Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svärmning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svärmning
Syro
som ger dem skugga. Om bina ej fått drottningen med
sig, återvända de till kupan. Svärmande bin ha mättat
sig med honung, varför de ej stickas. I eftersvärmar
finnas ofta flera drottningar, av vilka bina endast
behålla en. Så snart svärmen klungat sig, skall man taga
in den i en kupa eller därför avsedd låda. Får svärmen
sitta någon timme, upplöses biklungan och bina flyga
bort för att söka sig en ny bostad, som utsända spejare
letat upp. S. S-n.
Svärmsporer, zoosporer, benämnas sådana hos svampar
och alger förekommande könlösa förökningskroppar,
som äro försedda med flimmerhår (gissel, cilier),
medelst vilka de kunna simma i vatten. Bland
svamparna förekomma S. hos de mest primitiva grupperna,
vilka i mer el. mindre utpräglad grad äro anpassade
för vattenliv. Th. Lfs.
Svärta, se Sotdagg.
Svävflugor, (fam. Syrphidae), kallas vissa flugor, som
flyga ryckvis och hålla sig svävande på en punkt i
luften. De kallas även blomflugor, emedan de äro
flitiga besökare av de korg- och flockblomstriga
växternas (fam. Compositae och Umbelliferae)
blomställningar. De flesta ha samma storlek som en
husfluga och äro till färgen mörka med bjärt gula
teckningar på bakkroppsryggen. Många arters larver leva
av bladlöss. Larverna äro fotlösa, på buksidan plattade
samt ha en mer eller mindre genomskinlig hud.
Pupporna äro vanligen päronformade. A. T.
Sykomorlönn, se Lönn.
Syll kallar man det trä, som vid träväggar utlägges
på sockelmureu och på vilken väggen sedan bygges
upp. Vid byggnader med väggar av liggande eller
stående timmer, lägges bottensyllen eller syllstocken
av tämligen grova dimensioner t. ex. 7" x 8" och på
denna uppläggas golvbjälkarna. Ofta utföres S. av ek,
som är mest motståndskraftig mot fukt och röta.
Till väggar med stående och liggande plankstommar,
använder man i allmänhet S. med betydligt mindre
dimensioner än vid timmerväggar, t. ex. med 3" à 4"
tjocklek. Syllstockarna isoleras genom impregnering
på undersidan samt underlag av asfaltisoleringspapp.
S. eller sliper betecknar även de stockar vid vilka
rälsen fästes vid byggande av järnvägsspår.
G. B-r.
Symbios kallas ett slags bolagsförhållande mellan två
olika organismer, som bägge draga nytta av
samarbetet. Benämningen skapades först för att beteckna
samlivet mellan de bägge kontrahenterna i en lavbål,
men har sedan givits en avsevärd vidgad betydelse
och användes numera om ömsesidighetsförhållanden
såväl mellan två växter som mellan två djur och mellan
växt och djur. Man talar också numera om
mutualis-tiska (ömsesidiga) och antagonistiska (fientliga) S.,
och en hel serie låter sig följas från de rent mutualistiska
S. över till parasitismen. Exempelvis förhållandet
mellan ärtväxterna och deras rotbakterier är till en
början närmast en parasitism, då värdväxten lider av
bakteriernas inträngande, men sedan börjar den taga
näring — kvävegödningar — från dem och sålunda
draga nytta av deras närvaro. H. G. S.
Symmetri, se Blomma.
Sympatiska nervsystemet, se Nervsystem.
Symphytum, se Vallört.
Symtom, sjukdomstecken. När det gäller sjukdomar,
har man att skilja mellan den sjukdomsprocess
(inflammation, svulst, sönderfall av organ etc.), som är det
väsentliga i sjukdomen, och de besvär (smärtor, hosta,
diarré, förstoppning etc.), som betingas av
sjukdomsprocessen. 1 de flesta fall kunna vi ej direkt iakttaga
det sjuka organet. Vi måste från sjukdomstecknen
sluta oss till sjukdomen. Då många sjukdomar ha
likartade S., är naturligtvis detta ej alltid lätt.
Man brukar skilja mellan subjektiva S., såsom smärta,
öronsusning o. dyl., vilka endast patienten själv kan
iakttaga, och objektiva S., såsom svullnad, hosta o.
dyl., som även andra personer kunna konstatera.
Vid behandlingen söker man främst att påverka
sjukdomsprocessen, men i nödfall får man nöja sig med
att minska sjukdomsbesvären, exempelvis genom att
ge smärtstillande eller hoststillande medel, och hoppas
på att kroppen själv skall komma till rätta med
sjukdomsprocessen. Det är viktigt, att allmänheten förstår,
att ett »symtomatiskt» medel, som endast påverkar
sjukdomstecknen (t. ex. ett hoststillande medel),
ibland kan ofördelaktigt påverka sjukdomsprocessen
(genom att slemmet stannar i lungorna), varför det
kan vara riktigt att låta patienten dragas med sina
besvär, om man ej vill skada honom. G. Dbg.
Symtomatisk diagnos, se Diagnos.
Synkronmotor, en motor för växelström, som rör sig
med en hastighet motsvarande (synkron med)
växelströmmens periodtal. Den måste därför sättas i gång
med en startmotor, och om på grund av
överbelastning hastigheten minskar, stannar motorn. På grund
härav har den jämförelsevis liten användning. S.
användes dock bl. a. som drivmotor, då växelström
omformas till likström samt när man vill
åstadkomma negativ fasförskjutning. G. Dbg.
Synthyris stellata, en nordamerikansk ört, tillhörande
Scrotulaceae. Den odlas för sina blåa blommor särskilt
i stenpartier eller på skuggiga rabatter. G. Dbg.
Syra (Rumex) är ett stort släkte inom fam.
Polygo-naceae. Hithörande växter äro örter, ofta ganska
högvuxna, med stora blad med stipelslida och en vanligen
yvig blomställning av ganska obetydliga, gröna eller
rödanlupna blommor. Hyllet har två, ofta ganska olika,
tretaliga kransar, och frukten är en trekantig nöt.
En art, trädgårdssyran (R. Patientia) har förr
917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
