Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - I. Forntiden och den gamla tiden - De indoeuropeiska folken - Medien. Persien - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folket en stor del av dess föda och dess virke byggnadsmaterial. Dess
befruktning befordrades genom att upphänga hanblomklasar i träden intill
honblommorna.[1]
Trädgårdarna voro anordnade som parker med konstrikt anordnade
trädgrupper, parterrer och terrasser.[2]
Ömhet om djuren var en religiös plikt, man borde så litet som möjligt
döda dem, och djur, som slaktades, borde vara minst 6 år gamla. Om
husdjursskötselns stora omfattning vittnar berättelsen, att mederna lämnade
Darius I 10,000 får, 4,000 hästar och 3,000 oxar i årlig skatt.
Mederna, liksom deras grannar parter, sarmater och skyter, voro ett
utpräglat hästfolk. Hästarna användes mest som riddjur i krig, under det
att kameler användes för längre transporter, åsnor och muldjur som
vanliga lastdjur och oxar som dragare. Perserna hade däremot ännu på Kyros
tid († 529 f. Kr.) föga hästar, men började sedan att omfatta hästave] med
stor förkärlek. Herodotos omtalar, att den persiske ståthållaren i
Babylon hade ett avelsstall av 800 hingstar och 16,000 ston. De persiska hästarna
hörde till de orientaliska hästarnas ädlaste slag.
Om beskaffenheten av övriga husdjur hos meder och perser är föga känt.
Antagligen överensstämde de med motsvarande slag hos grannfolken.
Efter det persiska rikets införlivande med Alexander den stores världsrike
inträdde småningom ett allmänt förfall. Ännu då araberna i 6:e årh.
e. Kr. intogo det persiska riket, synes ett allmänt välstånd grundat på ett
välskött jordbruk hava rått. Senare har detta liksom landets kultur i övrigt
varit statt i fortgående förfall, oberört av utvecklingen i Europas
kulturländer.
| Litteratur. |
| Braungardt, B. Die Urheimat der Landwirtschaft aller indogermanischen Völker an der Geschichte der Kulturpflanzen und Ackerbaugeräte angewiesen. |
| Heidelb. 1912. |
| Hildebrand, H. Fynden i Troas. Ur vår tids forskning. 24. Stockholm 1878. |
| Hesiodos. Arbeten och dagar. |
| Homeros. Odysseia. |
| Homeros. Ilias. |
| Müller, S. Den förhistoriska tiden i Europa. Världskulturen. Bd. II. Stockholm 1905. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
