Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tackjärn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T
Tackjärn, se Järn.
Tada, se Tåtel.
Tagel, se Hår.
Tagelmask, se Man- och svansskorv.
Tagg kallas en stickande bildning, som utgör ett bihang
till ett organ, stam eiler blad. Mindre T. utgå från
hudvävnaden och avbrytas därför lätt, under det att
större och kraftigare innehålla även annan vävnad.
Skillnaden mellan T. och tornar* är ej alltid skarpt
markerad. 11. G. S.
Taggsvamp (Hydnum) är ett hattsvampsläkte,
utmärkt av tättstående, tagglika utskott från hattens
undersida, på vilkas yta sporerna bildas. Åtskilliga
arter förekomma hos oss mer eller mindre allmänt i
skog, och åtminstone en, den bleka T. (H. repandum)
är en förträfflig matsvamp liksom den knappast till
arten skilda rödgula T. (H. rufescens). Även fjällig
T. (H. imbricatum), med bruna fjäll på hattens
översida, anses värdefull, och ingen T. är giftig. H. G. S.
Taggtråd, se Stängsel.
Takfall, Taklag, Taknock, Takstol, se Tak och
takkonstruktioner.
Taklök, huslök (Sempervivum teclorum) tillhör familj
Crassulaceae. Den placerades förr på torvtak, då den
ansågs skydda mot blixtnedslag. Bladen äro köttiga
och sitta dels i rosett vid stjälkens bas, dels i spiral
på stjälken. Den har blekröda blommor. Numera
fiuns den förvildad på klippor och stenrös och odlas
ibland som prydnadsväxt i stenpartier. G. Dbg.
Tak oeli takkonstruktioner. Yttertakets viktigaste
uppgifter äro:
1. att utgöra skydd mot väta;
2. att isolera mot köld och värme;
3. att upptaga förekommande belastningar;
4. att utgöra erforderligt skydd vid eldfara.
Yttertaket kan utföras lutande och plant. Det
plana T. ställer mycket stora fordringar på
konstruktionen, för att verkligen kunna uppfylla fordringarna
man ställer på gott T. Det blir därför ganska dyrbart,
särskilt med tanke på att man genom den plana
takformen mister allt vindsutrymme. För
lantmannabyggnader har det därför mindre betydelse.
Det lutande T. kan utföras som sadeltak,
mansard-tak, valmtak, pulpettak o. s. v.
Sadeltaket är utan jämförelse den vanligaste
takformen och består av två rektangulära takytor, som
bilda triangelformiga gavlar.
Valmtaket har takfall även mot gavlarna.
Mansardtaket eller det brutna T. har takytorna
brutna, varigenom större vindsutrymme erhålles än med
sadeltaket. Utrymmet under T. blir dock för
boningshus relativt dyrbart, bl. a. därför att kupor måste
anordnas, och det ersättes nu oftast av en hel
övervåning. Liksom sadeltaket kan mansardtaket valmas.
Pulpettaket är den enklaste takformen med endast
ett takfall.
Det är självklart, att ju enklare en takform är och
ju mindre antal brytningar den har, desto billigare
blir utförandet och underhållet. Lutningen spelar
också härvid stor roll och särskilt är det viktigt, att
denna bestämmes med hänsyn till
taktäckningsmaterialet. I allmänhet rättar sig emellertid
lutningen efter utrymmesbehovet under taket och detta
icke minst vid lantbrukets ekonomibyggnader, där
stor plats behövs för foder, strö o. dyl. För dessa
byggnaders del ökas ofta lutningen, om en hissbalk
skall anbringas i nocken.
Den vanligaste takstolskonstruktionen vid sadeltak
i vårt land är den s. k. svenska takstolen, som
placeras på ett inbördes avstånd av 1—1,2 m. I sitt
enklaste utförande består denna av två stycken
spar-rar med eller utan hanbjälke. Sparrarna få sitt upplag
på lejder, som äro lagda tvärs över bjälkarna. I
allmänhet är takstolen emellertid även försedd med
stödben, som överföra belastningen till bjälklaget, och
tassar, som helst göras dubbla, och som förena
stödbenen och sparrarna. Den svenska takstolen
dimensioneras vanligen med stöd av erfarenheter, då den
fullständiga statiska beräkningen är rätt
komplicerad.
Vid lantbrukets ekonomibyggnader är den svenska
takstolen ofta olämplig, då den är försedd med
hanbjälke, som omöjliggör anordnandet av hiss, löpande
utefter en balk i nocken. I stället uppföras stadigare
931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
