Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skidframfall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skidf ramfall
Skiffer
ligga högt med denna. Om ett S. ej självt glider in,
när kon reser sig, bör det avtvättas med desinfekterande
lösning, insmörjas med olja eller vaselin och föras in.
Om icke enbart högt bakdelsläge kan förhindra
uppkomsten av S., är det klokast att anmoda veterinär att
sy ihop skidläpparna. Sådan suturering företages
vanligen med grov metalligatur, vilken kan kvarsitta i
flera månader. N. L.
Skidkatarr. Med smittsam S. eller knututslag avser
man en hos nötkreatur förekommande lindrig katarr
i skidans slemhinna, vilken i regel är begränsad till
skidans bakersta parti strax innanför blygdläpparna.
S. yttrar sig framförallt med en ansvällning och rodnad
av de här belägna små lymffolliklarna, och om en
utpräglad katarr föreligger, därjämte med en rodnad,
något ansvälld och varbelagd slemhinna. S. har tidigare
tillmätts en oerhört stor betydelse, ocli man trodde i
slutet av förra århundradet, att den var orsak till både
kastning, brummarsjuka och ofruktsamhet överhuvud
taget. Numera har den uppfattningen högst väsentligt
ändrats, och de flesta veterinärer äro numera av den
uppfattningen, att S. är av relativt underordnad
betydelse.
Det må här framhållas, att S. ingalunda är ett
enhetligt sjukdomsbegrepp. Yi kunna skilja mellan en enkel
S., som sannolikt kan stå i samband med
nutritions-rubbningar eller hormonala rubbningar, S. framkallad
av bakterieinfektion och S. framkallad av
trichomo-nader.
1. Den enkla S. anträffas i de allra flesta ladugårdar
och finnes hos både kalvar och kvigor samt hos kor,
som ha kalvat. Den synes uppträda i mest utpräglad
form under vårvintern och framträder tydligast hos
kvigor, som löpa om. Det kan här icke gärna röra sig
om en parningsinfektion, ty kalvar, som aldrig
betäckts visa liknande symtom. Däremot synes det,
som om den mekaniska retningen, som betäckningen
medför, skulle kunna akutisera en S. Man kan även
se katarren utpräglad hos äldre kor, som kastat eller
stått med kvarbliven efterhörd. När det gäller frågan
om orsaken till S., får man ej se bort från möjligheten,
att den kan stå i samband med en bristsjukdom eller
möjligen med en rubbning i inre sekretionen. Den
återkommer i vissa besättningar i regel år från år i varje
kviggeneration och uppträder svårast vid den tid på
året, som är längst avlägsen från föregående
betessäsong. Om man sedan på sommaren släpper ut
kvigorna på bete tillsammans med en tjur, finner man i
regel på hösten, att dräktigheten är mycket god.
Kvigorna i 1 %-årsåldern fà 0fta under vintern stå på
relativt ensidig eller bristfällig utfodring både vad det
gäller äggvita, mineralämnen och vitaminer och visa
ofta samtidigt anlag för fettansättning. Möjligt är, att
på grund av den ensidiga utfodringen vissa hormonala
rubbningar kunna uppstå. Det bör således observeras,
att man knappast har rätt att utan vidare betrakta
den enkla skidkatarren som en infektionssjukdom. I
första hand bör man som behandling ordna en
allsidig utfodring och försöka åstadkomma motion i det
fria för ungdjuren.
2. S. orsakad av bakterieinfektion. I vissa
besättningar kan man finna, att både kvigor och kor löpa
om i alltför stor utsträckning och att de ofta få varig
flytning från skidan 2—4 dagar efter betäckningen.
Undersökning av korna visar dagarna efter
betäckningen en skidkatarr, och i vissa fall kan man även anträffa
en förstorad livmoderhals. Om man tar spermaprov
(helst i artificiell vagina), kan man ofta finna
infektionsämnen i sperman, i många fall streptokocker, och
ofta kan man, sedan tjuren slaktats, även påvisa
infektionsämne i sädesblåsorna. I andra fall kan tjuren,
utan att själv vara smittbärare, överföra
infektionsämne från ko till ko, något som tämligen ofta
förekommer inom tjurföreningar. Med största sannolikhet
kan tjuren på detta sätt överföra ett flertal skilda
infektionsämnen, vilka kunna giva upphov till en
infektiös skidkatarr. Har man diagnosen klar, gäller det
att avlägsna tjuren, om denne är smittbärare, samt att
införa en rigorös betäckningshygien.
3. S. orsakad av trichomonader kan även medföra
ofruktsamhet och kastning på tidigt stadium.
Tricho-monadinfektion är ännu ej påvisad i vårt land, men då
enstaka fall inträffat i grannländerna, är det möjligt,
att den även kan finnas hos oss men sannolikt ej i
större omfattning. (Se även Ofruktsamhet).
I de fall då S. skall bli föremål för en lokal medicinsk
behandling gäller att använda så svagt verkande medel
som möjligt. Starkt retande medel kunna åstadkomma,
itt skidslemhinnan ödelägges, och att vid läkningen
en skidförträngning uppstår. Om omlöpningar äro
allmänt förekommande i en besättning, bör diagnosen S.
aldrig sättas, förrän en spermaundersökning gjorts. I
många fall har diagnosen misstänkt S. efter en
spermaundersökning fått vika för en tydligt påvisbar sterilitet
hos tjuren. N. L.
Skiffer kallas ett flertal olika bergarter,* som alla
utmärkas därav, att de lätt låta klyva sig i ganska tunna
skivor. Vanligast är lerskiffer, som ofta påträffas i vårt
lands kalktrakter. Glimmerskiffer, som är hårdare,
förekommer flerstädes, särskilt i Norrlandsfjällen.
Båda användas till taktäckning, som golvsten m. m.
P. E.
Oljeskiffrar äro svarta eller svartbruna, på
bituminösa ämnen rika skiffrar, som vid
upphettning utan lufttillträde avgiva mineraloljor.
Olje-skiffrar brytas särskilt i Skottland, Frankrike och
Estland för framställning av brännoljor m. m.
Alun-skiffrarna i Östergötland, Västmanland och Närke
826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
