Svenskt lantbrukslexikon / 970 (1941) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuberkulos ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillstånd. Från sådan obetydlig infektion till höggradig
T. finnas alla övergångar. När djuret lider av T.,
brukar hullet avtaga. Hårremmen blir stripig och
huden torr och oelastisk. I höggradiga fall kan djuret
bli fullständigt utmärglat.

Tuberkulos. Fig. 1. Ko med höggradig tuberkulos i lungor och juver.

T. i lungorna är mycket vanligt hos nöt. Härvid
uppkommer hosta, som är det mest framträdande
symtomet. Hostan är vanligen till en början kort,
torr och kraftig och kommer mestadels, när kon reser
sig eller när det dammar särskilt mycket i ladugården,
som t. ex. i samband med utfodring, eller om kon
utsättes för drag, så att hon får inandas kall luft.
På senare stadier kommer hostan oftare, blir mera
matt, ibland smärtsam och rosslande. Med
hoststötarna följer slem eller varblandat slem från lungorna.
Om upphostningarna hålla tuberkelbaciller, säger man,
att kon har öppen lung-T.

T. i könsorganen är relativt vanligt i tuberkulösa
besättningar. Om T. i livmodern uppstår hos det
dräktiga djuret, kan kastning inträffa; i många fall
går kon tiden ut, kalvningen kan ske fullt normalt
och kalven vara till synes frisk. Med fostervätskor,
fosterhinnor och flytning avgår en oerhörd mängd
tuberkelbaciller, vilket gör, att en sådan kastning
eller förlossning blir ytterst allvarlig ur
smittspridningssynpunkt. Gäller det en reaktionsfri besättning,
dit en ko med livmoder-T. inkommit, kan efter en
sådan förlossning en explosionsartat hastig
nedsmittning av de förut fria djuren ske. En ko med livmoder-T.
blir endast i undantagsfall dräktig. Det vanliga är,
att kon blir envis omlöpare och betäckes ett otal
gånger utan resultat. I vissa fall kan då vid
undersökning av könsorganen sådana förändringar kännas,
att T. kan misstänkas. En bakteriologisk undersökning av slem från skidan säkrar diagnosen (se även
Ofruktsamhet).

T. i juvret är en av de smittofarligaste formerna av
nötkreaturs-T., nämligen för kalvar och barn, som få
sådan mjölk rå. Man räknar med, att 1-2 % av
tuberkulösa kor få juver-T., och man bör därför alltid
vara försiktig med mjölk från tuberkulösa
besättningar. Till barn bör den endast ges i kokt eller
pasteuriserat tillstånd. Viktigaste juverförändringen vid T.
är, att den angripna juverdelen tilltar i storlek,
samtidigt som den blir hård men icke ömmande.
Körtelepitelet blir till en början icke angripet, varför en ko
med juver-T. den första tiden mjölkar normal mjölk
av till synes normal beskaffenhet. Så småningom blir
dock mjölken tunnare, mera vattnig och slutligen
gulfärgad, serumlik. Det är synnerligen viktigt, att
den som mjölkar observerar hårda oömma
ansvällningar i juvret och anmäler förhållandet, så att mjölk
från vederbörande juverdel blir undersökt. Man får
t. ex. icke tro, att det ej finnes någon risk för att korna
skola få juver-T. i en besättning, som nyligen
underkastats en klinisk undersökning. I en besättning,
där T. finnes, kan en juver-T. utbryta när som helst.
Man får följaktligen ej slöa till och förlita sig på att
allt är gott och väl bara därför, att man är ansluten
till klinisk undersökning, utan man måste komma ihåg
vikten av en fortlöpande juverkontroll. (Se även under
Juversjukdomar).

Tuberkulos. Fig. 2. Ko med juvertuberkulos i högra bakre juverfjärdedelen.

Sjukdomens diagnos ställes framför allt enl. följande
metoder:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>