Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mått och vikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mått och vikt
Mättningsgrad
Äldre svenska mått: kubikfot (kft) à 10 kannor
(k:or) à 100 kubiktum = 26,17 1. Kanna (k:a) = 2 stop
à 8 kvarter à 4 jumfrur = 2,617 1.
Tunna: a) fast mått = 36 kappar (kpr) = 63 k:or =
1,65 hl. Kappe = 5,15 1. b) löst mål = 32 kpr = 56
k:or= 1,47 hl. Kappe = 4,59 1. Fjärding= 1/8 t:a =
18,3 1. 1 skäppa i Skåne Ve. eljest x/6—Vt t:a.
c) Våta och salta varor, rotfrukter: tunna = 48
k:or = 1,26 hl. Fjärding = 54 t:a = 31,4 1. Hö: parm
(9,5X9,5X7,5 f.) = 677 kft = 17,72 m3.
Virke: Rysk standard: sågat virke 165 eng. kft =
4,672 m3; rundtimmer 120 eng. kft = 3,397 m3; 4-kant.
balkar 150 eng. kft= 4,247 m3.
Göteborgs standard f. pitprops = 180 eng. kft =
5,097 m3.
Ved: kub.-famn (6x6x6 f.) = 216 kft = 5,65 m3;
storfamn 6 kvarters (6 x 8 x 3 f.) = 144 kft = 3,77 m3;
storfamn 5kv. (6x8x2,51)= 120kft= 3,14m3;
skogsfamn 6 kv. (6x6x3 f.)= 108 kft= 2,83 m3;
skogsfamn 5 kv. (6x6x2,5 f.)= 90 kft = 2,36 m3; kas
6 kv (6 + 4 + 3 f.)= 72 kft = 1,88 m3.
Träkol: stig 1. läst à 12 t:or = 75,6 kft = 1,98 m3;
storstig = 2 stigar.
Dansk spannm.-tunna = 8 skäppor = 1,39 hl.
Kanna = 2 potter = 1,93 1.
Engelsk quarter (spannmål) = 8 bushels = 64
gallons = 2,908 hl. Bushel (skäppa) = 36,35 1.
10 pounds per bushel är ungefär = 12,5 kg per hl.
1 quarter vanl. vikt vete = 480 pounds (lbs) = 218 kg;
havre = 312 lbs = 142 kg.
Gallon (imper., för våta varor) à 8 pints = 4,543 1.
Amerikansk quarter 2,819 hl.
Bushel: = 35,24 1. Gallon = 3,785 1.
Vikt: 1 gram (g) = 100 centigram (cg) = 1 000
milligram (mg) = 0,00235 skålpund (ffi).
Kilogram (kg) = 10 hektogram (hg) = 1 000 g =
2,35®.
Meterton =10 deciton (dt) = 1 000 kg.
Äldre svenska vikter: skålpund (<0?) à 100 ort à
100 korn = 425,8 g. Centner = 100 & = 42,58 kg.
Nyläst = 100 ctr. = 4,26 ton. Lispund (L ® ) = 20 (8>
= 8,5 kg.
Skeppund = 20 L Lod = 1l3i <8 = 13,3 g.
Danskt pund= 100 kvint = 500 g.
Norskt pund= 498 g.
Tyskt pfund = 500 g. Centner = 50 kg.
Engelskt, amerik, pound (Ib.) à 16 uns = 453,6 g.
Hundredweight = 4 quarters = 8 stones = 112 pounds
= 50,8 kg. 1 stone= 6,36 kg.
1 ton = 1 016,025 kg.
Ryskt pud. = 40 pund = 16,38 kg.
Mäling, se Mått och vikt.
Mältning. Då stärkelsehaltiga ämnen, såsom säd eller
potatis, skola användas för beredning av alkohol (se
Alkoholjäsning), måste stärkelsen först förvandlas till
jäsbart socker (se Kolhydrat). Detta sker vanligen
genom inverkan av ett enzym, diastas eller amylas,
som alstras i groende frön. För detta ändamål
tillsättes malt, som beredes genom M. (groning) av säd. Till
M. användes i främsta rummet korn, mindre ofta råg
eller havre, vilkas diastatiska kraft är blott omkring
90 och 30 % av kornets. Säden stöpes i vatten, varvid
den befrias från slökorn, som flyta upp, och tvättas
från föroreningar, och sedan den efter omkring 3 dygn
blivit stöpmogen, d. v. s. mjuk, så att skalet lätt lossnar
vid tryckning, avtappas stöpvattnet, och säden lägges
i maltkällaren till groning, vid vilken temperaturen
noga regleras genom sädeslagrets tjocklek och dess
vändning, så att värmen ej stiger över 17,5° C, emedan
en M. vid högre värmegrad medför lägre halt av diastas
och mindre löslighet hos maltet samt gynnar
utvecklingen av jäsningsstörande organismer. Under M.
ökas halten av diastas, socker och det för jästens växt
viktiga asparaginet oavbrutet, men genom utveckling
av rot och bladgrodd åtgå socker och asparagin, och
tillika ökas faran för utveckling av mögel och andra
skadliga mikroorganismer. Det gäller därför att låta
M. fortgå länge, utan att bladgrodden får växa för lång.
Där man har mindre fullkomliga anordningar, såsom
vid hemmältning, avbryter man därför denna, då
grodden efter omkring 1 vecka nått ungefär % av kornens
längd, och får då ett mindre diastasrikt »kortmalt».
Fabriksmässig M. får däremot helst fortgå i 20 dagar,
varvid erhålles ett mer utvuxet »långmalt». Härvid
förloras mera av sädens organiska ämnen genom
andning, så att viktsutbytet av långmalt blir blott omkring
90 % mot av kortmalt, men i diastasverkan motsvara
70 delar långmalt 100 delar kortmalt. Det vid M.
erhållna grönmaltet användes vanligen direkt vid
brännvinsbränning och jästberedning, men torkas
eljest i luften eller genom upphettning, varvid den
diastatiska kraften dock minskas, mer ju högre
tork-ningstemperaturen varit. Torrmaltet befrias på
puts-ningsapparater från maltgroddarna, som äro ett
värderat fodermedel. Vid M. förloras genom tvättningen i
medeltal 1,3 och vid groningen av kortmalt omkring 5,
men av långmalt omkring 15 % av kornets vikt. Av 1 hl
korn erhålles ungefär 2,25 hl grönmalt men 1 hl
torrmalt och 1,3 hl maltgroddar. Granskad R. N-n.
Mättningsgrad. Om spannmål under mognaden och
bärgningen utsättes för regn, börjar den ofta gro eller
mälta. Härvid aktiveras i kärnorna förefintliga ferment
eller enzymer, och genom deras inverkan påbörjas i
själva mjölkroppen en upplösning av däri förefintliga
förrådsämnen: stärkelse och äggvita. Graden av dessa
förändringar, mältningsgraden, är av stor betydelse, i
synnerhet då det gäller användbarheten av spannmål
för framställning av mjöl. Tidigare har M. endast be-
681
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
