Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svinavel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svinavel
Svinens utfodring
Stora
vita
engelska
rasen
Svensk
lantras
Medeltal från svinstamkontrollen:
F. e. pr kg tillväxt............................3,83 3,46
Tillväxt pr djur och dag, gr............671 652
Slaktförlust, %....................................25,2 24,5
Kroppslängd, cm................................92,0 93,6
Ryggspäckets tjocklek, cm ............3,67 3,50
Bukens tjocklek, cm ........................3,26 3,33
Medeltal från suggkontrollen:
Antal grisar pr kull:
Vid födelsen ........................................10,3 10,6
» 3 veckors ålder............................8,6 8,6
Dödlighetsprocent till 3 veckor. .. . 17,1 18,7
Vikt vid 3 veckors ålder:
Pr kull, kg............................................46,6 44,5
Pr gris, kg............................................5,4 5,2
S. understödes av stat och hushållningssällskap på
flera olika sätt: Lag om galtbesiktningstvàng utfärdades
år 1928. Efter framställning från vederbörande
hushållningssällskap kan K. Maj:t förordna införande av
galtbesiktningstvàng inom hushållningssällskapets
område. Där denna lag trätt i kraft, får fargalt icke varken
kostnadsfritt eller mot ersättning användas till
betäckning av hondjur, som tillhör annan person än
galtens ägare, såvitt icke galten av
premieringsnämn-den godkänts för betäckningsändamål. Förseelse mot
denna lag straffas med böter från 10 till 200 kr.
Galtföreningar erhålla understöd av allmänna medel
genom de pris, som utdelas i samband med
galt-premieringarna. Av statsmedel kan årligen erhållas
högst 1/9 av galtens inköpspris under förutsättning att
minst lika stort anslag erhålles från
hushållningssällskap eller landsting. Föremål för premiering äro
numera endast galtar, som tillhöra galtförening.
Stamboksföring. Riksstambok föres genom
Lantbruksstyrelsen för både stora vita engelska rasen och
förädlad lantras. Föremål för stamboksföring äro
avels-svin från besättningar, där avkastningskontroll för
suggor genomförts under överinseende av
vederbörande hushållningssällskap och där djuren i övrigt
fylla stipulerade fordringar. Dessutom stamboksföras
fargaltar tillhörande galtföreningar.
Svinavelsstationer. Inom de flesta
hushållningssällskaps områden ha upprättats avelsstationer för stora
vita engelska rasen och förädlad lantras. Ändamålet
är att trygga tillgången på goda, rasrena avelsdjur.
F. n. erhålla endast svinavelsstationerna i de fyra
nordligaste länen understöd av statsmedel.
År 1907 bildades Svenska svinavelsföreningen, och
densamma har nu underavdelningar i flertalet län.
Länsföreningar bruka anordna auktioner på avelssvin.
En statskonsulent i S., anställd inom
lantbruksstyrelsen, har till uppgift att verka för näringens förkovran
inom landet.
Valet av avelsdjur bör ske med stor omsorg.
Moder-suggor böra sålunda väljas efter mödrar, som lämnat
goda grisningsresultat. Suggorna böra ha minst 12 och
helst 14 väl utvecklade och symmetriskt placerade
spenar.
Fargalten kan under ett år, om han användes flitigt,
lämna efter sig över ett tusen avkomlingar. Vid val av
fargalt böra därför anspråken vara särskilt stora.
Beträffande fargaltens exteriör bör man särskilt
tillse, att bakdelen är kraftigt utvecklad, enär denna hos
handjuren ofta är svagt utbildad. Benen böra vara
kraftiga, så att galtens betäckningsduglighet icke
nedsattes, väl ställda med goda hasleder men ej onödigt
grova.
Användning till avel bör icke ske, förrän svinen nått
en sådan utveckling, att levande vikten uppgår till
omkring 100 kg. eller åldern är 8 à 10 månader.
Hos äldre suggor inträder brunst strax efter det
föregående griskull blivit borttagen. Betäckningen sker
bäst genom suggans insläppande till fargalten. Dennes
box bör därför vara rymlig och försedd med lämpligt
golv, så att galten får gott fotfäste under parningen.
En fargalt kan pr år betjäna 25 à 30 suggor eller,
om betäckningarna äro någorlunda jämnt fördelade
under året, 50 à 60. Han bör ej betäcka mer än 2 suggor
på samma dag. Lämnar galten utmärkt avkomma, bör
man söka bevara honom för aveln så länge som möjligt.
Oftast utgallras fargaltarna vid 4 à 5 års ålder, men man
har många exempel på att väl skötta fargaltar varit
fullt avelsdugliga vid betydligt högre ålder. I. J-n.
Svinavelsföreningen, Svenska, se Avelsförening.
Svinavelsstation, se Svinavel.
Svinens exteriör, se Exteriörbedömning.
Svinens produktionsegenskaper, se Svinavel.
Svinens utfodring. Den svenska svinproduktionen har
under senare årtionden inriktats på uppfödning av
baconsvin (se Bacon), vilka numera försäljas vid en
levande vikt av 85—90 kg. Fordringarna i
kvalitetsavseende överensstämma med de på den engelska
marknaden rådande. Jämförelsevis långa, relativt
magra svin eftersträvas sålunda. Dock få anspråken i
båda avseendena ej överdrivas, enär då försämrad
kvalitet i andra avseenden uppkommer. I mindre skala
uppfödas dessutom avelssvin för stammens rekrytering.
I följande framställning angives svinens allmänna
näringsbehov i foderenhet för svin, fe (s), samt
protein-behovet i g smältbart råprotein.
Näringsbehovet för underhåll framgår av följande
sammanställning.
906
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
