Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjälharvning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ogräset hinner bli kraftigt utvecklat, varför skörden
nedsattes. S. E-n.
Tjälsådd, se Sådd.
Tjänstehjonsavtal, se Legostadgan.
Tjära. Vid upphettning utan lufttillträde
(torrdestillation, se Destillation) av organiska ämnen erhållas
alltid olikartade flytande produkter, däribland en
mörkbrun eller svart, kolhaltig, oljeartad vätska, T.
De mest betydande produkterna äro trätjära och
stenkolstjära.
Trätjära framställes i huvudsak av tallved, antingen
vid dess kolning i kol- eller stubbugnar eller genom
s. k. tjärbränning i gammaldags tjärdal, varvid
träkolet utgör en biprodukt. Vid milkolning går man
emellertid miste om T., som därvid ej uppsamlas utan
uppsuges i kolbotten. T. utgöres av en upplösning av
hartser och andra fasta substanser i en flytande
blandning av kolväten, fenoler och aromatiska
aminer m. m. Genom destillation*, bäst i vakuum, kan
den skiljas i mera flyktiga beståndsdelar (tjäroljor)
och en fast återstod, som benämnes beck. Användes
som impregnerings- och bestrykningsmedel för trä,
inom repslageriet m. fl. ändamål. T. av en, björk och
bok framställes för speciella ändamål, såsom till
läderindustrien m. m.
T. av stenkol erhålles i stora mängder som
biprodukt vid framställning av lysgas och av koks. Den
är en svart, tjock och klibbig, skarpt luktande vätska,
bestående av fenoler (karbolsyra*, kresoler m. fl.),
kolväten (bensol, toluol, naftalin, antracen m. fl.),
aminer (anilinolja, toluidin) och talrika andra ämnen.
Stenkolstjära är ett utomordentligt värdefullt
utgångsmaterial dels för framställning av alla dessa
innehållsämnen, dels för talrika kemiska föreningar,
som i sin tur framställas av dessa på kemisk väg
(anilinindustrien). Hit höra exempelvis de
utomordentligt talrika anilinfärgämnena, syntetisk indigo,
syntetiskt krappfärgämne (alizarin), talrika läkemedel
(salicylsyra, acetylsalicylsyra m. fl.) och
sprängämnen*. Vid vakuumdestillation av stenkolstjära erhålles
en återstod av asfaltbeck, som användes till
bestrykning och isolering av föremål av trä, cement m. m.
Se även Tjärbränning. O. S-g.
Tjärbränning, framställning av tjära ur kådrik ved,
s. k. töre*, genom kolning i tjärdal eller ugn. Törveden
utgöres oftast av gamla tallstubbar (se Stubbe).
Tjärdalen består av en rund, trattformig botten, 5—12 m
i diam., delvis timrad, delvis ingrävd i en
backsluttning. Den timrade delen uppbygges av från trattens
spets solfjäderformigt, i 25° vinkel mot
horisontalplanet, utgående åsar, vilka uppbäras av stöttor. På
åsarna vilar ett lag av klov (s. k. farved) eller bräder,
som täckas av näver. Härpå lägges ett tjockt lager jord,
varefter hela dalens sidor bestrykas med lera. I trattens
spets anbringas tjäruttaget, skon, varifrån tjäran i en
ränna ledes till uppsamlingskärlen (tjärtunnor). Den
på sommaren eller hösten upphuggna tjärveden
finklyves följande vår i 1—2 fots längder, varvid ytved
 |
| Tjärbränning. Genomskärning av tjärdal. A åsar, B träklov (farveden), C tunt lager av mossa, näver eller torv, D jordlager, E takspån eller dylikt, F tjärved (töre), G spink, H granris underst) och torv, I skon, J tapp för reglering av tjärflödet, K tjärtunna. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
