas genom massan
samtidigt som denna bringas att cirkulera. I en sådan
silo kan man snabbt och utan manuellt arbete nedbringa
fuktighetshalten till önskad nivå. Även den torkade
kärnan förvaras numera vid större gårdar ofta i en
eller flera förvaringssilor, som dock böra kompletteras
med golv för uppställning av kvarn, kross m. m. samt
för lagring i säckar etc.
Även utan dyrbara anordningar kan magasinsarbetet
betydligt underlättas genom utförandet av
störttrummor, rutschbanor eller hissar för säckar etc.
På en del håll i landet kan magasinsutrymmet
betydligt inskränkas genom att brödsäden sändes till större
lagerhus, där den kan behandlas mera rationellt, än
vad som är möjligt för den mindre lantbrukaren.
G. B-r.
Måge, se Fodersmältningsorgan.
Mager ost, se Ostsorter.
Magmasksjuka hos får orsakas av den stora
mag-masken (Haemonchus contortus). Mestadels angripas
yngre djur, om de få gå på låglänta, sumpiga beten.
Parasiten suger blod från löpmagslemhinnan. Djuren
bli mindre livliga, få nedsatt kondition och bli anämiska.
Slutligen tillstöter ödem i käftgropen, djuren bli svaga,
så att de ej kunna förflytta sig och dö. Sektionen
visar bl. a. stark blodbrist. Angående behandling,
se Inälvsparasiter. N. L.
Mag-mollangärdsinflammation, traumatisk, är ett hos
nötkreatur mycket vanligt lidande. På grund av att
nötkreaturen idissla, äro de mycket vårdslösa vid
foderupptagandet, och vid första nedsväljningen av
fodret följer därför lätt med en del främmande kroppar,
spikar, ståltrådar, hårnålar etc. På grund av sin
tyngd stanna dessa kroppar i nätmagen och fastna i
slemhinnevecken där. Vid nätmagens ständigt
återkommande kontraktioner kan den främmande kroppen
pressas genom väggen fram mot mellangärdet,
varigenom en bukhinneinflammation uppstår, vilken i
regel blir begränsad. M. yttrar sig i regel med akuta
symtom. Kon slutar plötsligt att äta och går ned i
mjölk och blir stående med ängslig blick, krökt rygg
och utspänd våm. Kon stönar ofta, särskilt när hon
ligger, och ibland ser man, hur hon sakta sparkar med
bakbenen mot buken. Den främmande kroppen kan
glida tillbaka in i våmmen eller inkapslas, och djuret
tillfrisknar på några dagar. I andra fall uppstå
komplikationer genom att den främmande kroppen intränger
i hj ärtsäcken (se Hjärtsjukdomar), i lungan eller i
levern. Nyare undersökningar ha även visat, att
sjukliga förändringar, som den främmande kroppen
åstadkommer, kunna påverka de grenar av nervus
vagus, som innervera idisslarmagarna och medföra
vissa kroniska digestionsrubbningar. Behandlingen bör
i möjligaste mån vara profylaktisk, d. v. s. man bör
söka förhindra, att metallföremål komma ut i naturen
623
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
