Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svinraser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svinraser
Svinraser
kompakt kroppsbyggnad. Dessa S. ha sin utbredning
i Italien, Spanien, Portugal och södra Frankrike.
2. Krushåriga svin, som förekomma i sydöstra
Europa och västra Asien. De växa långsamt men äro
stora och lämpa sig för produktion av späcksvin.
3. Yildsvinsliknande europeiska lantsvin, som
ha långt tryne, upprättstående öron och en smal kropp,
exempelvis hannover-braunschweigska,
schwa-bisk-hälliska och halvröda bayerska
lant-svinet. 4. Förädlade långörade lantsvin, som
övervägande härstamma från europeiska vildsvinet
men ha långa hängande öron och ett medellångt tryne.
Kroppen är långsträckt och dessa S. äro av utpräglad
bacontyp. Hit hör den förädlade lantrasen i Sverige,
Danmark, Finland och Tyskland. 5. Engelska S.,
vilka bildats genom sammankorsning av engelska
lantsvin med importerade kinesiska och romanska svin.
De viktigaste engelska raserna äro följande:
Stora vita engelska rasen (Large White) eller
yorkshirerasen bildades under förra hälften av
1800-talet. Djuren äro långa med medelstort
kroppsdjup, välformat huvud och ett fint skelett; tillväxten
är snabb och tendensen till fettansättning under
uppväxttiden liten. Fruktsamheten är hög; medeltalet
födda grisar per kull är 10—11. Rasen är spridd över
större delen av det brittiska öriket och har exporterats
till praktiskt taget alla länder, där fläskproduktionen
spelar någon större roll. I Tyskland förekommer samma
ras under namn av vita tyska ädelsvinet, som
dock icke är av lika utpräglad bacontyp.
Medelstora vita engelska svinet har en
betydligt kortare kropp, större djup och bredare rygg än
det stora vita svinet. Huvudet är kort med starkt
vinkelböjt tryne. Djuren äro snabbvuxna och rasen
lämpar sig därför till produktion av unga slaktsvin för
direkt konsumtion (pork).
Stora vita ulstersvinet liknar till
kroppsbyggnaden stora vita engelska svinet men har tunnare
hud och svagare hårbeklädnad samt långa hängande
öron. Krushåriga lincolnsvinet har en kort och
kompakt kropp beväxt med långt, krusigt hår.
Stora svarta engelska svinet härstammar från
södra England. Djuren ha en lång och djup kropp,
mycket goda skinkor, kraftigt utvecklad hårrem,
helsvart färg och stora hängande öron. De äro härdigare
än den stora vita rasen men ha större anlag för
fettansättning och passa därför sämre för
baconproduktion. Rasen exporteras till varmare klimatområden,
där dessa pigmenterade svin bättre fördraga det
intensiva solljuset än de vita S. I Tyskland förekommer
samma S. under namn av cornwallrasen.
Essex- och wessex-raserna äro svarta med vit
manksadel och fläckiga gloucestersvinet har
svarta fläckar på vit botten.
Berkshire är en av Englands viktigaste S.
Berk-shiresvinen äro lågbenta med stort djup och kompakt
kroppsbyggnad; de överensstämma i typ närmast med
medelstora vita engelska svinet. Färgen är svart med
sex vita tecken, nämligen nedtill på extremiteterna
samt på svansspetsen och trynet. Berkshirerasen har
exporterats till ett flertal länder. I Tyskland hålles den
under namn av svarta tyska ädelsvinet.
Tamworthrasen är av tämligen utpräglad bacontyp
och har ett långt huvud med rak profil samt
upprättstående öron. Djuren äro enfärgat mörkröda. I
England har tamworthrasen numera föga betydelse men
den har exporterats till Förenta Staterna och
förekommer där ganska talrikt.
Amerikanska S. I Förenta Staterna hållas flera
engelska S. (stora vita engelska, berkshire, tamworth
m. fi.) men dessutom finnas fyra raser som
amerikanarna själva uppdragit: Poland china rasen har bildats
i staten Ohio, sannolikt genom att korsa engelska
lantsvin med kinesiska svin. Djuren äro stora och kraftigt
byggda, trynet är långt och rakt, öronen medelstora
och hängande. De växa långsamt och ansätta vid riklig
näring ett tjockt ryggspäck. Två olika färgtyper
förekomma: den ena har samma teckning som den engelska
berkshirerasen men den andra är brokig med vitt och
svart. Duroc jersey överensstämmer till typen med
poland-china men färgen är rödbrun. Rasen har bildats
i östra staterna genom korsningar mellan engelska,
romanska och kinesiska svin. Vita chesterrasen
härstammar från Pensylvania och torde i huvudsak
vara uppbyggd på importerade engelska raser. Djuren
äro helvita, stora och grova och ha hängande öron.
Hampshirerasen är svart med vit manksadel.
Djuren äro stora och robusta och ha kraftigt utvecklat
tryne.
I Sverige hållas endast två S., båda helvita till
färgen, nämligen stora vita engelska rasen och svensk
lantras. Av de under treårsperioden 1933—35
stam-boksförda fargaltarna voro 68,7 % av den förstnämnda
rasen och 31,3 % av svensk lantras. Importerna av
stora vita engelska rasen till Sverige började på
1880-talct och galtar av denna ras ha i stor
utsträckning använts för korsning med suggor av svensk
lantras. Ända till tiden för världskriget var stora vita
engelska rasen avgjort överlägsen svensk lantras som
baconproducent; snabbvuxenheten var något större,
slaktförlusten var mindre, ryggspäcket tunnare och
bukfläsket fastare. I gengäld visade lantrassvinen
större härdighet och suggorna voro bättre mödrar.
Numera ha dock skillnaderna mellan raserna i huvudsak
utjämnats. Tillvaratagandet av svensk lantras
började på 1890-talet, men stora vita engelska rasen
användes i ej ringa utsträckning vid lantrassvinens för-
912
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
