Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mångfålletorka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mångfålletorka
Mått och vikt
ning i bladmagen förekommer knappast som
självständigt lidande. N. L.
Mår, se Humus.
Måra (Galium) är ett släkte bland krappväxterna,
utmärkt av smala, skenbart kransställda blad på
fyrkantiga stjälkar och små, fyrtaliga blommor i knippen.
Frukten är en klyvfrukt, sönderfallande i två nötter.
Vanliga arter, dock utan större betydelse, på
gräsbevuxen mark äro vitmåra (G. boreale), stormåra
(G. Mollugo) och gulmåra (G. verum). Däremot är
snärjmåra el. snärj gräs (G. Aparine) ett synner-
Måra. (Snärjmåra).
ligen förargligt ogräs bland vårsäd och ärter samt i
trädgårdar. Den har slak stjälk men klättrar med hjälp
av krökta borsttaggar på både stjälk och blad, där
den kan bilda stora härvor och draga ner säden. De
likaledes kroktaggiga nötterna fastna lätt på människor
och djur, varigenom de spridas, och en del falla till
marken, så att växten kan hålla sig kvar och
återkomma år efter år. Många stanna också bland säden,
särskilt korn, och sås sålunda ut med utsädet. Den
är ettårig till skillnad från de förut nämnda arterna.
H. G. S.
Mått och vikt. Äldre mätnings- och vägningsenheter
voro i regel grundade på jämförelse med kroppsdelar,
t. ex. tum, fot, aln (= armbågslängd), famn, eller
andra vanliga föremål, t. ex. stång, tunna, skäppa,
kanna, spann. Åkermåtten angåvos i den yta, som
motsvarade ett dagsverke (ruta = 1 dags nyodling,
plogland = 1 dags plöjning) eller viss utsädesmängd
(tunnland, spannland, kappland), eller viss
skördemängd (snesland). Dylika måttenheter hade på olika
håll, även i samma land, växlande storlek, varför man
inom de särskilda länderna sökt genom påbud
fastställa deras storlek. Till följd av ökade förbindelser fol-
ken emellan blevo internationellt överenskomna
mått-och viktsystem mycket önskvärda, och detta
önskemål har allt mer allmänt förverkligats genom att det
först i Frankrike (år 1791) införda metersystemet
antagits i de flesta civiliserade länder. Av dessa är det
egentligen blott Storbritannien, Ryssland och Förenta
staterna, som bibehålla sina gamla irrationella
mått-och viktsystem. I de länder, där metersystemet är
lagligt gällande, förekomma dock till viss del ännu de
gamla måtten i dagligt tal, varför de, som för
lantmannen hava någon betydelse, här nedan anföras.
För Sverige påbjöds metersystemet genom k. f.
22/11 1878. Metersystemets grundval är längdmåttet 1
meter, som skulle motsvara en tiomilliondel av
jordens meridiankvadrant (% av omkretsen över polerna),
och som viktsenhet 1 gram (g), motsvarande vikten
av 1 kubikcentimeter vatten vid 4° C och vid havets yta.
Metern blev ej fullt riktigt bestämd, men det
internationella m-måttet är fastställt efter ett i Paris förvarat
normalmått.
Längdmått: 1 meter (m) =10 decimeter (dm) =100
centimeter (cm) = 1 000 millimeter (mm) = 3,3681 sv.
fot. 1 000 m = 1 kilometer (km). 10 000 m = 10 km
= 1 nymil.
Äldre svenska mått: svenskt decimalmått: 1 fot
(f.) = 10 tum (t.) = 100 linjer (1.) = 0,2969 m. 1 stång
= 10 f.; 1 rev = 100 f.; svenskt verkmått: 1 aln = 2
f. = 4 kvarter = 24 verktum. 1 famn = 3 alnar =
1,7814 m. 1 mil = 36 000 f. = 10,689 m.
Engelsk (amerikansk, rysk) fot= 0,305 m à 12
tum (inches, in.) = 2,57 cm. Yard = 3 eng. fot. Hand =
4 in. = 10,16 cm. Mil = 1 609,3 m.
Dansk (preussisk) f. à 12 tum à 12 linjer = 0,3139 m.
Norsk f. = 0,31375 m. 1 mil = 11 299 m.
Ytmått: 1 kvadratmeter (kvm 1. m2) = 100 dm2(kvdm)
= 10 000 cm2 (kvcm) = 11,344 kv.-fot (f2). 1 hektar
(ha) = 100 ar = 10 000 m2 = 2,026 tunnland (tid).
Äldre svenska ytmått: 1 kv.-fot. (f2) = 100
kv.-tm (t2) = 0,088 m2. I kvadrataln = 4 f2.1
kvadratfamn = 9 kv.-alnar = 3,173 m2, 1 kvadratrev = 10 000
f2 = 8,815 ar.
Tunnland (tid) = 32 kappland = 56 kannland =
56 000 f2= 49,365 ar. Kappland = 154,3 m2.
Spannland = 16 kpl. = % tld = 20 snesland à 10 bandland.
Mäling (i Jämtland) = 9 216 f2 = 8,11 ar.
Danskt tid = 1,12 svenskt tid = 55,16 ar. Norskt
maal = 10 ar.
Engelsk (amerikansk) acre = 40,46 ar.
Preussisk morgen à 180 kv ruthen = 25,532 ar.
Rysk deciatin à 2 tschet vert = 1,0925 ha.
Rymdmått: 1 kubikmeter (kbm 1. m3) = 1 000 kbdm
(dm3) eller liter (I.) = 38,207 kft. 1 1.= 0,382 kannor.
Hektoliter (hl.) = 100 1. = 3,82 kft= 0,61 tunna fast
mål. Meterfamn =3,6 m3.
680
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
