Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sorbus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sorbus -
Sorbus, se Oxel och Rönn.
Sorkar äro gnagare, som i hög grad erinra om råttor,
med vilka de därför ofta förväxlas. Från råttorna
skiljas de lätt därpå, att de ha ett mera avrundat och
trubb-nosigt huvud, öron, som äro ej alis eller föga
utskjutande ur fällen, samt en jämförelsevis kort svans. I
motsats till råttorna äro alla hithörande arterutom husdjur,
vilka genom sina tunnlar i jorden underminera marken
och genom sina gnag skada växter av mångahanda
slag. Den största av våra arter är vattensorken
(Arvi-cola terrestris L., amphibius L.,) vilken också plägar
kallas »jord- eller mullsork», emedan den ofta träffas
långt från vatten. Denna S. blir c:a 15 cm lång och har
en 7—8 cm lång svans. De vid vatten levande
individerna äro mörkt, nästan svartaktigt gråbruna, medan
de, som leva långt från vattendrag, äro bruna och på
buken ljusare. Talrikast är denna S. i närheten av
vatten, såväl rinnande som stillastående, såväl inuti landet
som vid kusterna. Födan utgöres av underjordiska
växtdelar, varför vattensorken nödgas gräva ett
vidlyftigt system av gångar i marken, här och var
uppkastande jordhögar. I vatten simmar och dyker den
förträffligt. Ibland gör vattensorken stor skada i
rotfrukts- och potatislanden, men långt större åverkan
gör den i fruktträdgårdarna, där den kan gnaga av
rotkronan på t. o. m. rätt stora träd, så att dessa falla
omkull. "Vattensorken ligger ej i vintersömn. Den
samlar därför vinterförråd av föda i en särskild kammare,
belägen i närheten av boet, som vanligen ligger på
större djup än gångarna, under en sten, en trädrot el.
dyl. Betydligt allmännare är åkersorken (Microtas
agrestis L.). Denna blir endast c:a 10 cm lång och har
en 3—4 cm lång svans. Färgen är mörkt gråbrun med
svarta stickelhår och gråvit buk. Den är ytterst allmän
på gräsmarker och fleråriga vallar, men kan också vara
talrik i trädgårdar och plantskolor. På den
vegetations-klädda marken gör den sina gångar huvudsakligen i
själva marktäcket, medan den i den mer el. mindre
öppna jorden gräver tunnlar tätt under jordytan.
Åkersorkens skadegörelse på den örtartade vegetationen är
hos oss sannolikt av mindre betydelse. Däremot
anställer den stundom betydande skada på unga träd
och buskar genom att gnaga av barken ovan mark.
Detta inträffar huvudsakligen under snörika vintrar,
ty S. kunna då bekvämt komma åt stammar och
grenar så högt upp snön når. Trampar man till snön,
eller skaffar man bort den kring trädstammarna,
uteblir i regel denna skadegörelse. "Värdefulla träd kunna
skyddas genom att man omger stammarna med
finmaskigt metallnät. Då det gäller vattensork, planteras
träden inom i jorden nedgrävna cylindrar av
galvaniserat järntrådsnät med så fina maskor, att
vattensorkarna ej gå igenom dessa. Båda slagen S. kunna
fångas i fällor, som placeras i bebodda tunnlar. Man
-Sotdagg
kan även söka komma djuren till livs genom
utläggning av t. ex. strykninbehandlad säd eller med av
»ra-tin» fuktade brödbitar. I förra fallet måste man
vidtaga sådana åtgärder, att giftkornen ej bli förtärda av
fåglar eller andra djur. Då det gäller vattensorken,
trampas alla upptäckbara ut- eller ingångshål igen
dagen för utläggningen, som sedan endast äger rum i
nyöppnade och sålunda bebodda gångar. Vattensorken
kan även dödas med giftiga gaser, som ledas ned i
gångarna. Med en grov slang kan man leda
förbränningsgas från en bilmotor ned i gångarna. Denna gas
dödar S. men kan även göra skada på vegetationen i
tunnlarnas omedelbara närhet. A. T.
Sort, se Art.
Sorterare, se Tröskverk.
Sortering. Fordringarna på den saluförda varan ha
alltmera skärpts och en noggrann S. erfordras därför
i de allra flesta fall, om betalning efter högsta pris
skall kunna erhållas. Spannmålen sorteras i de
dubbel-rensande tröskverken till vanlig kvarnvara men måste
för att bli utsädesvara ytterligare rensas och sorteras
(se Rensning). Potatisens S. är reglerad genom Kungl.
Lantbruksstyrelsens kungörelse nr 4 av 31 juli 1936.
Även för många övriga produkter, exempelvis äggen,
äro åtgärder vidtagna för att uppnå noggrann S.,
varigenom köparen skall erhålla garanti för att den
köpta varan är av enhetlig och önskad beskaffenhet.
Sådana åtgärder verka stimulerande på köplusten hos
konsumenterna och få därför anses vara mycket
berättigade. N-g.
Sorteringsbom, se Flottning.
Sortiment, inom skogsbruket och trävarurörelsen ofta
använt uttryck för virkesslag. i?. L-k.
Sort- och stamäkthet, sortrenhet. Med sort- och
stamäkthet förstås, att varan är av uppgiven sort, stam
eller annan kulturform. Med sortrenhet, som endast
kan bestämmas hos typiskt självbefruktande
växtslag såsom t. ex. sädesslagen (utom råg), betecknar
man en varas frihet från inblandning av andra sorter
eller avvikande typer av växtslaget i fråga. Sortrenhet
kan betraktas såsom en högre grad av sortäkthet,
vilket framgår därav, att i enlighet med frökontrollens
regler får inblandningen av främmande sort hos
sädesslagen uppgå hos en sortäkta vara till högst 3 %,
men hos en sortren till blott 1 à 2 pro mille. Anförda
förhållanden fastställas i regel genom kontrollodling
(se Fältkontroll); dock kan sortäkthet hos korn
vanligen laboratoriemässigt bestämmas. H. W-e.
Sotdagg, sotliknande överdrag på växtdelar, bildat av
ytligt levande svampar med mörkfärgat mycel
(Cal-dariomyces, Fumago, Torula m. fi.). Oftast växa dessa
svampar i det exkret, som avsöndrats av bladlöss.
S. i egentlig mening gör ingen annan skada än den,
som kan uppstå genom att ljuset hindras tillträde till
868
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
