Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medicinalväxter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medicinalväxter -
små genomskinliga prickar, skenbart hål, mot
sticksår o. s. v. Mycket talrika växter och av dem erhållna
droger fingo på detta sätt plats i de äldre
farma-kopéerna, och det har krävt långa tiders forskningar
och experimentella undersökningar att påvisa
värdelösheten av större delen av sådana »läkeväxter» från
äldre tid. Som minne från denna tid finna vi emellertid
fortfarande i våra floror en mängd växter med
artnamnet »officinalis», vilka för länge sedan försvunnit
ur farmakopéen, och denna utrensning pågår alltjämt.
Genom försök på djur, stundom också på människor,
har man så småningom skaffat sig kunskap ej blott
om vilka de verkligt gagneliga växterna äro, utan också
om de beståndsdelar i dem, som äro verksamma,
framför allt alkaloider, bitterämnen, glykosider och
eteriska oljor. I många fall kunna dessa numera
framställas rena, varigenom bättre kontroll över den önskade
•effekten vinnes, såsom exempelvis sedan man ur det
gamla läkemedlet opium lärt sig skilja de många
ingående alkaloiderna med helt skilda verkningar.
Läkemedelsväxterna äro många, framför allt i de
varma ländernas rika floror, och nya tillkomma
fortfarande, och man är ej mera hänvisad till att insamla
dem i den vilda växtligheten, utan många kunna odlas
och sålunda göras lättare tillgängliga. Hos oss har
särskilt Svenska Medicinalväxtföreningen inlagt stor
förtjänst på detta område. H. G. S.
Medieinalväxtföreniiigen, Svenska, se Medicinalväxter.
Megafonhlomma, se Grammofontrattblomma.
Mejeri. Enligt Mejeristadgan* är varje lägenhet med
därtill hörande lokaler att anse som M., om mjölk
eller grädde från två eller flera producenter eller ock
till en myckenhet uppgående till i medeltal för 3 mån.
minst 3 000 kg. mjölk eller motsvarande mängd
grädde i månaden där beredes till produkter för
försäljning eller eljest undergår yrkesmässig maskinell
behandling.
Vid anordnande av M. måste hänsyn tagas till
belägenheten, driftsriktningen och de anspråk, som
ställas i avseende å hygien, varaktighet och
bekvämlighet. Minimifordringarna i dessa avseenden äro
angivna i Mejeristadgan*. Här nedan anföras vissa
allmängiltiga principer, som vid anläggning av ett M.
böra vara vägledande.
Platsen för M:s förläggning inom
mjölkuppsamlings-området bör utväljas så, att mjölktransporterna bliva
korta samtidigt som avsättningsförhållandena beaktas.
Vidare tillses, att rikligt med gott vatten (2 à 3 gånger
mjölkmängden) finnes på tomten och att ordentligt
avlopp kan anordnas, så att mejeridriften icke menligt
påverkas av lukt o. d. olägenheter från avloppet. M. bör
kava fritt läge. Låga, fuktiga platser böra undvikas.
Mejeritomten bör vara så stor, att avståndet mellan
mejeribyggnaden och tomtgränsen blir minst 15 m
- Mejeriavfall
på alla sidor. Vidare skall enligt Mejeristadgan*
tomten tagas till så att event.. stall, upplag för
spinning, avträde eller urinkur kommer på större avstånd
än 15 m från mejeribyggnaden.
Planläggningen av byggnaden skall ske med hänsyn
till den avsedda driftsriktningen. Vanligen förlägges
mejerisalen i centrum med övriga lokaler grupperade
omkring, så att produkterna erhålla kortast möjliga
fabrikationsgång, varigenom arbetet underlättas.
Lokaler, som skola hava låg temperatur, förläggas för sig
och varmare lokaler för sig. Hl and de förra märkas
smörrum, kylrum för smör och förvaringslokaler för
mjölk, bland de senare pannrum, maskinrum,
pressrum för ost, varmlager för ost och mesostysteri.
Rumsantalet bör inskränkas till ett relativt fåtal.
Byggnadsmaterial. Sedan erforderlig schaktning och
dränering å byggnadsplatsen verkställts, uppföres
grunden av betong. Grundmurar, som äro väggar för
källare eller andra lokaler, bestrykas på utsidan med
isoleringsmedel, så att fukt ej intränger i muren.
Invändigt isoleras ytterväggar i källarlokaler med
plattor (ss. lättgasbetong). Väggarna isoleras väl från
grunden och uppföras lämpligen av tegel. Om
fog-struket fasadtegel användes, blir väggen
frostbestän-digare och mera hållbar, än om ytan putsas.
Bärande innerväggar undvikas. Den invändiga stommen
utföres i stället såsom en pelarkonstruktion med
primärbalkar och väggar av plattor. Lämpliga och
hållbara bjälklag över källare utföras av betong mellan
järnbalkar. Samma material bör även användas till
bjälklag över mejerilokaler. Golven i mejerilokalerna
måste hava sådant fall, att de självtorka( 1,5 à 2: 100).
För att de skola bli slitstarka och tåla mjölksyra,
beläggas de med klinkerplattor. Där slitningen är
särskilt stor, såsom å lastbryggan och mjölkmottagningen,
användas järnplattor. Väggarna skola vara ljusa och
lätta att hålla rena. Till en höjd av minst 1,5 m från
golvet beklädas de med plattor, f. ö. målas väggarna
liksom taken med oljefärg eller kalkstrykas. Trä bör
undvikas så nwcket som möjligt. Där det förekommer
i dörrar och fönster, skall det prepareras väl och
skyddas för fukt.
Lokalerna i M. skola vara tillräckligt rymliga, så
att renhållningen icke försvåras. Veniilationen i lokaler,
där mjölk behandlas och produkter beredas, måste
vara så effektiv, att väggar och tak hållas torra. För
att tillgodose detta krav och för att erhålla lämpligt
avstånd mellan takaxel och maskiner bör takhöjden
vara minst 3,5 m. Med hänsyn till hygien och tillsyn
bör fönsterytan i mejerilokalerna vara så stor, att
lokalerna bli ljusa.
Om M:s maskiner, se resp. ord. E. C—g.
Mejeriavlall. Skammjölken är det viktigaste M. Den
handskummade mjölken, som innehåller c:a 0,6 %
636
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
