Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges handelsträdgårdsmäsfareförbund
Svinavel
Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund, se
Trädgårdsförening.
Sveriges hemkonsulenters förening, se
Hemkonsulenters förening, Sveriges.
Sveriges häradsallmänningsförbund, se
Skogsägareföreningar.
Sveriges jordbruk, se Jordbruk, Sveriges.
Sveriges jordbrukskonsulenter, Föreningen, se
Föreningen Sveriges Jordbrukskonsulenter.
Sveriges kaninavelsföreningars riksförbund, se Ka-
ninavelsföreningars riksförbund.
Sveriges koloniträdgårdsförbund, se Trädgårdsförening.
Sveriges konditionerande trädgårdsmästares förbund,
se Trädgårdsförening.
Sveriges lantbruksförbund, se Lantbrukssällskap,
Sveriges Allmänna.
Sveriges lantbrukslärareförbund, se
Lantbrukslärarförbund, Sveriges.
Sveriges länsfiskeritjänstemän, Föreningen, se
Föreningen Sveriges länsfiskeritjänstemän.
Sveriges officiella statistik, se Statistiska centralbyrån.
Sveriges pomologiska förening, se Trädgårdsförening.
Sveriges pälsdjursnppfödarcs riksförbund bildades 1926;
antal medlemmar omkr. 1 500. Expedition:
Solnavägen 81, Stockholm. I. J-n
Sveriges skogsägareförbund, se Skogsägareföreningar.
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, se
Skogsägareföreningar.
Sveriges slaktcriförbund, se Slakteriförbund, Sveriges.
Sveriges stärkclseproducenters förening u. p. a.,
stiftades 1927. Antalet medlemmar år 1940 uppgick till
2 600 vid 137 fabriker.
Sveriges trädgårdskonsulenter, Föreningen, se
Föreningen Sveriges trädgårdskonsulenter.
Sveriges utsädesförening, se Utsädesförening, Sveriges.
Sveriges vandringsrättarförbund, se
Vandringsrättar-förbund, Sveriges.
Sveriges äggcxportörers förening stiftades 1933 och
liar till ändamål att främja svensk äggexport.
Antal medlemmar 1940 var 13.
Sveriges äggintressenters förening, u. p. a., stiftades
1934 och har till uppgift stt främja medlemmarnas
ekonomiska intressen. Åi 1940 var antalet medlemmar 49.
Svett är en exkretionsprodukt från huden. Den består
av 97,5—99,5 % vatten. Dess fasta beståndsdelar
utgöras till ungefär 1/3 av oorganiska salter, företrädesvis
koksalt, samt något fosforsyrade salter. De organiska
ämnena utgöras huvudsakligen av urinämne samt en
del flyktiga fettsyror, som giva S. dess egendomliga
lukt. S. hos husdjuren har i allmänhet alkalisk reaktion,
och då den kommer i beröring med det från
talgkörtlarna i huden avsöndrade fettet, bildas såpa, vilket är
orsaken till det vita lödder, som visar sig hos hästen vid
stark svettning. Då S. vid avdunstningen från kroppen
binder värme, kan svettningen bidraga till kroppens
värmereglering. Mellan svettkörtlarna och njurarna
råder alltid en viss växelverkan. Yid låg temperatur,
då avdunstningen från huden minskas, avgår vattnet
huvudsakligen med urinen, vid hög värme gör sig det
omvända förhållandet gällande. I. J-n.
Svettkniv, handredskap av trä, gummi eller metall,
varmed man avstryker svett på hästar före den slutliga
torkningen med halmviskor.
Svcttkörtlar, se Hud.
Svettning. — 1. Djurs, se Svett. — 2. Med
självupphettning förenat avgivande av vatten från hoplagda
fuktiga fodermedel. Vattenavdunstningen är i
allmänhet fördelaktig, emedan de hoplagda fodermedlens
hållbarhet därigenom ökas, men de biologiska
omsättningar, som förorsaka upphettningen, medföra alltid
förlust av organiska ämnen, som förbrukas vid
värmebildningen, och kunna dessutom minska fodrets
hållbarhet, näringsvärde och smaklighet samt sädens
grobarhet, varför åtgärder mot dylik S. äro önskvärda.
Det sker huvudsakligen genom torkning före
hopläggningen samt luftning, varigenom värmegraden sänkes
och de biologiska omsättningarna motverkas. Se
Självupphettning. Granskad R. N-n.
Svinavel. Den svenska svinskötseln hade ringa
omfattning ända till slutet av 1800-talet, då den började följa
mjölkproduktionens uppsving i spåren. År 1900 var
antalet svin något över 800 000 och vid världskrigets
början hade siffran stigit till över 1 mill. Under
krigsårens foderbrist minskade svinstocken starkt, men
sedan freden kom, började ett nytt uppsving. Hösten 1937
omfattade den svenska svinstocken 1 435 000 djur och
fläskexporten representerade ett värde på omkr. 39
mill. kr.
Svenska lantsvin ha förekommit av många olika
typer. En av dessa karakteriserades av en långsträckt
kropp med långa hängande öron, och denna ingår i
förädlad svensk lantras, medan de övriga typerna ha
försvunnit. Under senare hälften av 1800-talet började
man importera engelska svinraser och av dessa fick
stora vita engelska stor utbredning och har under de
senaste decennierna utgjort vår viktigaste svinras.
Under de allra senaste åren har dock lantrasen ökat
starkt och f. n. tillhöra troligen omkring 40 % av de
stamboksförda djuren denna ras.
De egenskaper, som avgöra svinens värde, äro deras
snabbvuxenhet, kroppsbyggnad och fläskkvalitet,
fruktsamhet och härdighet. Båda våra svinraser ha förädlats
för baconproduktion och de äro varandra i stort sett
likvärdiga för detta ändamål. Följande siffror från
svinstam- och suggkontrollen (se Avkastningskontroll)
visa detta:
905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
