Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lantbrukets utveckling i skilda länder
- I. Forntiden och den gamla tiden
- Germanien
- Spanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slutet av tredje årh. e. Kr. På platser för gamla romerska militärborgar har
man funnit lämningar av åtskilliga för landet främmande odlade
fruktträd såsom vin, plommon, persikor, aprikos och valnöt. Då germanska
folk under folkvandringstiden inträngde i och underkuvade det
västromerska rikets skilda delar och segrarne som fasta jordbrukare blandade
sig med besegrade och övergingo till dessas fullkomligare jordbrukssätt,
blev spridningen av detta till de germanska länderna än livligare, och de
framsteg, som jordbruket inom de germanska länderna under den
följande tiden och hela medelliden igenom gjorde, bestodo huvudsakligen i
tillämpningen av romerska odlingsmetoder.
SPANIEN.
Om lanthushållningen hos landets ursprungliga befolkning, ibererna, är
föga känt. Hos de romerska författarna finnas blott sparsamma
meddelanden därom.
Sålunda berättar Diodorus Sicilius (IV), att keltibererna,
blandningsfolket i mellersta och östra Spanien, årligen delade jorden, brukade
henne och fördelade skörden, så att var fick sin del, saml med döden
bestraffade den, som berövade odlaren någon del av hans skörd. Om
härmed menas årlig fördelning av jorden för enskild odling eller gemensam
brukning av jorden och delning av skörden, synes vara omöjligt att
avgöra. Med romarnes herravälde följde ock deras jordbruk; då den ovan
ofta åberopade Columella var från Spanien, har man desto större
anledning att antaga, att vad han anfört om det romerska jordbruket även
i huvudsak hade sin motsvarighet vid detta i Spanien.
Av sädesslagen odlade keltibererna liksom kelterna mycket hirs. De
odlade vete samt korn för ölbrygd och lin, som gav vävnader av
förunderlig finhet.[1] Senare alstrade landet vete, vin och oliver tillräckligt för en
betydande utförsel. Under romerska kejsartiden torde rågodling ba
vunnit insteg, ty detta sädesslags vanliga benämning blev centeno, vilket var
en vanlig beteckning för råg i det senare romerska språket.[2]
Landets hästar voro berömda, särdeles de andalusiska; även omtalas de
galliska och asturiska, de senare även kallade thieldones, kända som
passgångare.[3] Aven den spanska åsnerasen var högt uppskattad. Plinius
omtalar, att en åsnehingst betalats med 40,000 sesterier.
Fåren voro dels svart-, dels rödulliga.[4]
Biskötseln bedrevs i stor omfattning; och likasom i Italien brukades att
flytta samhällena mellan bergs- och slätt-trakterna allt efter som de
honungsrika växternas blomning inträffade.
Kork var redan på denna tid en viktig utförselvara.
[1] Plinius XIX: 2.
[2] Schultz. Geschiehte der kultivierten Getreide, sid. 81.
[3] Plinius VIII: 47.
[4] Plinius VIII: 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0099.html
