Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Potatis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Potatis
Potatiskokare
något plattade, ögon grunda, skal vitt, kött vitt;
blommor rödvioletta, talrika; ej kräftimmun; ganska
allmän, i kvalitet lik Magnum Bonum. Östergyllen
(= Favorit); härkomst osäker; knölar runda, något
plattade, ögon medeldjupa; skal vitt, kött vitt;
blommor rödvioletta, talrika, ej kräftimmun. Allmänt odlad,
mera injölig än Magnum Bonum. Evergood (— Eldorado
eller Vit Drottning), engelsk sort; knölar rundovala,
släta, ögon grunda; skal vitt, kött vitt; blommor mycket
ljust blå violetta, fåtaliga; ej kräftimmun men ganska
motståndskraftig mot bladmögel. King Edward VII,
engelsk sort: knölar ovala, plattade, släta, ögon grunda,
skal vitt med karmosinröda fläckar kring ögonen. Kött
vitt—blekgult; blommor violetta, fåtaliga (knopparna
falla av); ej kräftimmun. Mycket hög kvalitet; denna
sort anses av många bättre än Magnum Bonum.
Jubel, tysk sort; knölar som Magnum Bonum;
blommor ljust rödvioletta, talrika; kräftimmun. Majestic,
engelsk sort; knölar ovala—långovala; ögon grunda,
skal vitt, kött vitt; blommor vita, talrika;
kräftimmun. Torde vara den allmännast odlade bland
kräft-immuna sorter. — Ingen av de hittills framställda
kräftimmuna sorterna kan i kvalitet mäta sig med de
bästa icke immuna. Stora förhoppningar synes man
emellertid kunna fästa vid en jämförelsevis ny engelsk
sort, Ben Lomond, som på senare år upptagits till
odling hos oss; den har rundovala—ovala, släta jämna
knölar med vitt skal och vitt kött. Mandelpotatis,
gammal lantsort; knölar långa med ofta något krökt
navelända, skal vitt, kött gult; blommor vita, talrika;
ej kräftimmun; högt skattad i Norrland; mycket
mottaglig för bladmögel. Erdgold, tysk sort; knölar
rundovala—långovala, ögon medeldjupa; skal vitt, kött
gult; blommor vita, ganska fåtaliga; kräftimmun.
Alpha (van Dorst), holländsk sort; knölar runda—
rundovala, skal vitt, kött gult; blommor rödvioletta,
ganska talrika; kräftimmun, något mjölig men f. ö.
av hög kvalitet. — Till den medelsena gruppen höra
flera gamla lantsorter såsom den vitköttiga Gammal
svensk röd, och de gulköttiga, kräftimmuna Leksands vit
och Jämtlands vit.
Sena sorter: Dessa utmärka sig ofta för en mycket
hög avkastningsförmåga, men ha i allmänhet en
medelmåttig kvalitet. Birgitta, svalövssort; knölar rundovala
— ovala, släta, ögon grunda, skal vitt, kött vitt;
blommor rödvioletta, talrika; ej kräftimmun. Ärran Consul,
Ärran Chief och Kerr’s pink äro engelska vitköttiga
sorter; samtliga kräftimmuna. Aekersegen, tysk sort;
knölar rundovala—ovala, ögon djupa, skal vitt, kött
gult, blommor vita; kräftimmun; mycket högt
avkastande.
Fabrikspotatis: De flesta av dessa äro sena; en del
av dem kunna även användas som matpotatis; detta
är särskilt fallet med Professor Wohltmann, gammal
tysk sort; knölar rundovala, buckliga; ögon ganska
djupa; skal brunrött, kött vitt; blommor ljust
rödvioletta, talrika; ej kräftimmun men tämligen
motståndskraftig mot de flesta sjukdomar; då den
därjämte ger hög avkastning, har den fått en mycket stor
spridning. Bland övriga mera framstående, rikt
givande fabrikssorter kunna nämnas:
Nektar, Weibullsholm; vitblominig, ej kräftimmun.
Deodara, tysk, mörkt rö.dviolettblommig, ej
kräftimmun. Parnassia, tysk, mörkt rödviolettblommig,
kräftimmun. Pepo, d:o. Stärkeragis I, ljust
rödviolettblommig, kräftimmun. Wekaragis, vitblommig, kräftimmun.
Klimat och jordmån. P. har en ganska stor
anpassningsförmåga, men den trivs bäst i trakter med svala
somrar och jämförelsevis riklig nederbörd. Den är icke
känslig för den i vårt land vanliga vårtorkan, men
under juli och augusti har torka och hög temperatur
ett menligt inflytande på knölbildningen; på hösten
kräver den framför allt värme och solsken. P. är som
bekant mycket ömtålig för kyla; redan vid en
temperatur av —1°C fryser blasten. De sena vårfrosterna äro
dock ej så farliga, eftersom P. under försommaren kan
skjuta nya skott, om den blir frostskadad; värre äro de
tidiga höstfrosterna, som avklippa tillväxten. P. kräver
luckra, väl torrlagda jordar; bäst är en måttligt
mullrik, vattenhållande, svagt sur sandjord. På torvjord
produceras höga skördar med jämförelsevis låg
stär-kelsehalt: torvjordspotatisen är den bästa till utsäde
men mindre god som matpotatis. På lerjorden trivs
P. ej, och kvaliteten blir dålig.
Odling. På lämpliga jordar odlas P. ofta och utan
olägenhet år efter år på samma plats. Bättre är dock
att lägga in den i en växtföljd, t. ex. mellan två
sädes-grödor eller, ännu bättre, efter baljväxter.
Bearbetningen till P. bör ha till mål att åstadkomma ett luckert
matjordslager och befria jorden från ogräs. Plog och
årder äro därvid de viktigaste redskapen. Jorden bör
höstplöjas djupt, och det gör ingenting, om man då
skulle få upp något av älven. Stallgödseln nedbringas
på våren med plog eller årder, och efter ett par
harv-ningar upplägges jorden i drillar för sättningen.
Lerjorden bör helst redan på hösten uppläggas i drillar.
P. har ett ganska måttligt näringsbehov, men höga
skördar kräva dock ganska stora mängder näring;
kalibehovet är relativt stort. Grundvalen för
gödslingen bör vara stallgödsel, 20—30 ton/ha; denna
kompletteras med 30—40 kg kväve, 40—60 kg fosforsyra
och 40—80 kg kali pr ha. Kvävet bör helt eller delvis
ges i ammoniakform. Kalit bör ges i högprocentigt
salt, eftersom detta innehåller mindre klor pr kg kali;
alltför stora mängder klor har en menlig inverkan på
kvaliteten. Utomlands använder man sig ofta av klorfria
salter, t. ex. svavelsyrad kalimagnesia, men dessa
ställa sig ganska dyra hos oss.
762
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
