Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mossa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mossa
Motorfordonslagstiftning
på marken som på sten och bark, och många bilda
sammanhängande täcken, som i en del fall bli ganska
tjocka, och det är just denna mattbildning, som ger
dem deras betydelse, visserligen endast undantagsvis i
form av direkt användbarhet, men så mycket mera
genom det inflytande på markens beskaffenhet, som
de utöva. Där ren mineraljord ligger blottad, vandra i
allmänhet snart M. in, och i det av dem bildade täcket
alstras mylla, som underlättar tillkomsten av högre
vegetation. Där i skog ett kraftigt täcke av de stora
mossarterna av släktena Hylocomium, Hypnum m. fi.
finnes, brukar också riklig mylla finnas därunder.
Genom kvarhållande av nederbörden kunna M.
bidraga till regleringen av vattentillgången till fördel
för andra växter, icke minst skogsträden, men en del
M. bilda så täta täcken och ha så stark
vattenupp-sugningsförmåga att de åstadkomma försumpning och
torvbildning, som blir till fördärv för skogen, framför
allt genom att hindra återväxt. Detta gäller bl. a. om
björnmossa (Polytrichum) och vissa vitmossor
(Sphagnum). En del i vatten växande M. spela en viktig
roll genom torvbildning. Dessa äro brunmossa
{Amblystegium), som tillsammans med starrgräs och en
del andra högre växter bilda bränntorv, och vitmossor,
som utgöra huvudbeståndsdelen i vitmossekärrens
växtlighet. Här äger också en betydlig torvbildning
rum, men denna torv är på grund av sin lösa
beskaffenhet föga lämplig som bränsle. Vitmossa förmultnar
mycket långsamt, då de av den uppkommande sura
mullämnena ej tillåta någon livligare
bakterieverksamhet utan rent av ha antiseptiska egenskaper, så
att denna torv t. o. m. har begagnats till omslag på sår.
I vitmossetorven kan man också följa de döda äldre
partierna av M. ned på djupet, där de fortfarande
befinna sig i oförändrat skick. En särskilt egendomlig
byggnad hos vitmossor ger dem en mycket stark
förmåga att suga upp vatten ej obetydligt över
grundvattensnivån, och de kunna därför bilda högmossar
och även växa i sluttningar, där endast nedsipprande
vatten är tillgängligt. Därjämte bilda de gungfly i
sjöar, som efter hand på sådant sätt helt växa igen.
En bestämd förutsättning för vitmossans trivsel är
emellertid kalkfritt vatten, och i våra kalktrakter
saknas de helt. Deras viktigaste användning är till
torvströ och torvmull. H. G. S.
Mosse, se Myr.
Mossetorv, se Torv.
Mossgödsel, se Blandgödselmedel.
Mossjord, se Myr och Myrodling.
Mosskullor. Med M. förstod man förr myrarnas,
alltså icke endast mossarnas, ekonomiska utnyttjande
överhuvud; numera menar man dock härmed i
allmänhet myrarnas användning inom jordbruket, d. v. s.
myrodling*. H. O-d.
Mosskulturförening, se Vall- och Mosskulturförening.
Mossodling, se Myrodling.
Mosstorv, se Jordarter och Lösa avlagringar.
Moteld, se Skogseld.
Motgift, se Förgiftningar.
Motioncring av husdjur. Rörelse i det fria är av största
betydelse för kroppens utveckling och hälsa. Den
befordrar utvecklingen av muskler, ledgångar och senor.
Den med rörelsen förenade ansträngningen föranleder
en livligare andning och bidrager därmed till lungornas
och bröstkorgens utveckling. Hjärtverksamheten
befordras, blodomloppet och ämnesomsättningen bli
livligare. Genom vistelsen ute bli djuren mindre
ömtåliga för förkylningar.
Kraftigt och regelbundet återkommande M. är
därför av stor betydelse för alla växande djur och ägnad
att motverka uppkomsten av vissa exteriörfel.
Ungdjur böra så mycket som möjligt få röra sig i fria luften,
helst i terräng, som giver anledning till ansträngning.
Men även för äldre djur av olika slag är M. av stor
betydelse för vidmakthållandet av deras hälsa och
produktionsförmåga. Endast göddjuren utgöra undantag
från denna regel. Betesgång under sommaren böra
beredas alla våra större husdjur. Men regelbunden
rörelse i det fria är även nödvändig under
stallfodrings-tiden och säkerligen inte minst då. M. bör återkomma
regelbundet och helst dagligen. Det är emellertid av
vikt att tillse, att djuren verkligen röra sig. De unga
djuren utsläppta i flock sörja nog själva för att motionen
blir effektiv, men så är ej alltid fallet med de äldre,
t. ex. korna. Dessa stå kanske stilla i rastfållan den
timme eller halvtimme, som är avsedd för M. Är då
vädret ogynnsamt, så frysa de och kunna måhända
ådraga sig förkylning med olika följdsjukdomar. En
effektiv M. av korna erhålles, om man motar dem
längs en inhägnad gata, som gärna bör leda till eller
över en hagmark eller dylikt. Enstaka djur, såsom
hingstar och tjurar, motioneras genom att i rask takt ledas
eller föras vid rep en bestämd tid varje dag. Hästar
erhålla en god motion genom att de voltigeras.
B. E-dh.
Motioneringsplatscr, se Rastgårdar.
Motor, se Elektriska motorer och Förbränningsmotorer.
Motorfordon, se Förbränningsmotor, Gengasdrift,
Motorfordonslagstiftning och Traktor.
Motorfordonslagstiftning. Biltrafikens hastiga
utveckling och den därav ökade faran för samtliga
trafikanter har föranlett lagstiftning dels om skärpt kontroll å
motorfordonens beskaffenhet och handhavande, dels
om säkerställande av ersättning åt skadade och dels
om trafikregler. Motorfordonsförordningen 23/10 1936
ålägger varje ägare av person- eller lastbil, släpfordon
och motorcykel att före fordonets tagande i bruk låta
registrera det hos K. B. i vederbörande län. Ansökan
665
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
