Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pastörisering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pastörisering —-
event. även vassie, avsedd till kreatursföda, med
mindre varan uppvärmts på föreskrivet sätt. Enligt
Sv. Förf.-saml. nr 549/1936 skall uppvärmningen ha
skett på sådant sätt, att varan ej ger reaktion vid
undersökning med Storehs peroxidasprov.
Pastörise-ringslagens efterlevnad övervakas av
Medicinalstyrelsen genom provtagare eller kontrollanter. Prov skall
tagas minst två gånger i månaden. Kostnaderna för
provtagning samt för undersökning, som utföres av
kontrollant, skola bestridas av vederbörande mejeri.
Enligt pastöriseri ngsförordningen, Sv. Förf.-saml. nr
737/1937, som avser till människoföda avsedd mjölk
och grädde, få nämnda varor ej försäljas eller
utbjudas i städer eller områden, där hälsovårdsstadgan
för städerna gäller, med mindre varan undergått
föreskriven P., mjölk, som levereras till mejeri dock
undantagen. Utan föregående P. får dock mjölk eller
grädde säljas, om hälsovårdsnämnd därtill givit
tillstånd. Sådant tillstånd kan givas, om de hygieniska
förhållandena i ladugården och vid mjölkbehandlingen
äro tillfredsställande enligt Medicinalstyrelsens
kungörelse den 7/6 1938 samt om besättningen antingen
är reaktionsfri eller är ansluten till det
statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos i smittfarlig form
hos nötkreatur. Kärl för nu avsedda varor skola
vara märkta med namnet å den gård eller det mejeri,
varifrån varan levererats, varjämte opastöriserad vara
skall betecknas med orden »ej pastöriserad».
E. C-g.
Pastöriseringsförordning, se Pastörisering.
Pastöriserinyslag, se Pastörisering.
Paternosterverk är ett uppfordringsverk, bestående av
ett ändlöst band med därå fästade skopor eller
med-bringare. Bandet löper över tvenne hjul, varav det
undre vanligtvis är dragande. Om skoporna, innan de
gå upp, få passera genom en behållare, innehållande
den vara, som skall uppfordras, komma de att fyllas
av densamma för att vid övre vändpunkten tömmas.
Ofta benämnes ett P. även elevator, t. ex. vid
tröskverket. N-g.
Patogen, sjukdomsalstrande.
Patologisk, sjuklig.
Pedigree (eng.), släkttavla*, användes både i
betydelsen antavla och stamtavla. Pedigree-djur betecknar
djur med känd härstamning. Med pedigreeurval
förstås inom växtförädlingen* renodling av avkomman
efter en enda individ. I. J-n.
Pedigreeurval, se Växtförädling.
Pedologi, marklära*.
Pegmatit, se Bergarter.
Pekinganka, se Ankskötsel.
Pektas, se Enzym.
Pektin, se Kolhydrater.
Pektinas, se Enzym.
- Penninggräs
Pektinjiisning. Genom inverkan av olika
bakteriearter, såväl aeroba som anaeroba (se Bakterier),
sönderdelas pektinämnena, som i växtvävnaderna
sammankitta cellulosafibrerna, varvid dessa frigöras
från varandra. Denna process använder man sig av
vid rötning av lin* och hampa. Granskad R. N-n.
Pelargonium är ett stort släkte av nävomas familj,
hemmahörande i Kaplandet. De stora prydliga, något
oregelbundna blommorna och lättheten att odla dem ha
gjort flera arter till omtyckta prydnadsväxter, såväl i
kruka som sommartiden utplanterade i rabatter och
grupper. Särskilt gäller detta former av P. zonale,
utmärkta av en mörk zonteckning i bladen. De
förökas genom sticklingar och äro på grund av den
saftiga stjälken ömtåliga för frost. De handnerviga
bladen äro hos en del former panacherade, och stå hos
murgrönspelargoniuin (P. peltatum) — ofta
använd som ampelväxt eller i balkonglådor — på
övergång till sköldnervighet. H. G. S.
Pelusker, se Grönfoder och Ärter.
Penningarv, se Lysing.
Penninggräs, skärvfrö (Thlaspi arvense) är ett
synnerligen vanligt ogräs av de korsblomstrigas familj.
P. är ettårig men ofta höstgroende; det utbildar
I
Penninggräs.
efter groningen en bladrosett, ur vilken senare en
förlängd stjälk skjuter upp, som uppbär spiralställda,
oskaftade ocli något pillikt stjälkomfattande blad samt.
en efterhand starkt förlängd klase av små vita
blommor. Skidorna äro platt hoptryckta, försedda med en
bred vingkant och till omkretsen nästan cirkelrunda.
Fröna äro plattade, mörkbruna. Särskilt bland
höstsäd men även bland vårsäd samt rotfrukter liksom i
trädgårdar och i glesa vallar är P. ett mycket vanligt,.
750
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
