Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skelett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skelett av nötkreatur.
P pannben, N näsben, U underkäksben, H^ första och H, sjunde halskotan, B! första och Bi3 trettonde bröstkotan, Lj
första och L, sjätte ländkotan, R[ första och R13 trettonde revbenet, K korsbenet, Sx första svanskotan, Bb
bogblads-brosket. 1 bogbladet, 2 överarmsbenet, 3 armbågsbenet, 4 underarmsbenet, 5 framknäets småben, 6 mellanfotsbenen
7 kotseneben, 8 kotben, 9 kronben, 10 klövben, 11 höftbenet (höftbensknölen), 12 bärbenet, 13 lårbenet, 14 knäskålen,
15 stora skankbenet, 16 hasbenet.
Skelett
Skelett
mellan nackbenet och första halskotan, nackleden,
möjliggör huvudets rörelse i olika riktningar.
Bålens ben utgöras av kotorna, som bilda ryggraden,
revbenen och bröstbenet. Kotorna äro opariga ben, som
ligga i kroppens mittlinje och sträcka sig från huvudet
till yttersta svansspetsen. De äro alla byggda efter
en och samma grundtyp och bestå av en nedre tjock
del, kroppen, och en övre tunnare del, bågen. Mellan
båge och kropp finnes en öppning, ryggmärgskanalen,
vilken innesluter ryggmärgen.
Halskolorna äro hos alla husdjuren 7 till antalet.
Den första halskotan kallas allas, och den andra
tappkotan. Ryggkotorna äro 18 hos hästen, 13 hos idisslarna
och 14 hos svinet. Dessa kotor äro försedda med
ledpannor mot revbenen samt ha långa tornutskott,
särskilt hos hästen. Ländkotorna äro 6 hos häst och
idisslare, 7 hos svinet. De utmärka sig genom stora
horisontella tvärutskott. Korskotornas antal är hos häst och
nötkreatur 5, hos får och svin 4. Dessa kotor
sammanväxa med varandra till ett ben, korsbenet.
Svanskotornas antal varierar starkt men är hos häst och
nötkreatur 15—20. Kotorna äro förenade med varandra
dels genom ledgångar mellan kotornas ledutskott, dels
genom band. Särskilt är bandapparaten starkt
utvecklad i halsregionen, där det elastiska nackbandet sträcker
sig från ryggkotornas tornutskott till halskotorna och
nackbenet.
Revbenen äro långa, bågformigt böjda ben; lika
många par som antalet ryggkotor. Nederst sluta de
med brosk, revbensbrosk. De främre revbensparen äro
medelst dessa brosk förenade med bröstbenet. De
övriga, de falska revbenen, sluta sig med sina brosk intill
varandra. Bröstbenet ligger på botten av brösthålan.
Bakåt fortsätter det i en bred broskskiva, kallad
skovelbrosket.
Lemmarnas ben. De främre extremiteterna äro genom
bogbladen och muskler fästa vid bålen. Bogbladets
översta ända är icke förbenad och kallas
bogbladsbros-ket. Överarmsbenet är ett kraftigt rörformigt ben, som
upptill bildar ett ledhuvud mot bogbladet. Bakom
underarmsbenet, hos häst och nötkreatur fastvuxet vid
detta, ligger armbågsbenet. Dess övre ända räcker upp
över underarmsbenet och kallas armbågsutskottet.
Framknäets ben, som motsvara handlovens ben hos
människan, äro ordnade i 2 rader och 7—8 till antalet.
De följande benen i foten äro olika till antalet hos våra
olika husdjur. Hos den entåiga hästen kommer närmast
framknäets ben: Skenbenet (mellanfotsben) med 2
rudimentära ben vid vardera sidan, de s. k.
florettbenen. Nedåt ledar det mot kotbenet. Bakom denna
ledgång ligga två kotseneben. Nedom kotbenet kommer
kronbenet och sist hovbenet, som är halvmånformigt.
Nötkreaturen ha tvenne med varandra sammanvuxna
mellanfotsben samt sedan i varje tå motsvarande ben
som i hästens fot. Lättklövarna innehålla blott
ben-rudiment, som ej stå i direkt förbindelse med fotens
övriga ben. Svinen ha fyra tår, två kraftigare och två
svagare utvecklade.
824
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
