Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utsäde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utsäde -
benägenhet för skorpbildning; vid användning av U.
med nedsatt grobarhet är det i de flesta fall ej
tillfyllest att öka utsädesmängden i förhållande till den
nedsatta grobarheten, enär i dylikt fall
gronings-energien ofta är ännu mera försvagad än grobarheten.
U. bör vara möjligast fritt från föroreningar framför allt
av ogräsfrön och andra skadliga inblandningar;
renheten bör vara över 97% av strå- och trindsäd, beta,
kålrot, rova, lin m. fi., något lägre hos vallbaljväxter,
rajgräs, renlosta, ängssvingel m. fi., 80—90% hos ett
flertal lättare gräsfröslag, blott c:a 60% hos
ängs-kavle. Utsädet bör vara väl utbildat och fullt
tillfredsställande sorterat genom bortrensning av små och mindre
väl utbildade frön, vilka icke blott giva upphov till
svagare plantor utan dessutom i vissa fall kunna i
högre grad vara behäftade med växtsjukdomar. U.
bör hava sådan fuktighetshalt, att det utan risk kan lagras
till tiden för sådden; hos en fuktigare utsädesvara och
vid stigande temperatur blir andningsprocessen
livligare, varvid under värmeutveckling kolsyra och vatten
avgivas, vilka omständigheter gynna utvecklingen av
lagersvampar till skada för grobarheten; fuktiga
utsädesvaror böra artificiellt torkas eller utlagda i tunna
lager flitigt omskyfflas vid lämplig, ej för fuktig
väderlek; vattenhalten bör helst ej överstiga hos trindsäd
18—19%, hos stråsäd 16—18%, hos timotej 17%,
hos vallgräs och beta 16 %, hos vallbaljväxter, morot
och lin 15% samt hos kålrot och rova 12%, men bör
om möjligt vara ännu lägre. Slutligen bör ett fullgott
U. vara fritt från smitta av sådana växtsjukdomar som
exempelvis fusarios, sot hos sädesslagen, renlosta och
knylhavre, strimsjuka hos korn, rotbrand hos beta
m. fi., från vilka dock utsädet genom lämplig
behandling (betning med kvicksilverhaltiga medel eller i
fråga om flygsot hos vete och korn genom
varmvattenbehandling) kunna befrias. — Ett fullgott U. av potatis
bör vara sortrent, tillfredsställande sorterat samt
möjligast fritt från sådana växtsjukdomar som blötröta,
brunröta, skorv, rotfiltsjuka m. fi., varjämte det ej
bör hava oläkta mekaniska skador i större
utsträckning och ej heller ett större antal groddar avslagna.
H. W-e.
Utsädesaktiebolag, Allmänna svenska, se
Utsädesförening, Sveriges.
Utsädesbetning, se Avsvampning.
Utsädesfirmornas förening, Svenska, är en
sammanslutning av huvudsakligast sydsvenska utsädesfirmor.
H. W-e.
Utsädesförening, Sveriges, utgör en sammanslutning av
svenska lantmän. Dess ändamål är enligt stadgarna att
»verka för odling och utveckling av förbättrade
sädesslag och frösorter samt denna odlings tillgodogörande
inom landet och i utlandet». Initiativet till bildandet
av en förening, till en början kallad Sydsvenska för-
- Utsädesförening, Sveriges
eningen för odling och förädling av utsäde, togs 1886
av godsägare Birger Welinder, på vars egendom
Helene-borg i Svalöv den första förädlingsverksamheten,
förnämligast med sädesslagen, begynte. Redan 1887
utvidgades denna sydsvenska förenings verksamhet till
att omfatta hela landet, varvid den erhöll namnet
Allmänna Svenska Utsädesföreningen. I Örebro hade
1889 bildats en Mellersta Sveriges Utsädesförening
med liknande program. 1892 sammanslogs denna
förening med Allmänna Svenska Utsädesföreningen, och
namnet ändrades då till det nuvarande: Sveriges
Utsädesförening. För spridandet av de sorter, som genom
U:s verksamhet framkommo, bildades år 1890 ett
särskilt bolag, Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget,
som uppförökar och försäljer de nya sorterna under
föreningens kontroll. Avtalet mellan Utsädesaktiebolaget
och U. är underkastat Kungl. Maj:ts godkännande.
Vid U:s huvudanstalt i Svalöv finnas f. n. åtta
förädlingsavdelningar, en koiitrollavdelning, en
växt-fysiologisk avdelning samt en kemisk avdelning, var
och en under ledning av en vetenskapligt skolad
specialist. Vid förädlingsavdeliiingarna har denne sig
anförtrodd förädlingen av ett eller flera växtslag. Dessutom
finnas i Svalöv även ett stort antal assistenter,
tekniska biträden m. fi. Vid U:s åtta filialstationer
(Kalmar, Linköping, Skara, LTltuna, Varpnäs i Värmland,
Lännäs i Ångermanland, Ås i Jämtland och Luleå),
vilka i stort sett tillsammans med huvudanstalten
kunna anses representera landets åtminstone viktigare
jordbruksområden, äro anställda filialföreståndare,
vilka dels i samarbete med huvudanstalten
(Samverkande förädling) dels rent lokalt bedriva förädling
av åkerbruksväxterna. Under filialerna hava ett antal
substationer upprättats. U., som får betraktas som vårt
lands officiellt erkända växtförädlingsanstalt,
bedriver sitt arbete till största delen med statsunderstöd,
c:a 300 000 kr., varjämte den uppbär en av Kungl.
Maj:t fastställd årlig ersättning för
Utsädesaktiebolagets monopolrätt å de nya sorter, som framkomma.
Slu1 ligen tillkomma anslag från vissa
hushållningssällskap samt enskilda stiftelser, industriföretag m. fi.
U:s årsbudget balanserar numera på över en halv
million kronor. I dess styrelse har Kungl. Maj:t det
avgörande inflytandet, enär ordföranden, fem
ledamöter samt två av de tre revisorerna utses av Kungl.
Maj:t, övriga tre styrelseledamöter ocli suppleanter för
dessa samt en revisor av U.
Den förädlingsverksamhet, som, så snart U. kommit
till stånd, energiskt igångsattes, har givit synnerligen
betydelsefulla och även i utlandet välkända resultat
(se Växtförädling) samt har därstädes ansetts
föredömlig, så att dess metoder mångenstädes vunnit
efterföljd. Inom växtförädlingen såsom vetenskaplig
forskningsgren framstå redan på ett tidigt stadium av för-
984
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
