Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lantbrukets utveckling i skilda länder
- I. Forntiden och den gamla tiden
- De semitiska folken
- Karthago
- De indoeuropeiska folken
- Ostindien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i den antika världen vittnar den romerska senatens beslut, att det skulle
undantagas från den förstörelse, som romarna efter Karthagos erövring läto
gå ut över sin besegrade medtävlares hela kultur, och dess översättning till
latin på senatens befallning.
DE INDOEUROPEISKA FOLKEN.
| Litteratur. |
| Braungardt, G. Die Urheimat der Landwirtschaft aller indogermanischen Völker an der Geschichte der Kulturpflanzen und Ackerbaugeräte nachgewiesen. |
| Heidelb. 1912. |
| De Fontenay, Fr. Ostasien, i Världskulturen bd. 8. |
| Montelius, O. Die alten Kulturperioden im Orient. Stockholm 1917. |
| Rig-Veda. Uebersetzt v. Hermann Grassman. Leipzig 1876—77. |
| Schrader, Otto. Reallexicon der indogermanischen Altertiimer. 1901. |
| — Sprachvergleichung und Urgeschichte. Ed. 3. Jena 1907. |
| The Zend-Avesta, translated by James Darmesteter. Oxford 1880, 1883. |
Alla de indoeuropeiska folken, vilka på grund av raskaraktären och sina
språks släktskap anses hava utgrenats från samma urfolk, hava, efter
vad deras äldsta fornlämningar visa, redan i förhistorisk tid idkat
boskapsskötsel och åkerbruk, och då de i sina språk ha gemensamma ordstammar
för därmed samhörande begrepp, antager man, att urfolket idkat båda dessa
näringsgrenar redan före sin delning och de olika folkstammarnas
utvandring åt sydost till Indien och västerut över Europa.
De urgamla språkens fattigdom på ord tillhörande åkerbruk och särskilt
saknaden i vissa av dem av ord för dettas viktigaste redskap, plogen, men
större rikedom på ord berörande husdjursskötseln gör det emellertid
sannolikt, att det ariska urfolket föga sysslat med åkerbruk utan huvudsakligen
levat av boskapsskötsel.[1] I det stora hela synas de dock mindre än semiterna
haft böjelse för herdeliv utan varit fast bosatta över allt, där de i boplatsens
närhet kunde finna näring för sig och sina djur, men nomader endast de,
som levde på de torra stepperna.[2]
OSTINDIEN.
Om det indiska urfolket (dravider) och dess levnadssätt vid den tid, då
det undanträngdes av de norrifrån inträngande arierna är föga känt, men
det stod åtminstone delvis kvar på stenåldersståndpunkt och levde av vad
den vilda naturen bjöd dem.
Arierna hade däremot, efter vad deras omkring 1000—800 f. Kr.
sammanfattade heliga hymnsamling, Rig-Veda, visar, redan vid sin ankomst nått en
högre kultur. Däri saknas alla direkta uppgifter om jordbruk, men av
de epitet, som tilläggas gudarna, och av använda bilder är uppenbart, att
folket var bofast och huvudsakligen levde av boskapsskötsel men även idkade
[1] Schrader. Reallexicon, s. 11.
[2] Schrader. Reallexicon, s. 201.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 25 00:31:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0054.html
