Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Njursjukdomar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Njursjukdomar -
Amyloiddegeneration av njurarna är tämligen vanlig
hos nöt. Uppstår oftast genom toxinpåverkan från
kroniska vargörande processer, t. ex. kroniska
juverinflammationer med böld-bildning i juvret. Njurarna
äro ofta starkt förstorade med en gul eller grå
färgton. Lidandet anträffas ofta efter mul- och klövsjukan,
då juverkomplikationer förekommit.
Njurstenar eller njurgrus är vanligast hos nöt och
kan giva anledning till inflammatoriska förändringar.
Mindre stenar och grus kunna fastna i urinvägarna
och giva anledning till s. k. njurkolik. N. L.
Njursten, se Njursjukdomar.
Nock, se Tak och Takkonstruktioner.
Nollskiva, se Remledning.
Nordeuropeiskt bi, se Biskötsel.
Nordiska Jordbruksforskares Förening, se
Jordbruksforskares Förening, Nordiska.
Nordsvenska hästen, se Hästraser.
Nordsvenska hästen, Föreningen för, se Avelsförening.
Nordsvensk boskap, se Nötkreatursavel.
Norgesalpeter, se Kalksalpeter.
Noriska hästen, se Hästraser.
Norrlandslagstiftning. Sedan 1901 års riksdag fått sin
uppmärksamhet fäst på bondeklassens tillbakagång i
Norrland och Dalarna samt den s. k.
Norrlandskommittén tillsatts, avlämnade denna år 1904 ett
betänkande, enligt vilket bolagen i Norrland till år 1900
förvärvat 34,3 % av jorden i enskild ägo,
huvudsakligen för skogsindustriens behov. C:a 12 000 bönder
hade gått förlustiga sin jord och bolagens
arrendatorer kunde ej hålla åkerbruket uppe, då de måste
ägna sig åt körslor och skogsarbete. För att råda bot
härpå stiftades dels norrländska förbudslagen 4/5
1906, som förbjöd bolag och ekonomisk förening att
förvärva odlad och odlingsbar mark samt stödskog,
dels norrl. arrendelagen 25/6 1909, som tillförsäkrade
bolagsarrendatorerna en upplåtelsetid av minst 15 år,
nödiga byggnader och större reparationer på ägarens
bekostnad, ersättning för utförd jordförbättring,
obligatorisk fiskerätt till husbehov (ej kräftfiske)
m. m. och dels norrl. vanhävdslagen 25/6 1909,
varigenom bolag förhindrades att nedlägga jordbruket i
stället för att utarrendera det. Jämväl i
bestämmelserna om ägostyckning infördes vissa restriktioner
(se Jorddelning.)
Dessa ursprungligen för Norrland och några
angränsande landskap avsedda särbestämmelser ha nu fått
vidsträcktare tillämpning. Bolag, förening och stiftelse
förbjudas i lag 18/6 1925 att förvärva fast egendom å
landet eller i stad och stadsliknande samhälle utom
det planlagda området, dock att K. B. kan medgiva
förvärv av egendom, som huvudsakligen har sitt värde
i åbyggnaden eller som tomt, upplagsplats, grus- och
lertag, torvmosse, vattenfall, fiske och annan dylik
- Nunnefjärilar
lägenhet. K. Maj:t kan lämna medgivande i några andra
fall, nämligen då fastigheten sedan den 1 juli 1925
tillhört bolag eller förening, då det hemman, varifrån
marken förvärvats, har kvar tillräcklig stödskog för
sitt jordbruk och ej berövats tjänligt odlingsområde,
vidare då bolaget eller föreningen som ägare av
angränsande fastighet skulle få stor nytta av förvärvet,
utan att jordbruket å det återstående hemmanet
märk-ligen försvagades, samt då bildande av egna hem,
bostäder o. d. avses. För att hindra lagens kringgående
genom att bolaget närstående personer i eget namn,
men för bolagets räkning förvärvade jord tillkom
bulvanlagen 18/6 1925.
De ovan berörda bestämmelserna i norrl.
arrendelagen 1909 gälla enligt lagändring från 1 aug. 1927
alla arrenden av 4—25 ha odlad jord på landet, då
fastigheten äges av bolag, ekonomisk förening eller
enskild person, som ej är mantalsskriven å fastigheten
eller därmed sambrukad och som äger den
huvudsakligen för att få annan inkomst än av jordbruk (t. ex.
genom skogsbruk). För sådan jord (om högst 25 ha
odlad jord och minst 4 ha inrösningsjord) i Norrland,
Dalarna, Värmlands och delar av Örebro län gälla
vid utarrendering ännu strängare villkor för ägaren.
Därjämte finnes särskild lag 27/6 1927 om uppsikt
å dessa jordbruk till förhindrande av vanhävd*.
Å. E-d.
Norrlands skogsvårdsförbund, se Skogsvårdsföreningar.
Norrlandsstarr, se Starr.
Norrländska nyodlingsfonden, se Nyodling.
Norska fjordhästen, se Hästraser.
Norska hästen, se Hästraser.
Nosema, se Binas sjukdomar.
Notering, se Prisnotering.
Nubb, se Spik.
Nubiska geten, se Getraser.
Nuklein, se Äggviteämnen.
Nukleoalhumin, se Äggviteämnen.
Nukleoproteider, se Äggviteämnen.
Nunnefjärilar betecknar spinnaifjärilar tillhörande
familj Lymantriidæ. Vanligen avses med N. dock
Barrskogsnunnan (Lymantria monacha), som
förekommer i olika varieteter i Europa och Asien och är
Nunnefjärilar. Barrskogsnunna.
695
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
