Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reaktion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reaktion
Relativ avbetningstid
för samma mängd bas, säger man, att den förra
lösningen är bättre »buffrad»; man talar om
buffertlösningar, buffertverkan etc. Rent vatten är synnerligen
dåligt buffrat, då redan ytterst små mängder syra
eller bas åstadkomma stora förändringar i
reaktionstalet. I samband med begreppet reaktionstal talar
man ibland om »aktuella surhetsgraden», då talet
angiver hur mycket svra, som är »aktuell», d. v. s.
motsvaras av avspaltade vätejoner, till skillnad från den
»potentiella surhetsgraden», som skall angiva hur stor
mängd syra som totalt finnes närvarande i överskott
över baser. Båda begreppen äro illa definierade och
böra undvikas.
På grund av reaktionstalets vidsträckta användning
i lantbruksvetenskapen och även i det praktiska
jordbrukets tjänst (i samband med frågor rörande
jordens kalkbehov, inläggning av ensilage m. m.) har
dess mätning intresse. Den brukar ske med hjälp av
färgindikationer (jfr Indikator) eller med någon s. k.
elektrometrisk metod, vilken dock fordrar tillgång till
rätt dyrbar apparatur; båda metoderna lämpa sig väl
för utförande i stora serier och kunna då genomföras
mycket billigt. H. E-r.
Reaktionsfritt djur, se Tuberkulos.
Recessiv, se Ärftlighetslära.
Red Poll, se Nötkreatursraser.
Redskap. För att beteckna de mekaniska hjälpmedlen
vid lantbruket användes antingen beteckningen R.
eller maskiner. Vanligen brukar man kalla de mindre
R. och de större maskiner, ehuru någon bestämd
gräns härvidlag ej kan angivas.
Då den mänskliga arbetskraften blivit allt dyrare
och svårare att anskaffa, ha maskinerna fått allt
större betydelse i lantbruket. Det ligger dock i
lantbrukets mångskiftande natur, att man där aldrig helt
kan komma ifrån handarbetet.
Lantbruket blir mer omväxlande ju flera maskiner,
som användes; inom industrien är det tvärtom.
Maskinerna underlätta alltid arbetet, och så snart de kunna
få tillräcklig användning, förbilliga de också
detsamma. Först genom maskinerna ha många arbeten
möjliggjorts och ofta utföra de arbetet bättre än vad
som varit möjligt för hand. Så är t. ex. förhållandet
med radsåningsmaskinen, konstgödselspridaren,
självbindaren o. s. v. Radsåningsmaskinen sparar minst
10 % av utsädet och medför jämnare uppkomst av
säden, konstgödselspridaren sprider jämnare och
självbindaren minskar förlusterna av spillsäd med
c:a 4 %, allt jämfört med handarbete.
För att minska kostnaderna för maskinerna
erfordras främst, att de få tillräcklig användning, vilket
alltså hänvisar de mindre jordbruken till gemensam
maskinanvändning (se Maskinförening och
Maskinhål-lare). Vidare fordras omsorgsfull skötsel och vård av
alla maskiner och redskap. Vården bör inriktas på
förvaring under tak, grundlig rengöring och insmörjning
av rostande delar vid säsongens slut samt reparationer
i god tid. N-g.
Redskapsförening, se Maskinförening.
Rcdskapsprovning, se Maskin- och redskapsprovning.
Rcduktas, se Enzym och Mjölk.
Reduktasprov, se Mjölkbedömning.
Reduktion är en kemisk term, som innebär, att ett
ämne berövas syre, oftast genom att det kommer i
beröring med något annat ämne (reduktionsmedel),
som förmår upptaga syret. Jfr Oxidation. O. S-g.
Ileduktionsdelning, se Cell.
Rcformlupin, se Lupin.
Refrigerator, se Kylmaskiner.
Regel kallar man vanligen de tvärträ, som inläggas i
vågrät ställning mellan stolparna i en st.olpvägg, dels
över fönster och dörrar samt under fönster, dels i
väggfält för att avdela dessa. G. B-r.
Regenerativapparat, se Pastörisering.
Regcnorativpastör, se Pastörisering.
Regleringsventil, se Kylmaskiner.
Regn, se Nederbörd.
Regntid, se Klimat.
Reichert-Meissls tal, se Fettbestämning.
Rekognitionsskog, r.-liemman. Till bergsbrukets
understöd anvisade Gustav Vasa och hans efterträdare
behövliga skogsanslag, och under 1600-talet var
regeringen intresserad för att skogarna skulle sparas för
bruk och bergverk. Enligt K. Brevet 14/3 1689 skulle
dessa erlägga en låg avgift till erkännande (recognitio)
av Kronans äganderätt, rekognitionsavgift, beräknad
efter mängden uttagna skogsprodukter. Av R. funnos
dels till järngruvorna anslagna gruvskogar
(R.-avgif-ten för dessa borttogs 1696, men återinfördes 1824),
dels till hyttorna anslagna bergslagsallmänningar och
dels hammarverkens R. i inskränkt bemärkelse. Enligt
K. K. 4/2 1811 skulle undersökas, hur stor areal av
dessa skogar — utom gruvskogar — som vore behövlig
för bruken och bergverken, och denna areal skulle få
skatteköpas (se Jordnatur) mot erläggande av 6 års
räntor, resten (enligt K. Brev 16/3 1824) indelas i
hemman, R.-hemman, och försäljas till skatte å
offentlig auktion. Under de närmaste åren försåldes
c:a 334 000 ha R., och nu återstå 27 gruvskogar om
23 124 ha samt 1 R. om 6 861 ha. K. K. 17/10 1919
har upphävt rätten att skatteköpa R. Å. E-d.
Rekrytering av en djurbesättning. Härmed förstås
besättningens förnyande genom inköp eller pålägg för
att fylla luckorna efter utgångna djur.
Rekryteringsprocenten anger storleken av R. årligen. Som en
normal R.-% för mjölkkor kan anses 17—20 %. I. J-n.
Relativ avbetningstid är ett uttryck för huru hastigt
en fålla avbetas och anger förhållandet mellan av-
785
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
