Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skravelsjuka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skravelsjuka -
mögna att resa sig. Huden är torr och fastsittande vid
underlaget genom den subkutana avfettningen. leke
sällan uppträda eksem, vilka förvärras, genom att kon
slickar sig. Hårremmen blir stripig, håren lossna och
kunna ibland plockas bort i sammanhängande partier,
särskilt å ryggen och över utstående hudpartier. Vid
framskriden avmagring föreligger samtidigt blodbrist.
Temperaturen är normal, men kan mot slutet bli
sub-normal. Digestionsarbetet blir förlångsammat och
buken tom och uppdragen. Träcken avgår i små
portioner och är torr, småbollig och mörk till färgen.
Sexualfunktionerna ligga i utpräglade fall helt nere; hos
hondjur kommer ingen brunst, hos handjur uppträder ofta
betäckningsimpotens. Som komplikation inträffar ofta
hos dräktiga djur vattusot i fosterhinnorna, varigenom
buken kan bli starkt utspänd. Denna komplikation
försämrar i hög grad tillståndet och minskar utsikterna
till förbättring (se Livmodervattusot).
Den icke komplicerade S. har ett kroniskt förlopp och
sträcker sig ofta över flera månader. Oftast börjar
sjukdomen på vintern och fortskrider över
vårmånaderna, då den når sin kulmen i april, maj och juni. Kor,
som ha tillräckligt stora krafter att uthärda den första
betestidens strapatser, repa sig i regel under sommarens
betesgång.
Behandlingen av S. skall inriktas på förebyggande
åtgärder. Särskilt viktigt är härvid, att jorden erhåller
fosfater. Enligt Svanberg bör superfosfat ges; helst 200
kg till varje tunnland i vall, helst även till
betesmarkerna, om dessa ligga så till, att det lönar sig. Viktigast
är, att första och andra årets vallar erhålla fosfater.
Foderstaten bör göras så allsidig som möjligt. Om man
ej har tillgång till rotfrukter, böra korna ha melass.
Foderstaten kompletteras med mineralfoder. Sedan
sjukdomen utbrutit, kan i vissa fall goda resultat nås
med medicinsk behandling, men i vissa fall medför
sådan icke det önskade resultatet. Försök, som de
senaste åren utförts inom vissa skravelsjukeområden i
Dalarna, ha visat, att man i sådana fall kan få
förvånansvärt goda resultat på relativt kort tid, genom att ge de
sjuka djuren hö av god beskaffenhet från annan trakt.
Sedan djuren börjat smaka på det främmande höet, har
det i regel ej dröjt många dagar, förrän de börjat äta av
det,och sedan de förtärt 50—100 kg, ha de i regel varit
fullt återställda och sedan hållit sig friska under
återstoden av stallfodringsperioden, fast de stått på gårdens
eget foder. N. L.
Skrinda. För körning av stråfoder och säd anbringas
på arbetsvagnarna, på en planbotten eller på en botten
av stegar, grindar av olika beskaffenhet. Ett sådant
vagnsöverrede brukar kallas S. N-g.
Skritt, se Gångart.
Skruv. En S. ingängas direkt i godset till skillnad från
en bult*. Vanliga träskruvar med platt eller kullrigt
- Skummjölk
huvud användas mest för träförbindelser. S. k. franska
S. äro träskruvar med skallen utformad som en mutter
och skruvas in med skruvnyckel. Sådana S. kallas
även skallskruvar och användas ibland för ingängning
i järn. S., som inskruvas med skruvmejsel, såsom de
förut nämnda träskruvarna, kallas spårskruvar.
Spårskruvar användas också för ingängning i järn. S. såsom
transmissioner, se Kuggväxel. N-g.
Skruwäxel, se Kuggväxel.
Skruvväxelseparator, se Separator.
Skråp, se Pestskråp.
Skrädning, se Bilning.
Skränkning, se Hjul.
Skräppa, se Syra.
Skräppesyra, se Syra.
Skuggning företages på växthus och drivbänkar för
att skydda därunder befintliga kulturer mol för starkt
solsken. S. sker endera med krita, som sprutas på eller
med glest vävda vass- eller jutemattor. Kritskuggan
för sitta kvar över sommaren, mattorna rullas endast
över vid solsken. Nyplanterade växter behöva ofta
skuggas även ute. Detta kan ske med lövbärande gren,
matta e. dyl. S. G—n.
Skulle kallas det utrymme, som vid en lantgårds
stallbyggnader är beläget över stallrummen. På S.
härbärgeras djurens vinterförråd av foder o. dyl. I gamla
tider med dess trånga och låga byggnader rymde S.
endast höskörden och ofta ej ens denna, utan en del
fick jämte övrig gröda läggas i logen.
Efter hand ha emellertid stallbyggnaderna mer och
mer börjat byggas i höjden med mycket höga S.,
detta för att möjliggöra användandet av hiss.
S. får därigenom en sådan storlek, att den förutom
höskörden även rymmer halm för foder och strö. I
våra dagar, sedan direkttröskningen börjat
praktiseras, kan man även se exempel på att utrymmet över
ladugården tilltages så rikligt, att det ej blott fungerar
som S. i egentlig mening utan helt ersätter loge och
t. o. m. inrymmer magasin och tröskplats m. m.
G. B-r.
Skumdämparc. Vid användning av öppna separatorer
inblandas mer eller mindre luft i skummjölken,
varigenom skum bildas. För att såvitt möjligt avlägsna
skummet, användas olika slag av skumdämpande
apparater, t. ex. skumdämpande centrifugalpumpar eller
speciellt konstruerade skumdämpare. Dessa senare ha
roterande vingar under en huv och apparaten fästes
på skummjölkskaret. Vid vingarnas rotation piskas
skumblåsorna sönder. E. C—g.
Skummjölk eller separerad mjölk är den fettfattiga
delen av helmjölk (se Mjölk), som erhålles vid fettets
avskiljande från helmjölken genom separering. Den
innehåller 0,03—0,05 % fett och c:a 91 % vatten;
övrig sammansättning är i stort sett lik helmjölkens.
54—905197
845
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
