Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärftlighetslära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ärftlighetslära
Ärftlighetslära
homozygota AA-djur. Man säger att genen A och
egenskapen kullighet äro dominerande samt genen a och
egenskapen behornad recessiva. Gameterna hos
Ft-individerna komma liksom hos P-djuren, att innehålla
vardera en gen, men den kan nu bli antingen A eller a:
i själva verket komma hos såväl honor som hanar
halva gametantalet att innehålla A och halva a.
Därav följer att det vid befruktningen finnes fvra
olika, men lika sannolika genkombinationer:
1. Gamet A från fadern förenas med gamet A från
modern: resultat zygot AA;
2. Gamet A från fadern förenas med gamet a från
modern: resultat zygot Aa;
3. Gamet a från fadern förenas med gamet A från
modern: resultat zygot Aa;
4. Gamet a från fadern förenas med gamet a från
modern: resultat zygot aa.
Av vad som sagts ovan följer, att i det givna
exemplet de tre första kombinationerna bliva kulliga djur
och endast den fjärde kombinationen behornade. 1 ett
någorlunda stort material av F2-djur skall man
sålunda finna proportionen 3: 1 mellan kulliga och
behornade djur. Man säger att egenskaperna spalta
eller klyva i Fa, och talar om klyvningstalet 3: 1.
Särskilt beträffande den recessiva egenskapen, som
icke givit sig tillkänna i F1( säger man att den klyver
ut i F2. Mendels första lag, klyvningslagen, utsäger att
generna sammanföras vid befruktningen till zygoten,
att de hos denna finnas bredvid varandra utan att
påverka varandra, och att de vid bildningen av
gameterna skiljas, »klyvas», från varandra, varav som
konsekvens klyvningstalen i Fä uppkomma. Mendel
gjorde stora korsningsexperiment med ärter. Då
han korsade ärtraser med olika egenskaper (t. ex.
gula ärter med gröna; släta med märg, högväxande
med lågväxande etc.) fann han, att endast den ena
karaktären återkom i F1; men att i F2 båda
egenskaperna visade sig; dock så att den som återkom i
F1( i Fa var 3 gånger så vanlig som den andra
egenskapen. Dessa förhållanden voro alltså precis
desamma som de, vilka ovan beskrivits för nötkreaturens
horntyper. Mendel upptäckte därigenom
klyvningslagen, och därmed även genernas existens. Om
egenskaper, som ärvas på det nu beskrivna sättet, säges
att de mendia.
På samma sätt som kullighet dominerar över
be-horning dominerar svart färg hos nötkreaturen över
röd. Välja vi bokstäverna B, b för de resp. generna
för svart och röd, skall djur av svart ras tecknas
BB och av röd bb. Djur, som både äro hornlösa och
svarta, tecknas följaktligen AABB och behornade,
röda tecknas aabb. Djur av det förra slaget producera
gameter AB och djur av det senare slaget gameter ab.
Korsas sålunda ett kulligt svart djur med ett behornat
rött erhålles Fj-djur av konstitutionen AaBb, som
med hänsyn till att A dominerar över a och B över b
är kulligt och svart. Fx-djuren komma i sin tur att
bilda 4 sorters gameter — alla i lika antal —,
nämligen AB, Ab, aB och ab. Det kommer därför att
finnas 4x4 = 16 olika kombinationsmöjligheter vid
bildningen av zygoterna, vilka, med hänsyn till
dominansen, komma att fördela sig i följande
proportioner (se fig. 1):
P AABB x aabb
kullig svart behornad röd
Fj AaBb x AaBb
kullig svart
hangameter från Fj
A B A b a B a b
AABB A A B b A a B B AaBb
A B kullig kullig kullig kullig
svart svart svart svart
A A B b A A b b AaBb Aabb
A b kullig kullig kullig kullig
svart röd svart röd
A a B B AaBb a a B B a a B b
a B kullig kullig behornad behornad
svart svart svart svart
AaBb Aabb a a B b aabb
a b kullig kullig behornad behornad
svart röd svart röd
Ärftlighetslära. Fig. 1. Jfr texten.
9 kulliga svarta: 3 kulliga röda: 3 behornade svarta:
1 behornad röd.
Egenskapen helfärgad är dominerande över
brokighet och om de motsvarande generna heta C och c
kan korsningen mellan kullig, helsvart och behornad,
rödbrokig skrivas: AABBCC X aabbcc. Fx-djuren —
som måste visa de tre dominerande egenskaperna —
bliva AaBbCc-djur, och de producera 8 slag av
gameter till samma antal, nämligen: ABC, ABc, AbC,
Abc, aBC, aBc, abC, abc. Vid befruktning kunna de
kombineras på 8 X 8 = 64 olika sätt, och genom att
rita upp ett rutschema finner man, att man får 8
olika egenskapskombinationer i följande proportioner:
kullig
helsvart
27
kullig
rödbrokig
3
kullig
svartbrokig
9
behornad
svartbrokig
3
kullig
helröd
9
behornad
helröd
3
behornad
helsvart
9 :
behornad
rödbrokig
1
Korsningar, som utföras med ett enda genpar
kallas monohybrida och klyvningen 3: 1 i F2 utgör
den monohybrida klyvningen. I fall av 2 genpar
talar man om dihybrid korsning och den dihybrida
68—j
905197
10 69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
