Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sköldlöss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sköldlöss
Skördemaskiner
finner man också ofta små, gula, fjällliknande arter,
bl. a. gula palmsköldlusen (Aspidiotus hederae
Vall.). Denna avsöndrar ett sekret, som bildar en
ett par mm vid sköld över den lilla vanliga gula kroppen
och de avlagda äggen. På samma sätt avsöndrar
kommasköldlusen (Lepidosaphes ulmi L.) en sköld
över äggsamlingen. I detta fall får skölden formen av
ett brunfärgat kommatecken, är bred i ena ändan och
smal i den andra, den främre, under vilken själva
djuret ligger. Liknande är förhållandet med den på
pil- och rönnstammar ytterst vanliga pilsköldlusen
(Chionaspis salicis L.), vilkens sköldar äro mer eller
mindre vita, hos honan päronformade, hos hanen
ytterst små, nästan rektangulära. Sköldlössen bekämpas
i regel lätt genom besprutning med svavelkalkvätska,
om angreppen gälla förvedade växter. I växthusen
användas kontaktmedel, oftast nikotinhaltiga, när det
gäller ömtåliga växter, eller begasning med cyan. I
många fall äro dessa sköldlusarter, särskilt ullössen,
ytterst motståndskraftiga och svåråtkomliga, varför
ej sällan minutiös rengöring för hand är nödvändig.
A. T.
Skönlietsranka, (Eccremocarpus scaber), en chilensk
bigoniacé, som hos oss odlas på kalljord i mellersta
Sverige. Den är mycket snabbvuxen. S. har
två-pariga blad med grenigt klänge samt rödgula
blommor i klasar. G. Dbg.
Skönhetsöga (Calliopsis), ett amerikanskt
composité-släkte, utmärkt av pardelade blad och stora, ofta
ensamma korgar med tandade kantblommor, som
merendels äro tvåfärgade, diskblommorna ofta mörka. Ett
par ettåriga arter, C. tinctoria och 0. cardaminifolia
äro vanliga prydnadsväxter. H. G. S.
Skörbjugg, se Vitaminer.
Skördeapparat, se Slåttermaskin.
Skördeberäkning, se Skördeenhet.
Skördeenhet. För att få ett enhetligt uttryck för den
samlade avkastningen av växtprodukter från en gård,
ett skifte eller större enheter brukar man omräkna
samtliga växtprodukter till S. Liksom för
foderenheten* har man därvid tagit ett kg korn som enhet och
för samtliga andra växtprodukter uträknat hur stora
mängder av dessa, som i fodervärde motsvara ett kg
korn. Vid beräkningen användas alltså samma tabeller
som för foderenhetsberäkningen. Man får vid
beräkning av skörden icke endast medräkna kärna, rötter
o. d. huvudprodukter utan även halmen, blasten o. s. v.
N-g.
Skördemaskiner. Som S. för säd kunna användas
slåttermaskiner* med skördeapparat, självavläggare och
självbindare. På senare tid har även i vårt land
skörde-tröskan börjat användas.
Självavläggaren har en skärapparat och bakom denna
en plattform, på vilken den skurna säden faller. Den
stående säden föres av räfsorna ned mot plattformen
samtidigt som den avskäres, varefter räfsorna åter
höja sig. På grund av räfsmekanismens konstruktion
kan genom olika inställning vilken räfsa som helst
bringas att fällas ned tätt efter plattformen och
därigenom avlägga det skurna på marken. Stommen till
maskinen bildas av en gjuten bottenplatta, varpå
stativet för räfsmekanismen vilar. Stommen uppbäres
av ett stort hjul, huvudhjulet. Dessutom finns ett litet
stödhjul, som under arbetet sitter på en axeltapp
utanför plattformen. Vid omställning till transport vevas
maskinen upp så högt, att det under maskinen sittande
stödet kan fällas ned. Därefter lossas stödhjulet,
för-reglingen, som håller plattformen i arbetsläge, drages
ut, varefter plattformen fälles upp. Efter det räfsorna
sammankrokats i sitt högsta läge, anbringas stödhjulet
på den under plattformen sittande axeln.
Självbindaren vilar i sitt arbetsläge på ett större
kör-hjul och ett mindre stödhjul. Den rätt invecklade
ramen göres av profilstål eller plattstål samt stålrör,
förenade med bultar och nitar. Ramen kan höjas och
sänkas i förhållande till körhjulet. Från körhjulet
överföres rörelsen genom en kedja till mellanaxeln och i
fortsättningen användes både kugghjul och kedjor som
transmissioner. Om bindaren drages av traktor, kan
man anordna direktdrivning av bindaren från traktorn.
Bindaren bör då vara speciellt byggd för traktordrift.
Kraften överföres från en axeltapp i traktorns bakre
del till bindarens första mellanaxel genom en med
tvenne polhemskopplingar försedd axel. Om bindaren
är direktkopplad, ha dess arbetande organ samma
hastighet även om körhastigheten minskas, vilket särskilt
är fördelaktigt vid skärning av liggsäd.
Skördemaskiner. Fig. 1. Självbindare med stavhaspel,
axlyftare och torpedstråskiljare (från A.-B. Arvika
Verken).
Bindarens haspel för säden mot skärapparaten
(kniven). Haspeln utgöres antingen av ribbhaspel eller
stavhaspel (fig. 1). Den senare förmår upplyfta även
mycket svår liggsäd. I liggsäd böra på fingerbalken
848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
