Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lantbrukets utveckling i skilda länder
- I. Forntiden och den gamla tiden
- De semitiska folken
- Syrien och Palestina
- Arabien
- Karthago
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Turturduvor och duvor, vilka användes som offerdjur, samt höns voro
vanliga husfåglar. Påfåglar uppräknas bland de skänker, som fördes till
Salomo.
Om tambin funnos, är ovisst. Då honung omtalas i bibeln, kan därmed
ha avsetts vildhonung.
ARABIEN
Till följd av sitt lands naturbeskaffenhet, bestående till större delen av
bergstrakter och öken- eller steppartade högslätter, med ett hett och torrt
klimat, hava araberna till större delen ständigt levat som halvnomader, för
sitt uppehälle huvudsakligen beroende av sina hjordars avkastning,
handeln med landets alster, huvudsakligen krydd- och balsamväxter, samt av
karavansamfärdseln mellan Indien och Medelhavsländerna.
De södra delarna av landet, vilka av gammalt betecknats som det lyckliga
Arabien, äro väl bekanta för sina frukter, framför allt dadlar, kryddor och
balsamer, men ha aldrig haft något synnerligt jordbruk. Sådant, ägnat
åt sädesodling omtalas i äldre skrifter dels i det lägre landet mot Persiska
viken och dels framför allt i nabateernas land i norra Arabien. Denna stam,
bibelns Nebajoth, som hade sin blomstringstid ett par hundra år omkring
Kristi födelse, har blivit berömd som jordbrukare framför allt därigenom,
att gamla beskrivningar över dess odlingar uppgivits som källa för berömda
arabiska verk om jordbruk, vilka intaga en framstående plats bland de
spanska morernas litteratur.
Av sädesväxter odlades vete, ris och durra, av frukter framför allt dadlar.
Landets förnämsta produkter, kryddor och balsam härrörde antagligen
huvudsakligen av vilda växter.
De viktigaste husdjuren voro enligt Strabon och Herodotos får
och kameler. Fåren tillhörde de bredsvansade och långsvansade raserna
(— 3 alnar lång svans, som fästes på en liten vagn! enl. Herodotos).
Nötboskap omtalas föga och hästen först i 4:e årh. e. Kr. Antagligen hade
araberna i äldre tid föga hästar. Ännu Muhammed hade till en början sitt
rytteri beridet på kameler och först efter Mekkas erövring på hästar.
KARTHAGO.
Under det att föga är känt om jordbruket hos fenicerna, ett folk, som
spelade en stor roll under den gamla tiden som uppfinnare, industri- och
framför allt handelsfolk, så var fenicernas förnämsta koloni, Karthago, till
en tid Roms medtävlarinna om makten vid Medelhavet, berömt för sitt högt
stående jordbruk. Detta blev känt för den gamla tidens folk genom två
litterära verk, de äldsta kända redogörelserna för ett lands jordbruk. Det
ena av dessa, författat av Kutai-Kutsami i 5:e århundradet f. Kr.,
skildrade nabateernas (se ovan) lantbruk i 9 böcker, varav 2 finnas bevarade.
I en av dem finnes en jordbrukskalender, den äldsta i sitt slag. Det andra,
författat av Mago i 3:e årh. f. Kr., åberopas av latinska författare och
citeras av den moriske författaren Ibn-al-Arwan. Om dess höga anseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0053.html
