Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vaccination ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v
Vaccination, se Immunitet.
Vaeciniuni, se Blåbär, Lingon, Odon och Tranbär.
Vagnar. Vanligen förstås med V. fyrhjuliga fordon,
under det att tvåhjuliga fordon betecknas kärror (se
nedan). Följande översikt gäller endast hästdragna V.
De viktigaste principerna för V:s konstruktion
behandlas nedan i samband med arbetsvagnar.
Alltefter det ändamål V. äro avsedda att tjäna,
kunna de indelas i àkvagnar, (last-) fjädervagnar och
arbetsvagnar. Betydelsen av såväl åkvagnar av de
mera luxuöst betonade slagen som av s. k. fjädervagnar
har starkt minskats, sedan automobiler blivit mera
allmänna. Av åkvagnar och -kärror kunna nämnas:
Char-à-banc eller vurst, öppen V. med kusksäte och
två sidoställda längsgående säten baktill. Droska,
hel-eller halvtäckt V. med kusksäte och två mot varandra
vända tvärgående åksäten. Kupé, täckt V. med
kusksäte och endast ett tvärgående åksäte. Landå, täckt V.
med kusksäte och två mot varandra vända
tvärgående åksäten. Halva kuren kan slås ned framåt
och halva bakåt. Kalesch, V. liknande landå, men med
framtill öppen sufflett. Viktoria, promenadvagn med
kusksäte och (vanligen) ett tvärgående åksäte samt
utan dörrar. Ibland förekommer även ett nedfällbart
mindre åksäte. Trilla, enklare, vanligen enspänd,
åkvagn med två tvärställda säten, av vilka åtminstone
det bakre är löstagbart. Trillan användes även för
lättare godstransporter. Gigg, lätt åkkärra, vanligen
med ett säte för två personer. Karriol och schäs,
gammaldags, ensitsiga, lätta åkkärror. Dogcart, lätt,
vanligen tvåhjuligt åkdon med ett framåt- och ett
bakåtvänt säte.
De lättaste typerna av fjädervagnar, vanligen
försedda med en lågkantad vagnskorg, göra ofta tjänst
även som enklare åkvagnar. I övrigt utföras
fjädervagnarna antingen med ett plant flak, något bredare
än hjulens spårvidd, eller med en vagnskorg, något
smalare än spårvidden.
Fjäderförsedda kärror användas i stor utsträckning
för lättare vägtransporter. En särskild typ,
vinkel-axelkärror, har axelns mellanparti nedåtböjt, så att
vagnskorgen kommer på relativt låg höjd över marken.
Kärror erbjuda i jämförelse med fyrhjuliga V. såväl
fördelar som olägenheter. Anskaffningskostnaden är
låg, alldenstund kärrorna ha endast en axel och två
hjul samt sakna de för fyrhjuliga V. behövliga
vändanordningarna. Hästen kan i de fasta skalmarna
(kärrarmarna) anspännas närmare lastflaket eller
vagnskorgen, varigenom fordonet blir kortare. Hästens
dragkraft utnyttjas under vissa förhållanden bättre,
alldenstund dragkraften får en gynnsam riktning och
en del av lasset bäres av hästen, vilket inom vissa
gränser ökar dennes dragförmåga. En stor olägenhet
med kärror vid tung lasskürning är dock att lasset,
även om det är väl avvägt för körning på jämn mark,
kommer att belasta hästen alltför hårt i utförsbackar
samt verka lyftande på hästen i uppförsbackar, vilket
minskar dragförmågan. På ojämn väg kommer även
skalmarna på en tungt lastad kärra att slå kraftigt i
sidled. På grund av såväl de nämnda olägenheterna
som förhållandet att vid de genomgående enspända
kärrorna körkarlens prestationer bli mindre än vid
körning med parvagn minskas kärrornas användning
alltmera. För kortare transporter av jord, grus, gödsel
o. d. användas dock s. k. sljälpkärror, vilkas vagnskorg
(skrov) kan tömmas genom tippning bakåt.
Arbetsvagnar. V:s användbarhet påverkas av deras
egenskaper såväl med hänsyn till dragkraftbehovet
som till åtgången av mänskligt arbete vid körningen
och för på- och avlastning. V:s egen vikt bör vara låg
i förhållande till lastkapaciteten. I backig terräng,
där dragkraften till stor del åtgår för att lyfta V. och
lass uppför stigningar, äro lättare V., vilkas lastkapacitet
tillfullo utnyttjas, ofta förmånligare än V. med större
bärighet men även med större egenvikt.
Arbetsvagnarna hava intill senaste år genomgående
varit försedda med beslagna trähjul samt i regel med
enkla gjutna navbössor. Smörjningen har utförts
genom att hjulet avtagits och vagnssmörja* anbragts
direkt på axeltappen. Gjutna och smidda stålhjul
hava försöksvis använts men hava icke fått nämnvärd
utbredning. Kullager ha endast i mycket begränsad
omfattning använts i de beslagna trähjulen.
Friktionsarbetet i navet inverkar visserligen långt mindre
988
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
